SvD har fel om den globala temperaturen

2008-09-30

”Vissa använder data som de vill”, skriver SvD och fortsätter ”I medeltal är det 0,75 grader varmare nu än för hundra år sedan.”

Men där har SvD fel. För 100 år sedan var snittemperaturen -0,53 under genomsnittet 1961-90, i år är det 0,29 grader över snittet så ökningen är 0,82 grader.

Men ökningen beror helt på vilket år man jämför med. Om dagens temperatur i stället jämförs med 1878 så är ökningen bara 0,23 grader. Ökningen från 1944 är bara 0,21 grader.

Åren 1908-1917 var osedvanligt kalla. Det gör att jämförelsen med temperaturen för 100 år sedan kommer förefalla extra stor- ytterligare några år. Men sedan var det varmare under en lång följd av år vilket gör att SvD kommer att få skriva att det värmeökningen inte alls är lika stor som tidigare.

Om temperaturen är densamma om 10 år som den varit de senaste 10 åren (0,39 grader över snittet 1961-90) och SvD då jämför med hur det var för 100 år sedan (0,35) så kommer ökningen bara vara 0,04 grader. Det vill säga ingen alls. Det där med statistik är svårt, eller hur SvD?


SvD: Vissa använder data som de vill

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Annonser

Nordpolens is växer

2008-09-18

Idag skriver DN (bara i papperstidningen) att istäcket vid Nordpolen är ”det näst minsta som någonsin noterats sedan satellitövervakningen startade i slutet av 70-talet. Även om rekordet från förra året inte ser ut att upprepas bekräftar årets siffror den starka trenden nedåt.”

Det hade faktiskt varit riktigare att skriva att nu växer Nordpolens istäcke. NSIDC rapporterar nämligen:

Despite overall cooler summer temperatures, the 2008 minimum extent is only 390,000 square kilometers (150,000 square miles), or 9.4%, more than the record-setting 2007 minimum. The 2008 minimum extent is 15.0% less than the next-lowest minimum extent set in 2005 and 33.1% less than the average minimum extent from 1979 to 2000.

This season further reinforces the long-term downward trend of sea ice extent.

Den intressanta, och glädjande, nyheten är väl att isens utbredning på ett enda år ökat med hela 9,4%. Varför skriver inte DN det?


Hur går det med isen vid polerna?

2008-09-17

Havsissmältningen vid Nordpolen får stor uppmärksamhet. Och det är i högsta grad rimligt. Den lär vara större än någonsin. Dessutom smälter isen på Grönland. Öns enorma ismassor kan höja havens nivå påtagligt.

Enligt klimatmodellerna bör temperaturökningen vara större vid polerna än vid ekvatorn. En anledning till det är isen reflekterar solstrålningen, vilket inte det mörkare vattnet gör i samma utsträckning. Det ökar uppvärmningen ytterligare. Det finns även andra orsaker till varför temperaturen bör öka mest vid polerna. Det reds ut i denna text: ”Polar regions as key regions for global climate change”.

IPCC skriver i sin sammanfattande rapport 2007 på sid 30: ”Average Arctic temperatures have increased at almost twice the global average rate in the past 100 years. […]Satellite data since 1978 show that annual average Arctic sea ice extent has shrunk by 2.7 [2.1 to 3.3]% per decade, with larger decreases in summer of 7.4 [5.0 to 9.8]% per decade.” Enllgt den trenden skulle alltså det vara 0,7% mindre havsis i år än förra året.

DN skrev den 14 juni under rubriken ”Nordpolen kan bli isfri i sommar”: Istäcket över Arktis är på väg mot nya bottenrekord. Nordpolen kan bli isfri redan nu i sommar – för första gången på åtminstone hundratusen år. ”

Var har DN fått detta ifrån? Först citerar man en namngiven forskare knuten till det respekterade forskningsorganet The National Snow and Ice Data Center (NISDC), som säger att ”avsmältningen har alla förutsättningar att bli rekordstor i år”. Därefter påstår man att ”amerikanska forskare” sagt att det ”för första gången på hundratusentals år finns en möjlighet att Nordpolen blir isfri redan i sommar”. Denna ”forskare” är säkerligen inte knuten till NSIDC.

Nu under september är havsisens utbredning som minst. Idag ser det ut så här:

Bilden nedan visar isens utbredning för ett år sedan.

Det verkar som om det är ungefär lika mycket is i år som förra året. DN larmade i onödan.

Det är också intressant att titta på Nordpolens temperatur. Bilden nedan visar temperaturen under augusti 2008. Det blåa området är kallare än normalt, det gröna/gula att det är varmare. ”Normalt” är snitttemperaturen under perioden 


Det visar att större delen av Nordpolen i vart fall under august var kallare än normalt, men också att ett område i Sebirien hade värmebölja.

Climat4you har liknande kartor för var månad sedan jan 2005. När man studerar dem så ser man att temperaturen varierar starkt och ofta på ett överraskande sätt, men samtidigt är det uppenbart att temperaturen inte ökat sedan 2005.

Källa: NASA Goddard Institute for Space Studies(GISS).

Tilläggas kan att isens utbredning vid Sydpolen inte ändrar sig alls.

När man läser om Nordpolens klimat är det påfallande vad lite det är som är känt. Antalet mätstationer är få och mätresultat saknas ofta. Satellitmätningarna började för 1978 och sedan dess har isens utbredning minskat med ca 9 % per decennium. Men hur det var dessförinnan vet ingen riktigt säkert. Det gör att IPCCs klimatmodell inte riktigt kunnat verifieras med faktiskt uppmätta värden.


Den globala temperaturen stiger inte

2008-09-16

Världstemeperaturen föll i augusti. Jömfört med den genomsnittliga temperaturen under perioden 1961-1990 så var det bara 0,387 grader varmare förra månaden. Det är betydligt mindre än t.ex. februari 1998 då det var 0,749 grader varmare än snittet 61-90.

Så här ser utvecklingen av temperaturen ut inklusive all time high 1998:

Diagrammet visar tydligt att det i vart fall inte blivit varmare sedan 2000. IPCC säger att temperaturen ökat med 0,74 grader på 100 år. 1997-98 verkade utvecklingen skena, men nu ser det ut som om att uppvärmningen ha stannat upp eller i vart fall gjort en paus.


Hjärnans fantastiska värld

2008-09-11

Neurologen Vilayanur Ramachandran är en helt fascinerande föredragshållare. Lyssna, och se, honom prata om hur skadade hjärnor avslöjar hur vanliga hjärnor fungerar. Varför ser vissa personer bara färgade siffror eller ser färger när de hör en viss harmoni? Hur kan en person ha ont i en arm som är amputerad – och hur kan smärtan lindras? Hur kommer det sig att en person kan känna igen sin mamma, men ändå vara övertyga om att det inte är mamman utan bara någon som liknar mamman.

Svaren ger en intensiv Vilayanur Ramachandran på sin helt speciella dialekt:
vilayanur_ramachandran_on_your_mind.html


I morgon smäller det i Geneve

2008-09-09

Den enorma Large Hydron Collider vid partikellaboratoriet Cern drar igång i morgon. Förhoppningen är att man ska hitta den lilla Higgspartikeln som ger allt i Universum massa. Teorierna säger att den bör finnas, men ingen har sett den.

En ung forskare i projektet Brian Cox berättade i mars på ett ytterst charmerade, sakkunnigt och ändå ganska lättillgängligt sätt om experimentet, hur långt partikelfysiken kommit och de stora frågor som kanske får sina svar redan under hösten eller nästa år.

Cox avslutar sin presentation runt denna bild med en fantastisk beskrivning av universums utveckling från tidens början:

Det är över 10000 forskare från 85 länder som arbetar med att hitta Higgs. Många av dem är svenskar. Med hjälp av Collidern får de partiklar att krocka i hastigheter helt nära ljusets.

Men det är inte bara Higgs man söker. Dessutom vill man veta mer om den mörka materien och mörka energin som utgör ca 95 % av all materia i universum. Egentligen handlar det inte om något ”mörkt” utan om att det inte är synligt eller direkt mätbart, utan att man hittills bara insett att något finns. Men vad är det för något?

Andra frågor gäller universums fundamentala krafter, tyngdkraften, svaga och starka växelverkan och den elekromagnetiska kraften. Tecken tyder på att dessa krafter en gång var en enda gemensam kraft. Varför delades den i så fall upp? Fortsätter de att förändras?

Sveriges radios Vetenskapens Värld om Large Hydron Collider 080923


Hur mäts den globala temperaturen?

2008-09-08

Engelska vädertjänsten, Met Office sammanställer klimatdata för bl.a. IPCC. De är dessutom riktigt bra på berätta vad de gör. 

En av deras mätserier, som heter HadCRUT3, visar den globala temperaturen på jordens yta månad för månad (diagrammets nollpunkt är genomsnittet under perioden 1961-90):

Diagrammet visar att temperaturen föll från 1875 till 1910, sedan steg till omkring 1942, åter föll till 1950 för att därefter åter stiga fram till 1998. Från det lägsta läget 1910 till 1998 har temperaturen ökat med en grad.  Men vad händer efter 1998? 

Met Office publicerar helt aktuella data, just nu ända fram till juli 2008. Detta diagram visar utvecklingen sedan 1998:

Obs att det är den globala temperaturen som visas och att januaritemperaturen därför borde vara densamma som i juli om klimatet vore konstant. Perioden februari till augusti 1998 var ovanligt varm, sedan föll den ca 0,2 grader och var ganska stabilt fram till november 2007. Efter några fyra kalla månader verkar temperaturen återgår till den nivå som gällt under 2000-talet. 

Met Office mäter världstemperaturen i samarbete med Climatic Research Unit vid Environmental Sciences University of East Anglia i England.

Tillsammans sammanställer de data från 3000 väderstationer sedan 1850. Fram till 1950 var dock antal väderstationer mindre.  På land finns mätstationerna främst i den industriella världen. Mätningarna till havs är begränsade  och svårtolkade.

Det är givetvis svårt att ställa samman alla data. Först måste man ta hänsyn till utebliven rapportering och fel på utrustning, handhavande och inrapportering  av mätdata.

Man måste sedan väga samman mätvärden över havet mot samtidigt uppmätta värden över land, mätningar på högre höjd med dem på lägre, etc.

Än viktigare är dock att miljön runt mätstationerna förändras; skog avverkas, städer och kommunikationer byggs ut. De flesta miljöfaktorer leder till högre temperatur vid stationerna. När påverkan är alltför kraftig exkluderas stationerna, men inte vid mindre höjningar.

Slutligen så utvecklas också metoderna för själva sammanställningen av data. Den dataserie som refereras ovan är gjort på ett nytt sätt.

CRU skriver om svårigheterna:

Stations on land are at different elevations, and different countries estimate average monthly temperatures using different methods and formulae. To avoid biases that could result from these problems, monthly average temperatures are reduced to anomalies from the period with best coverage (1961-90). For stations to be used, an estimate of the base period average must be calculated. Because many stations do not have complete records for the 1961-90 period several methods have been developed to estimate 1961-90 averages from neighbouring records or using other sources of data. Over the oceans, where observations are generally made from mobile platforms, it is impossible to assemble long series of actual temperatures for fixed points. However it is possible to interpolate historical data to create spatially complete reference climatologies (averages for 1961-90) so that individual observations can be compared with a local normal for the given day of the year.

Det finns alltså åtskilliga problem vid sammanställningen av mätdata. Samtidigt kräver prognoser av den framtida temperaturen tillgång till historiska data. Så det gäller att samla in så mycket data som möjligt och tolka dem så gott det går. Låg kvalitet på de historiska uppgifterna gör helt automatiskt att kvaliteten på prognosen blir sämre.


%d bloggare gillar detta: