Bra att avtalshandlingar bröt samman

Svenska Dagbladet rapporterar att förhandlingar mellan Svenskt Näringsliv och LO/PTK har brutit samman. Det är utmärkt.

Det är helt odemokratiskt att några få förhandlare ska få träffa avtal som personers och företags rättigheter och skyldigheter trots att de inte varit med att välja förhandlarna eller ens är medlemmar i de organisationer som deltar i samtalen. Arbetsrätten ska fastställas i demokratiska former i politiska församlingar efter allmän debatt.

”Den svenska modellen” där fack och arbetsgivare stiftade lagar måste ersättas med den europeiska modellen med gemensamma arbetsrättliga regler med stort utrymme för den enskilda företaget och det lokala facket att komma fram till vilka regler som ska gälla.

Det finns ett uppdämt behov av ny lagstiftning. Givetvis måste konfliktreglerna anpassas. De är utformade under en tid då facket behövde ta ut många i strejk för att påverka arbetsgivarna. Det var dyrt för facket vilket gjorde att strejkvapnet inte användes alltför lättvindigt. Idag räcker det att ta ut några få personer i strejk för att ett företag ska lamslås. Strejker ska inte heller få rikta sig mot andra parter än dem som det tvistiga avtalet gäller.

LAS måste ändras så att verksamhet i kris kan behålla den personal som bäst hanterar krisen. Facket kan gå med på förnuftiga lösningar, men kan då kräva fördelar som går ut över dem som inte är med i facket. Det strider mot föreningsrätten som är en del av de mänskliga rättigheterna.

Parterna har visat att de inte kan komma fram till ett gemensamt avtal. Nu får politikerna ta över.

---

SvD: Avtalsförhandlingar spricker

Visst är Littorin hjärtlös

Bra Alf Svensson. Det är bra att du kritiserar regeringens jobbpolitik. Visst är Sven-Otto Littorin utan känsla. Han, Anders Borg, och socialministern Cristina Husmark Pehrsson sitter i kanslihuset och drar ritstreck som radikalt raserar förutsättningarna för många människors liv.

Littorin påstår att regeringen politik skapat 155.000 nya jobb. Med det är inget vare sig han eller någon annan vet. Däremot vet vi att Sverige har högkonjunktur som allt har inneburit nya jobb.

Egentligen försöker Littorin klara sig från Alf Svenssons kritik genom att tala om något annat. Det är givetvis utmärkt att konjukturen skapar nya jobb. Ingen kan invända mot det.

Det Alf Svensson kritiserar är hur regeringens extrema krav på dem som är utan jobb med vill ha det – dock på rimliga villkor. Alf Svensson har också rätt i sin kritik mot regeringen för dess oförmåga att motivera sina beslut. Det är inte konstigt att stödet i opinionen är så katastrofalt.

För liberaler är utvecklingen tragisk. Glädjen över alliansens seger har ersättas med djup besvikelse över att oskickligt regeringsarbete gör en liberal regering osannolik efter 2010. Ansvaret för det faller tungt på moderaterna, men givetvis har även övriga partier ansvar för det som sker.

Tack Alf Svensson!

(Läs även Moderatkommunisten, från standup till verklighet? Stämmer Littorins trafikförsäkringsargument för a-kassan?)

---

DN: Alf Svensson kritiserar regeringen
SvD: Alf Svensson kritiserar regeringen
Taggar: Arbetsmarknad, Littorin, Alf Svensson, Regeringen,
Moderaterna
Andra bloggar om: Arbetsmarknad, Littorin, Alf Svensson, Regeringen, Moderaterna
Intressant

Nycander har fel – demokratisera arbetslivet

Svante Nycander målar fan på väggen efter beslutet i Vaxholm-målet och tror att det kommer att leda till en flod av arbetstvister. Så är det inte alls. I stället kan beslutet leda till en demokratisering av arbetslivet med stärkt rätt för den enskilde och förbättrad konkurrenskraft hos företagen.

Nycander sitter fast i gårdagen då de flesta var arbetare som erbjöd muskelkraft till stora privatägda industriföretag. Då var den enkelt att byta ut en anställd mot en annan som krävde mindre lön eller sämre villkor. Det ledde begripligt nog till att arbetare och senare tjänstemännen gick samman, förhandlade i grupp och agerade gemensamt när förhandlingarna inte gav rimligt utfall.

I dag är nästan allt annorlunda. Nästan alla är anställda efter vad de kan, inte hur mycket de orkar bära. Erfarenhet, kunskap och specifik förmåga gör att anställda inte är utbytbara. Företag och hela sektorer av samhället kan stoppas av att en liten grupp anställda inte går till jobbet.

Detta har lett till att facket har fått ett orimligt övertag. Dess kostnad för att plocka ut en liten grupp anställda i strejk är försumbar jämfört med de enorma kostnader det leder till för företag, företagens kunder och samhället i övrigt.

Strejken är fullständigt förlegad som medel för att lösa tvister mellan anställda och arbetsgivare.

Vad är då alternativet?

Inom stora delar av samhället sätts löner individuellt efter förhandlingar. Det gäller inte bara dem som är med i SACO, arbetsledarna utan också för de många som inte omfattas av kollektivavtal. Detsamma gäller alla entreprenörer som har en snarlikt förhållande. Jobb som ibland utförs av anställda kan en annan dag utföras av en som hyrts in.

Så lösningen är helt enkelt att låta den nuvarande trenden mot förhandlingar mellan den enskilde anställde och arbetsgivare löpa vidare. Det kommer att leda till att allt färre vill vara med i de gamla fackförningarna och anställda i stället vänder sig till experter för att få stöd i organisationer som Ledarna eller företag som jobb&liv.

Nu vill LO, TCO och SACO göra upp med arbetsgivarna om ett nytt Saltsjöbadsavtal som förtrycker den enskilde anställde och försvårar för företagen. Förhandlingarna sker bakom stängda dörrar. Måtte de inte lyckas.

(Se även Varför har vi kollektivavtal)

---

DN: ”Ny lag om kollektivavtal stryper facket i egen snara”
SvD: Ingen ödesfråga för nationen, Avser regeringen att stoppa jobbtrafficking?

Taggar: Arbetsrätt, Kollektivavtal, LO, TCO, SACO, Nycander
Andra bloggar om: Arbetsrätt, Kollektivavtal, LO, TCO, SACO, Nycander
Intressant

LO: Lagarna ska inte gälla oss

Nu har EU-domstolen klargjort att Byggnads agerande i Vaxholm var brottsligt. Anledningen till att EU-domstolen behandlade frågan var att Arbetsdomstolen begärde ett klarläggande av vad EU:s regler innebär, då svensk lagstiftning är underordnad EUs.

Det innebär att AD nu har att rätta sig efter vad EU-domstolen sagt. Ett annat beslut av AD gäller inte.

LOS reaktion är att begära att den svenska lagen ska ändras. ”Ge oss den rätt vi trodde vi hade”, säger Wanja Lundby-Wedin.

Märkligt! Hon måste ju veta att Sverige är medlem i EU och att Sverige ingått avtal om fri rörlighet för alla som jobbar inom EU. Inom detta område gäller de gemensamma bestämmelserna – inte enskilda länders.

Om LO skulle ges rättigheter i svensk lag som strider mot EUs så gäller inte lagen.

Det är dags att LO vaknar. Nu sitter de inte i regeringen. Nu är vi inte längre ett land som isolerat från EU. Nu gäller gemensamma europeiska lagar även LO.

EU_domstolens beslut är en stor seger för euorpas konsumenter eftersom det blir lättare för företag att verka i flera länder vilket leder till effektivare konkurrens. Och ökad effektivitet leder till ökad konkurrenskraft med både lägre priser och bättre löner.

Därför måste LOs reaktionära uppfattning där Sverige ska isoleras från världen i övrigt bekämpas.

---

DN: En rimlig dom, Motgång för Byggnads i EU-dom, ”Utländska företag måste få veta kraven”, Nu gäller nya spelregler
SvD: Sverige kan inte vara ett reservat inom EU, Läsarna oense om domen i Vaxholmsmålet, Regeringen vill ändra lagen
Taggar: Arbetsrätt, LO, Byggnads, Vaxholm
Andra bloggar om: Arbetsrätt, LO, Byggnads, Vaxholm
Intressant

Byggnads förlorade – en vinst för de mänskliga rättigheterna

Idag är det en glädjens dag. EU-domstolen har slagit fast att Byggnads sabotage mot det lettiska byggföretaget i Vaxholm var brottslig.

Dessutom bröt Byggnads mot de mänskliga rättigheterna, som stadgar att tvister ska avgöras i domstol (art 7), inte på gatan, och att var och en har rätt att själv avgöra i vilka föreningar man ska vara med i (art 20).

Det är bra inte bara för letter och andra som vill arbeta i Sverige och för EU-tanken utan också för de svenska konsumenterna av hus och andra byggnader.

Den svenska byggindustrin är hopplöst föråldrad. Det har inte bara Byggnads ansvar för utan även byggföretagen.

En viktig orsak till det är bristande konkurrens. För den har Byggnads ett mycket stort ansvar som de dock även delar med Byggindustrin.

Nu återförs saken till Arbetsdomstolen som måste ta beslut i enlighet med EU-domen. Förhoppningsvis blir det ett rejält skadestånd.

Samtidigt sitter fack och arbetsgivare och snickrar på ett nytt Saltsjöbadsavtal. Det är stora, starka parter som i hemlighet gör upp över huvudet på jobbare, tjänstemän och konsumenter.

EU-domen är också en kraftfull spark i baken på Sven-Otto Littorin, regeringens svarta får. Förhoppningsvis så kommer du regeringens liberala partier ta strid med Moderaterna för stärkta rättigheter för den enskilde. Centerpartiet verkar vara att lita på, men Folkpartiet har kanske lämnat liberalismen.

---

DN: Motgång för Byggnads i EU-dom, Domen påverkar svensk arbetsrätt, Här finns åtskilligt att begrunda
SvD: Välkommet bakslag för Byggnads, Bakslag för Byggnads
Intressant

Varför har vi kollektivavtal?

Är det bra med kollektivavtal? Att ställa den frågan är förmodligen värre än att svära i kyrkan. Men varför inte gå igenom skälen för och emot?

De viktigaste motiven för kollaktivavtal är förmodligen:
- Rättvisa löner och villkor
- Arbetsgivarna ska inte bestämma.
- Fredsplikt.

Vad är rättvisa? Är det att personer med samma typ av jobb inom samma avtalsområde får samma löner. Är det inte mer rättvist att de som är skickligare i jobbet, arbetar mer och når bättre resultat får högre lön än andra? Några tycker att kön och levnadsomkostnader ska inverka på lönesättningen för att lönerna ska bli rättvisa. Kanske får man acceptera att lönerna inte är ”rättvisa” utan att två personer som är lika duktiga och gör samma jobb ändå får olika löner. Så är det ju för dem som har individuell lönesättning. Och inte är det några ägare av småföretag som tycker att de ska kunna ta ut samma lön bara för att de jobbar inom samma område. Det är mycket i livet som inte är rättvist. Rättvisa löner kommer aldrig att finnas hur än de definieras.

Till rättvisan hör att lönerna inte ska sättas med hänsyn till arbetsgivarens betalningsförmåga. Det säger facket är bra också för att det skapar dynamik. Företag med dålig ekonomi slås ut och rikare företag för möjlighet att anställa fler. Men är det inte ett von oben-perspektiv? Kan det inte vara så att de anställda tycker att det är bättre med lite lägre lön och att få behålla jobbet. Dynamik låter ju bra, men säg det till den som kommit upp i åren och bor på ett ställe där det inte finns några lämpliga jobb. Alternativet att lära helt nytt och byta bostad, vänner, fritidsengagemang många gånger kan vara värre än att lönen kryper ned. Kanske skulle det t.o.m. vara bra om lönen för alla anställda varierade med arbetsgivarens ekonomi – bonus till alla. Det kommer om något skapa känsla för jobbet.

Arbetsgivarna får inte bestämma för då blir det godtycke, säger facket. Ja, arbetsgivaren har alltid ett visst utrymme vid lönesättningen, liksom vid arbetsfördelningen. Det ger lönesättande chef möjlighet att själva avgöra vem som ska få del av löneutrymmet, men sköts det illa så kan den anställde sluta, jobba mindre engagerat, inte ställa upp som tidigare, etc.

Det fungerar för det stora antalet anställda vars löner inte sätts av kollektivavtal. Inom SACO sätts lönerna lokalt för 170.000 medlemmar (41%). Varför går det inte lika bra inom andra områden? Och givetvis gäller samma sak för det stora antalet småföretag som är underleverantörer. Deras ersättning sätts av köparen. Småföretagaren kan ibland lika lite som den anställda bara gå sin väg.

Fredsplikten verkar ju dessa tider vara illusorisk. Även företag som tecknat kollaktivavtal utsätts för strejker, blockader och sympatistrejker för att därigenom straffa företag som facket ogillar. Dessutom brukar fackets fördömanden av vilda strejker brukar vara honungslent.

Det kan kanske vara bra om grupper av arbetstagare och arbetsgivare kommer överens om löner och annat, även om vi ju alla normalt ogillar karteller. Det är ju lätt att tänka sig vad som skulle hända om landets alla småföretagare skulle komma överens om sina priser och leveransvillkor och vägra leverera om inte kunder ger sig.

Varför är det så viktigt att företagen skriver kollektivavtal med arbetsgivarna? Varför ska den berömda salladsbaren i Göteborg, dagiset på Lidingö, vårdföretaget i Nacka och många andra tvingas skriva under. Och gäller över huvud taget sådana avtal när en part tvingas att skriva på? Om facket har många medlemmar på arbetsplatsen kan de ju ändå agera gemensamt mot sin arbetsgivare med något rikt fack bakom ryggen.

Kärnan i den svenska modellen är innebär att samhället delegerar till arbetsmarknadens parter att skriva lagar, vara polis och domstol. Den officiella lagen görs dispositiv så att parternas avtal tar över. Facket har fått rätten att göra egna undersökningar av företags verksamhet, något som polisen bara för göra efter domstolsbeslut. Och sedan är det först facket och sedan parterna som dömer och utdelar straffet. Är det så det ska vara i en rättsstat?

---

DN: Borgs retorik får högerfalangen att ligga lågt, M som i mitten
SvD: Fp vill ändra las
Taggar: Arbetsrätt, Facket, Politik
Andra bloggar om: Arbetsrätt, Facket, Politik
Intressant

Avskaffa semestern

Semesterlagen bör avskaffas. Det är en helt förlegad lag, trots att ändringar införts så sent som i år.

Lagen är extremt krånglig. De som skrivit måste ha haft ambitionen att göra den så svårbegriplig som det bara går. Ett exempel:

”Avvikelse från 3, 9, 11, 16, 22, 23, 26, 29 och 30 §§ får göras med stöd av kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av organisation som är att anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Arbetsgivare, som är bunden av sådant kollektivavtal, av kollektivavtal i fråga som avses i 5 § andra stycket eller av kollektivavtal om avvikelse från 12, 19, 20 eller 21 §, får i angivna hänseenden tillämpa avtalet även på arbetstagare som ej är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, under förutsättning att arbetstagaren sysselsättes i arbete som avses med avtalet och ej omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal.” (Del av §2)

Semesterlagen är också förmyndaraktig och begränsar den anställdes rättigheter.

Därför bör Semesterlagen ersättas med en enkel Ledighetslag.

Ledighetslagen bör ge alla anställda rätt till ledighet ett visst antal dagar per år. Ett lämpligt antal dagar kan vara 150. Parterna kan avtala om fler dagar.

Dessa dagar kan den anställda ta ut under veckoslut, religiösa eller kulturella högtider eller till semestern. Det är inte rimligt i ett mångkulturellt samhälle att ledigheter ska styras av gamla religiösa sedvänjor. Kristna bör få komma överens om när de ska vara ledig precis som de som har annan livsåskådning.

Parterna bör komma överens om när ledighet ska tas ut inom ramen för anställningsavtalet. Dessutom måste lagen ge den anställde rätt att ta ut ledighet som aviserats i god tid beroende på skälet för ledigheten.

Semesterlönen bör avskaffas. Nu ger lagen arbetsgivaren rätt att hålla inne lön under intjänandeåret och fram till dess att den anställda tar ut lönen. Det är förmynderi. Höj lönen så att den inkluderar semesterlönen om 12 %.

Den nuvarande lagen förbjuder en anställd att arbeta på sitt vanliga jobb under semestern. Om pengar är viktigare än ledighet så måste den anställda fixa något annat jobb. Det är ett annat exempel på förmynderi. Självklart ska det vara möjligt att jobba på som vanligt även under semestern. Det innebär att Ledighetslagens regel om 150 dagar kan avtalas bort.

---

Taggar: Arbetsrätt, Facket, Politik
Andra bloggar om: Arbetsrätt, Facket, Politik
Intressant

Alla småföretagare: Stöd Videomix i kampen mot fackligt förtryck

I strid mot svensk lag håller Handels på att döda ett framgångsrikt företag, Videomix. Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) är svensk lag (SFS 1994:1219). Av vår grundlag Regeringsformen framgår det att lagar som strider mot denna konvention inte gäller. De mänskliga rättigheterna är därmed samma ställning som svensk grundlag.

Europadomstolen har fastställt (i ett mål rörande Island) att rätten att inte vara medlem i en facklig förening är inbegripen i föreningsfriheten.

I de mänskliga rättigheterna, artikel 29 står det: ”Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person endast underkastas sådana inskränkningar som har fastställts i lag och enbart i syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras rättigheter och friheter samt för att tillgodose ett demokratiskt samhälles berättigade krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd.” Det måste innebära att myndigheter inte har rätt att överlåta rätten att stifta lagar till arbetsmarknadens parter.

Fackförbundet Handels är en del av den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Man ger ekonomiskt och personellt stöd till det socialdemokratiska partiet så väl mellan som under valrörelser. Genom sitt medlemskap i LO är man också representerad i Socialdemokratins ledning.

Det är alltså en partipolitisk organisation som tar sig rätten att tvinga företag att teckna avtal i syfte att påverka villkoren för anställda som inte är medlemmar i facket. Det bryter också mot de mänskliga rättigheterna, artikel 2 och är därmed ett brott mot svensk lag.

Ett avtal mellan en facklig organisation och ett företag är ett civilrättsligt avtal. Sådana avtal är reglerade i avtalslagen. Enligt denna lags 3 kap, 28 § gäller inte avtal som ingåtts under tvång: ”Rättshandling, den någon blivit rättsstridigt tvungen att företaga, vare, där tvånget utövats genom våld å person eller genom hot, som innebär trängande fara, icke gällande mot den tvungne.”

Det finns alltså mycket goda skäl för att se Handels agerande mot Videomix som lagstridigt. De använder sig av samma typ av metoder som Hells Angels, dvs utpressning. Betalar ni inte så dödar vi verksamheten.

Handels aggressivitet är av ganska nytt datum. Det var först år 2005 som Handels beslöt ”att alla arbetsplatser skall ha kollektivavtal.” ”Förbundets beslut att alla arbetsplatser ska ha kollektivavtal väckte stor uppmärksamhet. Kollektivavtalen är den viktigaste hörnpelaren i den svenska modellen och ska därför omfatta hela arbetsmarknaden och inte bara de arbetsplatser där det finns medlemmar.”

De har en stor uppgift framför sig. 2005 hade Handels bara 1511 lokala klubbar och 10.000 avtal. Bara Svensk Handel har ca 13 000 medlemsföretag med sammanlagt 21 000 arbetsplatser, där 275 000 människor är verksamma i olika branscher inom parti- och detaljhandel. Dessutom finns det en rad företag som handels betraktar som ”sina” som inte är med i svensk Handel. Antalet sysselsatta inom handeln är 536.000 st (SCB).

Handels är alltså i dag bara representerade på några få procent av de arbetsplatser som de ser som sina. Nu tänker de alltså att tvinga alla handelsföretag att skriva avtal. ”Kollektivavtal – Fackets affärsidé, vårt guldägg” skriver Handels avslöjande. Deras medlemsantal ökar inte om de inte sätter in tvångsåtgärder. Företagen ska tvingas skriva på, personalen ska få veta att deras rättigheter tas över av facket och därmed måste de anställda gå med får att i vart fall någon grad få påverka facket.

De företag som ännu inte har gått med på att betala till Handels står på fackets lista ”Företag vi ska sätta dit”. Det blir alltså väldigt många småföretagare som den närmaste tiden kommer att utsättas för samma utpressning som Videomix.

Var står LO och arbetarpartierna?

Det finns nästan en miljon företag i Sverige. LO hade 1 831 385 medlemmar 2006. Antalet sysselsatta är enligt SCB 4.264.000 st (sept 2007). Den fackliga anslutningsgraden är alltså 43 %. Kommer LOs övriga fackförbund att använda samma metoder som Handels? Byggnads gör det redan. Hur arbetar de andra förbunden?

Hur ser Arbetarpartiet Socialdemokraterna på de mänskliga rättigheterna? Svaret är enkelt, som LO. För inom (s) är det LO som bestämmer över arbetsmarknadspolitiken.

Men hur ser Arbetarpartiet Moderaterna på de mänskliga rättigheterna? Också den frågan är enkel att besvara: Det avgör LO. ”Rätten att vidta stridsåtgärder är grundlagsskyddad och en del av den svenska traditionen. Även sympatiåtgärder kan användas för att få till stånd ett kollektivavtal med en enskild arbetsgivare, som inte är medlem i någon arbetsgivarorganisation.”

Men så enkelt är det inte. Som framgår ovan gäller rätten till negativ föreningsfrihet inom EU. Skulle Europadomstolen komma fram till något annat i Sveriges fall, måste denna grundläggande rättighet ges juridiskt stöd.

Det är utomordentligt sorgerligt att moderaterna övergivit sin liberala ideologi där den enskildes frihet är hög värderad och i stället blivit ett parti som arbetar för stärka de stora systemens rättigheter gentemot individen. Måtte alliansens liberala partier, Centerpartiet och Folkpartiet, bjuda hårt motstånd.

---

DN: ”Handels befarar lång videokonflikt”
SvD: ”Videokonflikt trappas upp igen”
Sydsvenskan: ”Videomixkonflikt trappas upp igen”
Taggar: Arbetsrätt, Facket, Videomix, Alliansen, Moderaterna, Handels, Politik
Andra bloggar om: Arbetsrätt, Facket, Videomix, Alliansen, Moderaterna, Handels, Politik
Intressant
”Reinfeldt är brukspatron och Littorin hans rättare”
”Hans Iwan Bratt om arbetsrätt”

Reinfeldt är brukspatron och Littorin hans rättare

För en liberal är moderaternas arbetsmarknadspolitik djupt motbjudande. Den ser framtiden i 1800-talets strukturer. Då var det brukspatronen som bestämde det mesta över sina anställda, kontrollerade var de var och vad de gjorde.

Alla, förutom adeln och några bönder, skulle tillhöra skrån, motsvarigheten till vår tid fack. Maktens män såg inte individerna utan det var gråa klumpar av arbetskraft.

Moderaterna drömmer om ett återgång till 30-talet då människokraft ansågs liktydigt med muskelkraft och inte hjärnkraft, då den ena var utbytbar mot den andra. Moderaterna är inte moderata, de är reaktionära. Fredrik Reinfeldt ser sig som brukspatron och Littorin är hans rättare.

Den socialliberala arbetsmarknaden består av fria människor som tar ansvar för sina liv inklusive var, hur och för vem de arbetar och på vilka villkor. De gör själva en avvägning mellan arbete och fritid. De styr över sin egen ekonomi. När livet inte fungerar så finns det stöd från samhället. Så fungerar det för landets alla småföretagare och så kan det också fungera för dem som är anställda.

Arbetsmarknaden fungerar illa för ett den är genomreglerad och för att arbete är så högt beskattat. Arbete, liksom alkohol, är högbeskattat och i båda fallen minskar efterfrågan.

De liberala visionen är en arbetsmarknad där människor har möjlighet att själva ta ansvar för sin trygghet. På en dynamisk arbetsmarknad är det naturligt med återkommande korta perioder av arbetslöshet. Med längre skatter tar de som arbetat en tid själva det ekonomiska ansvaret och slipper därmed kontrollerande myndigheter som ställer och styr.

Alla har samma arbetsrätt fastställd i lag, inte avtalade efter strider mellan parterna på arbetsmarknaden som avgörs strejker defacto riktade på tredje man som inte har med saken att göra.

Den moderata arbetsmarknadspoliken är eländig och gör det mycket svårt för en liberal att ge fortsatt stöd för Alliansen.

---

DN: ”A-kassa på deltid kortas till maximalt 8 månader”
Taggar: Arbetsmarknad, Fredrik Reinfeldt, Littorin, Alliansen, Regeringen
Andra bloggar om: Arbetsmarknad, Fredrik Reinfeldt, Littorin, Alliansen, Regeringen
Intressant

Grundtrygghet kan visst fungera

Danne Norling tar upp den centrala invändningen mot det förslag om grundtrygghet som två centerpartister presenterade på DN-Debatt :

Här finns både ett fördelningsproblem och ett försäkringstekniskt problem som kallas ”adverse selection”. A-kassan blir ju väldigt dyr för t ex välavlönade artister, som riskerar någon månads arbetslöshet kanske flera gånger om året. Detta problem kan endast delvis lösas genom att grundförsäkringen inte har differentierade premier.

På en fri försäkringsmarknad kan det bli svårt att teckna tilläggsförsäkringar om det mest är de dåliga riskerna som nappar på erbjudandet (som är satt utifrån ett antal enkla genomsnitt). Då måste premierna höjas och då avstår ännu fler av de goda riskerna, vilket teoretiskt brukar påstås leda till marknadens sammanbrott.

Henrik Sjöholm (c) för ett liknande resonemang.

Grundtryggheten i sig skapar inte detta problem. Den bör bekostas av samhället, dvs med allmänna skattemedel, på samma sätt som socialbidragen.

Problemet uppstår med de frivilliga kompletterande försäkringarna. För att undvika ”adverse selection” så bör inte försäkringsbolagens kostnad för dyrbara försäkringstagare få slå igenom i högre premier.

En lösning kan vara att försäkringsvillkoren fastställs av en myndighet med uppdrag att se till att olika risker inte påverkar premiesättningen, utan att premiernas storlek endast styr sådan som ersättningens storlek.

Inom arbetslöshetens område finns delvis detta system idag. De som har större risk för arbetslöshet drabbas av högre avgifter till sin a-kassa. Där finns ett utjämningsystem inom a-kassans område, men inte mellan dessa områden.

DN: ”Avskaffa a-kassan och sjukförsäkringen”

Taggar: Socialförsäkringar, Sjukförsäkring, Arbetslöshetsförsäkring, Centerpartiet, Folkpartiet