Peder Thalén: Ateismens fall

2007-12-27

Ateismens fallTrött på svepande kritik mot ateism från religiösa företrädare öppnade jag boken ”Ateismens Fall – den moderna religionskritikens kris” med viss förväntan. Här lägger förhoppningsvis en doktor i teologi, Peder Thalén, fram en genomtänkt argumentation för ateismens ogiltighet.

Boken består av några fristående texter om ateismen, skrivna under ett decennium. Den grundläggande attityden gentemot otron är den samma, men förutsättningar är olika. Därför bör dessa texter bedömas var för sig. Så varför inte börja med denna första.
Peder Thalén

Det bör då sägas att det inledande kapitlet skrevs för nästan 10 år sedan. Det var långt innan Christer Sturmark, Humanisternas ordförande trätt ut på scenen. Det är inte oviktigt då hans engagemang medverkat till att debatten i Sverige fått sådan omfattning. Sturmark är en tydlig måltavla för bokens författare.

I kapitlet rubricerat ”Det dubbla tomrummet” beskriver PT tomheten skapad av den traditionella namnkristendomen och att ateismen därmed blivit meningslös. Här är en sammanfattning av PTs text (direkta citat är kursiverade).

Under 50- och 60-talen som attackerade Herbert Tingsten och Ingemar Hedenius en utbredd namnkristendom. Vapnet var en ateistisk ideologi. Den är nu (alltså 1997) avsomnad då den inte fyller något behov eftersom namnkristendom i praktiken är övervunnen i vår kultur. Ateismen kunde inte fylla ett andligt tomrum.

Den ateistiska rörelsen hade religiösa övertoner med vision om en ny mänsklighet. Hos de aktiva förespråkarna fungerade ateismen som en religiös lära i en sekulär dräkt som dock var sannare lösning på den mänskliga problemen än den traditionella religionen.

Idag är vetenskapstron inte längre levande. Den ateistiska rörelsens andliga grundval är raserad. Idag återstår en vilset blickande nihilism, ett kompasslöst drivande mellan tro på ingenting och tro på vad som helst. Förnekandet kan vare sig skänka mening eller hopp om befrielse.

Det är svårt att förstå ateisternas genomslagskraft. I Hedenius fall berodde det inte på argumenten utan på en suggestiv kraft i ett enkelt tankeschema som gav ett skimmer av självklarhet. Man genomskådade inte hans bedrägliga klarhet skapad av verklighetsförenklade konstruktioner.

Femtiotalets ateism var inget annat än en antireligiös ideologi i vetenskaplig förklädnad. Men Hedenius missade målet. Det var inte bibelns Gud han kritiserade utan en filosofisk kopia på samma sätt som skett sedan Upplysningen.

Denna kopia är dock skapad av den västerländska teologin i symbios med antik förnuftsspekulation. Hade Hedenius påvisat felet i detta gudsbegrepp hade han gjort kyrkan en tjänst. Den lider nämligen av samma uttjänta intellektualism som den ateistiska rörelsen. Svenska Kyrkan har ännu inte dragit några lärdomar av egna och andra misstag. Man har fortsatt att saluföra den kristna tron i samma utnötta förpackning, nämligen som en livsåskådning jämställd med en ideologi.

Kontakten har förlorats med den kristna traditionens insida, med den roll den faktiskt spelat i människors liv.[…] Tron var tidigare sammanvävd med ett sätt att leva där tilliten till Gud inte vilade på ett abstrakt antagande utan kunde föreligga som en konkret erfarenhet av att vila i Guds hand, där olika vardagliga händelser sågs som en bekräftelse på Guds närvaro i de egna livet.

Både för den kristet engagerade och den gudssökande människan i allmänhet är därför ”religionens död” en positiv händelse. […] Kyrkan riskerar att bli ett sista reservat för den urvuxne Gud, som den övriga kulturen redan lämnat bakom sig.

Av femtiotalsateismen återstår en död ideologi med allmän fientlighet mot den kristna tron, ljummen och sval, gränsande till likgiltighet. Denna namnateism är en av grundvalarna för den nihilism som vårt samhälle lider av.

Jag skulle tro att PT kan acceptera denna kortversion av hans artikel, även om givetvis en del nyanser och sidospår inte finns med. PT använder åtskilliga inomreligiösa begrepp och ger ord en annan betydelse än som är vanligt.

PT säger att ateism är en ideologi, men normalt avses med ateism helt enkelt icketro på gudar och andra övernaturliga krafter. Påstående att ateismen har religiösa övertoner är märkligt i alla fall om man definierar religion som tro på gudar och andra övernaturliga krafter.

Inte heller är det riktigt att beskriva ateismen som en rörelse. Det antyder att det finns ett gemensamt mål för ateisterna. Men så var och är det inte. 50-talet ateister var liberaler, socialister, anarkister och kommunister med helt skilda uppfattningar om det framtida samhället. Trots att PT har åtskilliga fotnoter finns det inget stöd för PTs uppfattning om en gemensam ateistisk rörelse. Själv satt jag i styrelsen för Förbundet för Religionsfrihet under 60-talet då Per-Anders Fogelström var ordförande och vet att det enda som förenade oss var kampen för ett sekulärt samhälle. Även i dag finns det många former av ateism även om den mest framträdande representeras av den humanistiska rörelsen.

Som många religiösa människor med postmoderna uppfattningar talar PT om ”vetenskapstro” i ett försök att likställa den med andra trosuppfattningar. Men den tro humanister har på vetenskapen betyder att ha insikten om värdet av en systematiskt utveckling av kunskap, dvs att den som presenterar nya kunskap ska kunna redovisa skälen för varför den är sann.

Ateismen har en ”vetenskaplig förklädnad”, skriver PT. Med sin kritiska inställningen till det vetenskapliga arbetssättet ogillar han tydligen när ateisterna använder den kunskap vetenskapen producerat för att påvisa många orimligheter, för att inte säga tokigheter, som religioner torgför.

Det som PT uppfattar som ”vilset blickande nihilism” är människor som insett tomheten i de många olika religiösa värdesystemen och söker efter nya grundade i mänskliga erfarenheter. Förnekandet är en befrielse från uråldriga tankemönster som ger utrymme för värderingar relevanta för vår tid.

Irritationen över Hedenius lyser skarpt i PTs text. Det beror förmodligen på att Hedenius var främst bland dem som avslöjade namnkristendomen, som nu sent omsider även vissa kristna tar avstånd ifrån. I likhet med många religiösa är PT helt övertygad om att just han vet vad som är den sanna kristendomen. Hedenius hade givetvis misstagit sig fullständigt. Han angrepp en påhittad gud, dock samma gud som den västerländska teologin dyrkade och fortfarande dyrkar enligt PT.

Den sanna kristendomen är den ursprungliga tycks PT mena. Den är ”sammanvävd med ett sätt att leva där tilliten till Gud inte vilade på ett abstrakt antagande utan kunde föreligga som en konkret erfarenhet av att vila i Guds hand, där olika vardagliga händelser sågs som en bekräftelse på Guds närvaro i de egna livet.”

Här lämnas ateisten i sticket. Språket blir nästan fullständigt obegripligt. Det förefaller som om han menar att man av någon fördold anledning ska försöka känna tillit just till PTs Gud. Om man tycker det känns bra så följer Gud med en i livet. Men vad får en normalt funtad människa att utan skäl välja PTs Gud? Och ska man bara byta Gud när den man har inte känns tillfredsställande? Är den en seriös Gudstro?

PT skrev artikeln i mitten av 90-talet och känns ganska så passé. Möjligen borde den inte tagits med i en bok som ges ut mitt i en debatt med deltagare som Richard Dawkins, Sam Harris och vår egen Sturmark. Men samtidigt är det intressant att läsa den som ett tidsdokument. Behållningen är hans fullständiga förkastande av Svenska Kyrkans namnkristendom och att han så helt missat att ateismens kritik inte endast riktas mot kristendomen utan mot all slags tro på övernaturliga krafter, annan vidskeplighet och misstro mot vetenskaplig metodik.


Kyrkans Tidning: Ateismen handfallen inför modern gudsbild
Uppsala Nya Tidning: Sekulariseringen på frammarsch
Wikipedia: Kritik av ateism
Taggar: Ateism, Ingemar Hedenius, Christer Sturmark, Vetenskap, Peder Thalén, Kristendom
Andra bloggar om: , , , , ,
Intressant

Annonser

Det är inte bara Knutby-sekten som misshandlar barn

2007-12-23

Det är inte bara i Knutby barn misshandlas. Ledarna hotar med Satan, andra onda krafter och människor som är så elaka att de kommer att kastas ned i helvetet och brinna för evigt.

Församlingens medlemmar kommer till den gode guden och får leva i paradiset i evig tid. Med då måste de lyda församlingens ledare. De har makten att utesluta, fördöma, förkasta dem som inte underkastar sig sina ledare. I annat fall kommer helvetesdomen.

De barn som lever i denna miljö har inte gjort valet själva. De är där för att föräldrarna valt att leva i denna miljö.

Vad innebär misshandel av barn? Socialtjänstlagen säger i 14 kap, 1§:

Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.

De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.”

Det betyder alltså att fysisk och psykisk misshandel likställs. Att hota barn med Satan och helvetets eld om de inte tror som ledarna gör kan inte vara annat än extrem psykisk misshandel.

Men gör de verkligen så i Knutby? Rigmor Robért läkaren och diplomerad analytisk psykolog har läst Tirsaprofetian. Det är ett hemligt dokument där Jesus talar till Åsa Waldau. I den säger Jesus t.ex. ”Jag är Konungarnas konung och du är himmelens drottning!

Vad står det om Satan och en ond omvärld i Tirsaprofetian?

Inspelade predikningarna visar att livet sedan där tycks sakna hopp, medan döden utmålas som paradisisk.

I Knutby predikades om hur jordens undergång skulle infalla när Åsa Waldaus trolovning med Jesus blir till bröllop.

… hon [har] talat med Paulus, som manade församlingen i Efesus att ”hålla stånd emot djävulens listiga angrepp” och strida ”mot ondskans andemakter i himlarymderna”. En del medlemmar i Knutby har levt sig in i detta och väntat sig att nästa timme, nästa dag höra änglars basuner till muller av detonerande atombomber.

Striden är hård och Satan är vred men utgången är klar.

Satans rike darrar. Därför kan du också förstå hur viktig du är”; ”du är sannerligen mitt i centrum av min plan för världens slutskede.

Jag lär dem vad de behöver veta nu i tidens ände

Rigmor Robért sammanfattar: ”Ohälsosamma grupper vill betrakta medlemmarnas personlighetsförändring som ”omvändelse” till ett bättre liv. Men uppföljning över tid visar att medlemmarnas liv krymper samman, att intellektuella, emotionella, sociala och kognitiva förmågor som de har haft gradvis släcks. Avtagande förmåga kan gälla studier, yrkeskarriär, kärleksrelationer, familjeliv, vänskap.” Därefter redovisar hon i korta drag hur terapeupten kan hjälpa den som lämnar sekten.

Läs Rigmor Robérts skakande rapportering om rättegången mot Knutbysekten i november: Barnmisshandel i Knutby församling. Varför ingriper inte socialnämnden?

Är Knutbysekten unik i sin syn på en ond, hotande omvärld? Kan även barn i andra sekter utsättas för samma psykiska misshandel? Två tydliga exempel på sekter:

Jehovas Vittnen har en utpräglad tro på satan och anser att det är satan skapar världens ondska:

En tid före den stora översvämningen gjorde andra änglar gemensam sak med Satan i hans uppror. De gjorde sig mänskliga kroppar för att tillfredsställa sin längtan efter sexuella njutningar tillsammans med människornas döttrar. (1 Moseboken 6:1-4) När översvämningen kom, återvände de här fallna änglarna till sin ursprungliga miljö, men inte till sin ”ursprungliga ställning” tillsammans med Gud i himlen. (Judas, vers 6) De blev förnedrade till ett tillstånd av tjockt andligt mörker. (1 Petrus 3:19, 20; 2 Petrus 2:4) De blev demoner, som inte längre tjänade den suveräne Jehova, utan fick leva underställda Satan. Demonerna är uppenbarligen oförmögna att skaffa sig mänskliga kroppar igen, men däremot kan de fortfarande utöva stort inflytande på människornas sinnen och liv, och de är utan tvivel ansvariga för mycket av det våld som vi ser i vår tid. (Matteus 12:43-45; Lukas 8:27-33)

Livets ord har 13 grundläggande trossatser. Ur den 12:e: ”Efter de tusen åren, kommer allt i himmelen och på jorden att dömas för sina gärningar. De som inte tagit emot Jesu Kristi försoningsverk kommer att lida evig skilsmässa från Gud i det brinnande Gehenna.” Ur den 14:e: ”Den stora höjdpunkten kommer i och med en ny skapelse av himmel och jord, där rättfärdighet bor. Där finns inte Satan och hans onda härskara. Där finns ingen förbannelse, gråt, sorg eller sjukdom.

Men också de stora kyrkorna hotar med Satan. Katolska kyrkan beskriver sin Satantro på följande sätt:

Vi tror att Satan finns, att han är en skapad varelse; en ängel som Gud skapade god men som missbrukade sin frihet och gjorde uppror mot Gud. Han hette Lucifer (ljusbringaren, ljusbäraren på grekiska) när han var god. Nu när han är emot Guds plan så blir han den som förvänder ljus i mörker och får mörkret att framstå som ljus genom lögn. Han frestar därmed människan för han har förmåga att påverka människornas tankar eftersom han är ett andligt väsen utan kropp (ängel).

Han är ”viktig” för katolikerna i den meningen att om man ignorerar honom så får han större möjligheter att påverka en. Han måste ses som en andlig fiende som man måste försöka genomskåda. Om man inte känner till hans sätt att arbeta så kan man bli lurad av honom eftersom han tar sig in i våra tankar t.ex. Man kan luras att tro att förslag som kommer från honom är goda inspirationer som man skall följa. Han försöker nämligen alltid få det onda att framstå som gott. Eller så kan han ge förslag till goda delmål som har som slutgiltig konsekvens något dåligt.

Satan har genom Guds barmhärtighet blivit en del av Guds plan för frälsningen genom att vi genom att bli frestade blir starkare i tron och kan växa i kärleken. Det goda framstår som ännu godare i kontrast till det onda. Om vi med Guds hjälp övervinner frestelsen mognar vi som människor och kan hjälpa andra sedan som genomgår samma prövningar. Jesus själv prövades i öknen.

Även Svenska Kyrkan tror på Satan: ”Helvetet är på samma sätt motsatsen till himlen. Kristendomen och Bibeln menar att det finns både en himmel och ett helvete. Efter livet här på jorden finns det två alternativ för människan. Antingen kommer man till Gud i himmelen eller till Djävulen i helvetet.

Det måste vara frågan om psykisk misshandel att påstå att det finns en figur som Satan som ta sig in i vem som helst, leva i människor utan att de vet det och är ansvarig för olyckor i omvärlden. Socialtjänsten måste kontakta föräldrar som gör så mot sina barn eller låter andra göra det.


DN: Åsa Waldau: ”Usla lögner”, Ärkebiskopen lovar ta upp Knutbyfallet, ”Waldau måste lämna Knutby”, ”Vi Knutbyföräldrar skräms till tystnad av Åsa Waldau”
SvD: Fossmo pekar ut Waldau, Religionen läggs på sjukbädden igen
Expressen: Barnmisshandel i Knutby församling
Taggar: Knutby, Barnmisshandel, Satan, Rigmor Robért, Jehovas Vittnen, Livets Ord, Livets Ord, Livets Ord
Andra bloggar om: , , , , Svenska Kyrkan
Intressant


Visst är Littorin hjärtlös

2007-12-23

Bra Alf Svensson. Det är bra att du kritiserar regeringens jobbpolitik. Visst är Sven-Otto Littorin utan känsla. Han, Anders Borg, och socialministern Cristina Husmark Pehrsson sitter i kanslihuset och drar ritstreck som radikalt raserar förutsättningarna för många människors liv.

Littorin påstår att regeringen politik skapat 155.000 nya jobb. Med det är inget vare sig han eller någon annan vet. Däremot vet vi att Sverige har högkonjunktur som allt har inneburit nya jobb.

Egentligen försöker Littorin klara sig från Alf Svenssons kritik genom att tala om något annat. Det är givetvis utmärkt att konjukturen skapar nya jobb. Ingen kan invända mot det.

Det Alf Svensson kritiserar är hur regeringens extrema krav på dem som är utan jobb med vill ha det – dock på rimliga villkor. Alf Svensson har också rätt i sin kritik mot regeringen för dess oförmåga att motivera sina beslut. Det är inte konstigt att stödet i opinionen är så katastrofalt.

För liberaler är utvecklingen tragisk. Glädjen över alliansens seger har ersättas med djup besvikelse över att oskickligt regeringsarbete gör en liberal regering osannolik efter 2010. Ansvaret för det faller tungt på moderaterna, men givetvis har även övriga partier ansvar för det som sker.

Tack Alf Svensson!

(Läs även Moderatkommunisten, från standup till verklighet? Stämmer Littorins trafikförsäkringsargument för a-kassan?)


DN: Alf Svensson kritiserar regeringen
SvD: Alf Svensson kritiserar regeringen
Taggar: Arbetsmarknad, Littorin, Alf Svensson, Regeringen,
Moderaterna
Andra bloggar om: , , , ,
Intressant


Över 20.000 visade sidor

2007-12-21

ChampangeAllt fler läser denna blogg. Besökarna har nu läst 20.000 sidor.

Bloggen startade den 23 februari och 10.000 sidor nåddes den 20 september, dvs efter sju månader. Lika många sidor har nu lästs under tre månader.

Syftet med bloggen är att fånga upp aktuella frågor speciellt inom ämnena livsåskådning och arbetsrätt. Inom båda dessa fält finns det extremt starka aktörer som måste granskas och ifrågasättas. Inom livåskådning är det de stora religionerna, mängden av mer eller mindre extrema sekter och New Age-rörelser. Inom arbetsrätten är det de maktfullkomliga facken och politiker som inte ser människor med olika mål, värderingar, personligheter utan ser ”arbetskraft”, en grå massa utbytbara människor.

Bloggen består idag av 87 inlägg. Många som skrivits för lång tid sedan läsas fortfarande nästan varje dag. Inläggen berör. Många frestas att skriva kommentarer, nu 327 st, och nästan alla besvaras.

Nu är det åter dags för champagnen!

Det stora intresset stimulerar till än fler artiklar baserade på god research och starkt engagemang.


Den som tror på Ambres är en idiot

2007-12-21

Anders Grönros, mannen bakom den famösa filmen om Sture Johansson och hans Ambres, har skrivit ett upprört inlägg i Expressen.

Det Sture Johansson påstår i filmen är att en 3000 år gammal egyptier vid namn Ambres på befallning av Sture Johansson intar hans kropp och därefter resonera om ”tillståndet på planeten inkl klimatförändringarna”, mm, (Man undrar ju om Ambres läst FNs senaste klimatrapport. Fast det kanske är viktigare med ett historiskt perspektiv.)

Jag hade naturligtvis inte ägnat Ambres en sekund av mitt liv om jag vid ett enda tillfälle märkt en bluff”, skriver Grönros och fortsätter ”Skulle anklagelserna stämma innebär det att jag är en idiot.” Grönros påstår att även de övriga filmskaparna producenten Håkan Bjerking och fotografen Anders Birkeland delar hans uppfattning och de då också skulle vara idioter.

Ja, då är det väl så. Den enda frågan är väl vad Grönros menar med att vara idiot. Om uttrycket kan stå för extremt lättlurade så är alla tre idioter.

Till gruppen idioter ska enligt Grönros även höra leg psykologen Hans Ljungqvist. Det är oroväckande om en utövande psykolog med ansvar för patienter har samma uppfattning som Grönros.

Vem är Hans Ljungqvist? Han är leg psykolog, författare och sysslar med privata konsultationer med seminarier och föreläsningar kring jungiansk psykologi

Leg psykolog innebär att han har fem års utbildning och är godkänt av socialstyrelsen. Han har rätt att utföra psykologiska hälso- och sjukvårdsuppgifter, ställa diagnos samt föreslå och genomföra psykologisk behandling. En leg psykolog står under socialstyrelsen tillsyn och ska utöva sitt yrke i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Ljungqvist är jungian. Han har bl.a. givit ut boken om ”Jung och astrologin” som är en ”introduktion till Jungs psykologi och astrologins symbolvärld samt kopplingen mellan dem båda. Boken vänder sig till alla som vill öka sin självkännedom och finna vägen till sin egen inre myt.

Det verkar vara en fascinerande bok. Ett citat från bokförlagets presentation:

Den jungianska psykologins adelsmärke – insikten om mytens, sagans och symbolernas förvandlande kraft – lyfter vår förståelse av den astrologiska traditionen till ett högre plan. De astrologiska symbolerna talar sagans språk och sagor är dramatiserad psykologi. Och det är just sagan, inte den sönderdelande logiken, som låter oss komma i kontakt med livets och människans djupare hemligheter.
I boken återfinns en unik genomgång av Jungs eget horoskop, ett helt kapitel om Vattumannens tidsålder samt den mest omfattande förteckning över jungiansk och astrologisk facklitteratur som finns tillgänglig på svenska.

Valet av bokförlag är intressant. Solrosens Förlag ger ut böcker i personlig och andlig utveckling och om alternativ medicin. Det sätter människan i centrum och är för det sanna, det goda och det sköna, nya tidens helhetssyn på tillvaron, tillit till människans obegränsade, gudomliga, inneboende resurser, mm. Förlaget ger ett pseudovetenskaplig litteratur av New Age-slag om andlig energi, naturväsen, helhetsterapi, stjärntecknens visdom, etc.

På nätet finns även ett utdrag ur ett föredrag som Hans Ljungqvist hållit om Jung som också visar Ljungkvists idévärld:

Det finns många beröringspunkter mellan den astrologiska traditionens bild av människan och den jungianska psykologins. Jung själv var mycket medveten om detta. Han menade att den psykologiska vetenskapen i stort sett hade sina rötter i den astrologiska idétraditionen. Astrologin är summan av alla psykologiska kunskaper som når oss ända från antiken, noterade C.G.” ”Astrologin är kopplad till synkronicitetsprincipen, vilken bygger på det mystiska förhållandet mellan medvetande och materia. Men hela livet igenom fortsatte han sin egen privata lilla forskning. Han ställde horoskop och sade sig ha nytta av den information han fann där i sitt terapeutiska handlande.

Hans Ljungqvist är inte omotvistad i den medicinska världen. När han ordnade en föreläsning med den ryske forskaren Konstantin G Korotkov kallade överläkaren inom äldrepsykiatrin i Växjö, Olle Kjellin, det för ett spektakel som borde stoppas.
– Allt pekar mot att Korotkov är en ovetenskaplig och oseriös forskare som använder sig av bondfångerimetoder för att tjäna pengar, och det här bör landstinget inte slösa skattepengar på, enligt Olle Kjellin.

Det verkar som om Hans Ljungqvist är en typisk postmodernist, dvs en sådan som påstår att det inte finns några sanningar, utan var och en har sin egen sanning. En sådan inställning gör varje form av kunskapsutveckling omöjlig.

Om Ljungqvist gjort Sture Johanssons sanning om Ambres till sin egen så kanske det är bäst att han slutar ”konsultera” patienter och ägna sig åt det ockulta på heltid.

(Tidigare Är Sture Johansson (Ambres) en bluff eller är han sjuk?)


Expressen: Anden Ambres finns visst
Taggar: Ambres, Sture Johansson, Anders Grönros, Hans Ljungqvist, Carl Jung, Psykologi

Andra bloggar om: , , , , ,

Intressant


Nycander har fel – demokratisera arbetslivet

2007-12-20

Svante Nycander målar fan på väggen efter beslutet i Vaxholm-målet och tror att det kommer att leda till en flod av arbetstvister. Så är det inte alls. I stället kan beslutet leda till en demokratisering av arbetslivet med stärkt rätt för den enskilde och förbättrad konkurrenskraft hos företagen.

Nycander sitter fast i gårdagen då de flesta var arbetare som erbjöd muskelkraft till stora privatägda industriföretag. Då var den enkelt att byta ut en anställd mot en annan som krävde mindre lön eller sämre villkor. Det ledde begripligt nog till att arbetare och senare tjänstemännen gick samman, förhandlade i grupp och agerade gemensamt när förhandlingarna inte gav rimligt utfall.

I dag är nästan allt annorlunda. Nästan alla är anställda efter vad de kan, inte hur mycket de orkar bära. Erfarenhet, kunskap och specifik förmåga gör att anställda inte är utbytbara. Företag och hela sektorer av samhället kan stoppas av att en liten grupp anställda inte går till jobbet.

Detta har lett till att facket har fått ett orimligt övertag. Dess kostnad för att plocka ut en liten grupp anställda i strejk är försumbar jämfört med de enorma kostnader det leder till för företag, företagens kunder och samhället i övrigt.

Strejken är fullständigt förlegad som medel för att lösa tvister mellan anställda och arbetsgivare.

Vad är då alternativet?

Inom stora delar av samhället sätts löner individuellt efter förhandlingar. Det gäller inte bara dem som är med i SACO, arbetsledarna utan också för de många som inte omfattas av kollektivavtal. Detsamma gäller alla entreprenörer som har en snarlikt förhållande. Jobb som ibland utförs av anställda kan en annan dag utföras av en som hyrts in.

Så lösningen är helt enkelt att låta den nuvarande trenden mot förhandlingar mellan den enskilde anställde och arbetsgivare löpa vidare. Det kommer att leda till att allt färre vill vara med i de gamla fackförningarna och anställda i stället vänder sig till experter för att få stöd i organisationer som Ledarna eller företag som jobb&liv.

Nu vill LO, TCO och SACO göra upp med arbetsgivarna om ett nytt Saltsjöbadsavtal som förtrycker den enskilde anställde och försvårar för företagen. Förhandlingarna sker bakom stängda dörrar. Måtte de inte lyckas.

(Se även Varför har vi kollektivavtal)


DN: ”Ny lag om kollektivavtal stryper facket i egen snara”
SvD: Ingen ödesfråga för nationen, Avser regeringen att stoppa jobbtrafficking?

Taggar: Arbetsrätt, Kollektivavtal, LO, TCO, SACO, Nycander
Andra bloggar om: , , , , , Nycander
Intressant


LO: Lagarna ska inte gälla oss

2007-12-19

Nu har EU-domstolen klargjort att Byggnads agerande i Vaxholm var brottsligt. Anledningen till att EU-domstolen behandlade frågan var att Arbetsdomstolen begärde ett klarläggande av vad EU:s regler innebär, då svensk lagstiftning är underordnad EUs.

Det innebär att AD nu har att rätta sig efter vad EU-domstolen sagt. Ett annat beslut av AD gäller inte.

LOS reaktion är att begära att den svenska lagen ska ändras. ”Ge oss den rätt vi trodde vi hade”, säger Wanja Lundby-Wedin.

Märkligt! Hon måste ju veta att Sverige är medlem i EU och att Sverige ingått avtal om fri rörlighet för alla som jobbar inom EU. Inom detta område gäller de gemensamma bestämmelserna – inte enskilda länders.

Om LO skulle ges rättigheter i svensk lag som strider mot EUs så gäller inte lagen.

Det är dags att LO vaknar. Nu sitter de inte i regeringen. Nu är vi inte längre ett land som isolerat från EU. Nu gäller gemensamma europeiska lagar även LO.

EU_domstolens beslut är en stor seger för euorpas konsumenter eftersom det blir lättare för företag att verka i flera länder vilket leder till effektivare konkurrens. Och ökad effektivitet leder till ökad konkurrenskraft med både lägre priser och bättre löner.

Därför måste LOs reaktionära uppfattning där Sverige ska isoleras från världen i övrigt bekämpas.


DN: En rimlig dom, Motgång för Byggnads i EU-dom, ”Utländska företag måste få veta kraven”, Nu gäller nya spelregler
SvD: Sverige kan inte vara ett reservat inom EU, Läsarna oense om domen i Vaxholmsmålet, Regeringen vill ändra lagen
Taggar: Arbetsrätt, LO, Byggnads, Vaxholm
Andra bloggar om: , , ,
Intressant


%d bloggare gillar detta: