Det blir varmare säger de flesta. Kanske inte de senaste åren, men på lång sikt säger några. Andra säger att det är svårt att säga.
Går det att ta reda på fakta?
Först gäller det att ta reda på hur varmt det är nu genomsnittligt runt globen och gärna på olika höjd över markytan. Men att bara veta hur det är idag säger inget inget om utvecklingen. Man måste kunna jämföra med hur det var förr.
Det räcker inte att se hur vädret ändras från år till år, utan att om det finns någon trend. Det minsta man ska bry sig om är en 30-årsperiod säger klimatexperter. Nu ska man alltså jämföra med 1979 eller tidigare. Och det är ett bra år, för det var då som mätningar med satellit kom igång på allvar.
När Universitet i Alabama började studera mätningarna detta år och då var den globala temperaturen 0 grader. Nu är den enligt dem 0,2 grader. Exakt hur man mätte är mindre viktigt så länge som de har mätt på samma sätt. Mätresultat tyder på en temperaturökning om 0,7 grader på 100 år – förutsatt att mätperioden är typiskt för de 100 åren. Två olika forskargrupper har studerat samma mätserie och kommit till samma resultat.
![]() |
| Från HansIwanBratt |
Ett annat etablerat forskningsinstitut är University of East Anglia (CRU). Deras mätningar visar en värmeökning om 0,3 grader C på 30 år, motsvarande ca 1 grad på 100 år. National Climatic Data Center och Goddard Institut for Space Studies kommer till samma resultat.
De som säger att ökningen har stannat upp har rätt. Det gäller sedan 2002. Men sådana platåer i utvecklingskurvan är vanliga. Temperaturen ökade inte heller t.ex. mellan 1987-1995. Det var ganska kallt 2008, men nu har det blivit något varmare igen, men det har som sagt inget med klimatets utveckling att göra.
Förändringar i temperaturen skiljer sig avsevärt åt runt klotet. Vid ekvatorn är det ingen förändring alls jämfört med 1979. På södra halvklotet är stigningen helt obetydlig, men på norra så har den stigit med ca 0,6 grader. På Antarktis är faktiskt temperaturen något lägre nu än för 30 år sedan. Vid Nordpolen har däremot temperaturen ökat med nästan 1 grad. (Källa: University of Alabama).
Ser man på temperaturkurvan under en längre period, från 1850 blir det mycket intressant. Trots stora variationer från år till år så steg inte temperaturen 80 år. Men 1930 händer det något. Under de följande tio åren steg den globala temperaturen med 0,4 grader. Därefter sjönk den igen för att åter stiga snabbt från 1980 till 2002. (Källa: CRU) Frågan är givetvis varför temperaturen inte steg från 1940 till 1980. Ökade inte koldioxiden då?
Detta längre perspektiv visar också att nu jämföra med temperaturen 1979 blir något missvisande. Om man i stället jämför med temperaturen under senare hälften av 1800-talet så är ökningen ca 0,8 grader. Det innebär en ökning med 0,5 grader per 100 år.
Frusen Thames 1677![]() |
| Från Wikipedia |
Är det då att rätt att starta jämförelsen med 1850? Nja, det har sina problem. Tiden från 1200 till 1850 kallas för den lilla istiden med kallare klimat än båda före och efter denna period. Historieböckerna berättar om Karl X Gustavs tåget över stora Stora Bält. I London frös Themsen. Kolonisationen av Grönland upphörde.
![]() |
| Från Climate4you |
Bilden ovan är liten, men om man klickar på den kan man se att mätningarna av temperaturen började när det var ovanligt kallt. Men stämmer bilden? Jo, det verkar som om att lilla istiden var den kallaste perioden sedan istiden för drygt 10.000 år sedan.
Så sammanfattningsvis kan man säga att istiden var mycket kall. För ca 10.000 år sedan började det bli varmare. Omkring 1200 kom lilla istiden som varade till 1850. Sedan var ganska stabilt i ca 80 år. Därefter har temperaturen stiget något igen med ett avbrott mellan 1940-1980. Så nu är det ungefär lika varmt som det var före lilla istiden, t.ex. under romarrikets tid.
Vad blir då slutsatsen? Jo att temperaturen varierar från tid till annan av andra orsaker än mänsklig påverkan. Men kanske är det så att människans utsläpp växthusgaser numera inverkar något. Hur mycket är det svårt att veta om då man inte riktigt vet hur mycket vattenånga, moln, damm och annat påverkar klimatet.



Publicerat av Hans Iwan Bratt