Det är dags för Upplysningen 2.0

Behövs det en ny upplysning? Behöver 1700-talets upplysningsepok ledd av Voltaire, Diderot, Hume, m.fl. återkomma i en ny skepnad? Den frågan ställdes för en tid sedan på konferensen Beyond Belief Enlightenment 2.0 arrangerad av The Science Network och tillgänglig på nätet.

Motivet för en förnyad upplysning är den ökade kunskapen inom områden som neurologi, biologiska evolutionen, fysiken, mm. Vad betyder det för synen på förnuftet, den mänskliga naturen och det goda livet?

Den genomförda konferensen efterföljer den som ägde rum för drygt ett år sedan handlade om vetenskap och religion. Över 3 miljoner såg den på Internet.

Årets konferens inledes av professorn i historia Darrin McMahon vid Florida State University. Han uppgift var att lägga grunden med en beskrivning av Upplysningen 1.0 från dagens perspektiv. Slutsatsen var att många av de värderingar som var upplysningens kärna inte ännu denna dag kunnat påverka samhället och människors liv nämnvärt. Det gäller hela västerlandet men givetvis i än högre grad den övriga världen. Därför behövs inte någon Upplysning 2.0, utan uppgiften är att förverkliga idealen från 1.0.

McMahon uppehåll sig mycket vid upplysningens fiender. Under 1700-talet var det givetvis makthavarna, i Frankrike speciellt den katolska kyrkan. Under 1800-talet kom romantiken med sin obefogade kritik mot upplysningens filosofer för att vara känslolösa. Och under förra seklet var det postmodernisterna.

En intressant fråga som McMahon inte tog upp var Upplysningens förhållande till Renässansen. Tore Frängsmyr, professor i vetenskapshistoria, skrev en intressant artikel om detta i SvD 2004: Upplysningens förnuft och känsla.

”Redan definitionen av upplysningen är ett gammalt tvisteämne, och det hör givetvis ihop med vilken värdeståndpunkt man intar. I denna encyklopedi [”Encyclopedia of the Enlightenment”] förlägger man själva upplysningen till en period som sträcker sig från 1670-talet till 1800-talets början. Titeln på verket borde därför ha anspelat på upplysningstiden i vid bemärkelse, det vill säga 1700-talet i stort, än just på den franska upplysning som ändå står i centrum också här. Med detta vidare grepp kan man spegla många olika uppfattningar och ståndpunkter.

Kontinuiteten utgör samma problem som alltid dyker upp i diskussioner om historiska epokindelningar. Den gamla renässansdebatten utgör ett skolexempel på detta. Jacob Burckhardt menade 1860 att något nytt inträdde i fråga om människosyn och kulturuppfattning i och med renässansen från 1350-talet och framåt. Johan Nordström och andra forskare kritiserade denna tolkning och pekade på att samma tendenser funnits kring Medelhavet redan på 1100-talet. Den vetenskapliga revolutionen med Copernicus och Galilei på 1500- och 1600-talen innebar något helt nytt i Västerlandets intellektuella utveckling enligt Koyré, Rupert Hall och andra vetenskapshistoriker. Andra forskare, såsom Pierre Duhem och Alistair Crombie, betonade i stället kontinuiteten från 1300-talet.

Allt beror på var man lägger tonvikten. Upplysningen var utan tvivel en fransk företeelse, men ingen kan förneka att de grundläggande idéerna kom från Descartes, Locke, Bayle och andra tidigare rationalister. Har man en funktionell historiesyn, kan man beskriva situationen så att idéerna fanns tidigare, men de slog igenom vid en viss tidpunkt. Och de slog igenom, när de politiska och sociala omständigheterna så krävde, det vill säga när idéerna behövdes. Så var det med renässansens människosyn, så var det med 1600-talets naturvetenskap och så var det med 1700-talets upplysningsidéer.”

Projektet Upplysningen 2.0 känns angeläget. De religiösa livsåskådningarna dominerar helt globalt. Varje land, och snart sagt alla människor, lever i ett gemensamt globalt samhälle. Om det ska fungera måste människor kunna samverka trots att deras livsåskådningarna är oförenliga. Den enda lösningen är att alla accepterar att förstå världen som den är och vidta de åtgärder som krävs.

Och då är en ny Upplysningsepok nödvändig där vidskepelse ersätts med kunskap och där alla använder sitt förnuft efter bästa förmåga. Med de nya kunskaperna om neurologi, kosmologi, fysik, psykologi och en rad andra ämnen kommer de som nu sitter fast i tro på gudar efter en ny omskakande Upplysning 2.0 få en ny bild av verkligheten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: