Är det bra med kollektivavtal?

Är det bra med kollektivavtal? Att ställa den frågan är förmodligen värre än att svära i kyrkan. Men varför inte gå igenom skälen för och emot?

De viktigaste motiven för kollaktivavtal är förmodligen:
– Rättvisa löner och villkor
– Arbetsgivarna ska inte bestämma.
– Fredsplikt.

Vad är rättvisa? Är det att personer med samma typ av jobb inom samma avtalsområde får samma löner. Är det inte mer rättvist att de som är skickligare i jobbet, arbetar mer och når bättre resultat får högre lön än andra? Några tycker att kön och levnadsomkostnader ska inverka på lönesättningen för att lönerna ska bli rättvisa. Kanske får man acceptera att lönerna inte är ”rättvisa” utan att två personer som är lika duktiga och gör samma jobb ändå får olika löner. Så är det ju för dem som har individuell lönesättning. Och inte är det några ägare av småföretag som tycker att de ska kunna ta ut samma lön bara för att de jobbar inom samma område. Det är mycket i livet som inte är rättvist. Rättvisa löner kommer aldrig att finnas hur än de definieras.

Till rättvisan hör att lönerna inte ska sättas med hänsyn till arbetsgivarens betalningsförmåga. Det säger facket är bra också för att det skapar dynamik. Företag med dålig ekonomi slås ut och rikare företag för möjlighet att anställa fler. Men är det inte ett von oben-perspektiv? Kan det inte vara så att de anställda tycker att det är bättre med lite lägre lön och att få behålla jobbet. Dynamik låter ju bra, men säg det till den som kommit upp i åren och bor på ett ställe där det inte finns några lämpliga jobb. Alternativet att lära helt nytt och byta bostad, vänner, fritidsengagemang många gånger kan vara värre än att lönen kryper ned. Kanske skulle det t.o.m. vara bra om lönen för alla anställda varierade med arbetsgivarens ekonomi – bonus till alla. Det kommer om något skapa känsla för jobbet.

Arbetsgivarna får inte bestämma för då blir det godtycke, säger facket. Ja, arbetsgivaren har alltid ett visst utrymme vid lönesättningen, liksom vid arbetsfördelningen. Det ger lönesättande chef möjlighet att själva avgöra vem som ska få del av löneutrymmet, men sköts det illa så kan den anställde sluta, jobba mindre engagerat, inte ställa upp som tidigare, etc.

Det fungerar för det stora antalet anställda vars löner inte sätts av kollektivavtal. Inom SACO sätts lönerna lokalt för 170.000 medlemmar (41%). Varför går det inte lika bra inom andra områden? Och givetvis gäller samma sak för det stora antalet småföretag som är underleverantörer. Deras ersättning sätts av köparen. Småföretagaren kan ibland lika lite som den anställda bara gå sin väg.

Fredsplikten verkar ju dessa tider vara illusorisk. Även företag som tecknat kollaktivavtal utsätts för strejker, blockader och sympatistrejker för att därigenom straffa företag som facket ogillar. Dessutom brukar fackets fördömanden av vilda strejker vara honungslent.

Det kan kanske vara bra om grupper av arbetstagare och arbetsgivare kommer överens om löner och annat, även om vi ju alla normalt ogillar karteller. Det är ju lätt att tänka sig vad som skulle hända om landets alla småföretagare skulle komma överens om sina priser och leveransvillkor och vägra leverera om inte kunder ger sig.

Varför är det så viktigt att företagen skriver kollektivavtal med arbetsgivarna? Varför ska den berömda salladsbaren i Göteborg, dagiset på Lidingö, vårdföretaget i Nacka och många andra tvingas skriva under. Och gäller över huvud taget sådana avtal när en part tvingas att skriva på? Om facket har många medlemmar på arbetsplatsen kan de ju ändå agera gemensamt mot sin arbetsgivare med något rikt fack bakom ryggen.

Kärnan i den svenska modellen är innebär att samhället delegerar till arbetsmarknadens parter att skriva lagar, vara polis och domstol. Den officiella lagen görs dispositiv så att parternas avtal tar över. Facket har fått rätten att göra egna undersökningar av företags verksamhet, något som polisen bara för göra efter domstolsbeslut. Och sedan är det först facket och sedan parterna som dömer och utdelar straffet. Är det så det ska vara i en rättsstat?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: