Leijonborg måste gå

Visst ska Leijonborg sluta. Det är bara frågan om när. Lars Leijonborg har varit partiordförande i över 10 år. Utan tvekan har han gjort ett gott jobb. Det är ändå osannolikt att det är han som leder Fp i valet 2010. Men det är för tidigt med ett eftermäle.

I stället är det hög tid att ställa frågan – inte vilken som ska efterträda honom när det är så dags – utan vad det är för typ av ledare som Folkpartiet behöver och hur denna ledare ska utses.

Valet 2006 var helt annorlunda än tidigare val främst genom etableringen av Alliansen. Valet handlade inte främst om ideologier utan om förtroende och begriplighet. Med Alliansen blev det ena alternativet tydligt och majoriteten fick förtroende för att den hade svaren på de mest angelägna frågorna.

Skapandet av Alliansen har förstärkt blockpolitiken. De två blocken tvingas att ena sig om de väsentliga dragen i respektive blocks politik. Kampen kommer sedan stå om väljarna i mitten enligt trianguleringens principer.

Sverigedemokraterna kommer sannolikt spela en viktig roll i det kommande valet. Det skulle dock förvåna storligen om övriga partiers ledare åter kommer att bjuda upp Sds ledning på riksscenen så som fp, m och s nyligen gjort. I stället kommer Sd bekämpas i stället i de lokala valen främst genom kampanjer riktade till Sds väljare.

Viktigare än Sd blir spärren. Det är helt säkert att två, kanske fler, partier kommer att ligga kring 4% i opinionsundersökningarna inför valet. Det kommer inte att avgöras av hur Socialdemokraterna och Moderaterna lyckas, utan hur många väljare respektive block förlorar genom att stödpartier hamnar utanför riksdagen.

Det har därmed uppstått en orimlig situation, då valet mellan blocken inte avgörs av hur många röster blocken får utan av hur många röster som inte räknas för att de lagts på mindre partier som faller utanför. Det är nästan som om att valet kommer att avgöras av slumpen.

Det finns en rationell lösning på detta dilemma: båda blocken bör ha gemensamma partibeteckningar. Folkpartiet har registrerat partinamnet ”Allians för Sverige”, så det bör inte erbjuda något större problem. Men fördelarna med en gemensam valbeteckning minskar stödröstningen. Småpartierna blir än mindre.

Vänsterblocket verkar inte ha gjort motsvarande föreberedelse. I och för sig kan det ju tänka sig att det är socialdemokratierna som står bakom några av de anonyma registreringarna av partinamn som gjorts, men en snabb genomgång tyder inte på det.

För folkpartiet gäller det alltså att ha en partiledning som fungerar som en effektiv motor för Alliansen och samtidigt visar på partiets betydelse inom Alliansen. Hur skulle en platsannons se ut för sådana personer?

En lösning som måste diskuteras är delat partiledarskap. Att partiledaren också är minister har både fördelar och nackdelar. Till fördelarna hör att ministern kan hänvisa till sin lojalitet med partiet vid meningsskiljaktigheter inom regeringen. Till nackdelarna hör möjligheten att skapa opinionstryck inom Alliansen på regeringen. I valkampen blir partiet otydligt.

En möjlighet är att Lars Leijonborg lämnar ordförandeuppgiften, men sitter kvar i regeringen som partiets främsta representant. Till ny ordförande väljs någon som inte sitter i regeringen. En sådan person bör vara en skicklig kampanjledare och debattör som fungerar bra i det avgörande TV-mediet. Den primära uppgiften är inte att kritisera Alliansens politik utan att beskriva den liberala visionen av det framtida samhället.

Tyvärr är det fn tunt med riktigt intressanta kandidater. Det beror delvis på att en del tycker att det är illojalt att diskutera framtida ledare och än mer kandidera som en sådan. Här har Socialdemokratierna visat vägen med sin öppna nominering.

Tiden räcker inte till för en fullgod demokratiskt process om en ny partiledare väljs redan i år. Därför bör Lars Lejonborg väljas om på höstens landsmöte. Men diskussionen om vilken typ av partiledning Folkpartiet behöver i nästa val måste starta redan nu.

Antingen denna process leder fram till ett förnyat förtroende för Lars Leijonborg eller någon annan ska ledningen veta att den har partiets fulla stöd.

DN: Största distriktet vill sparka Leijonborg
SvD: Fp i Stockholm vill byta ut Leijonborg
AB: Risigt läge, Leijonborg
Exp: Skåne eniga om att kräva Leijonborgs avgång

En kommentar till Leijonborg måste gå

  1. Thomas Pålsson skriver:

    ”Utan tvekan har han gjort ett gott jobb”. Avser du att han gjort ett gott jobb i att accelerera sin sorti eller? Valnederlag, rökridåer, flirtar med extremhögerväljare, spionage. Där har du vad jag minns av Leijonborg. Maud har större karisma och pondus än Lars och henne gillar jag inte ens.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: