Nordpolens is växer

Idag skriver DN (bara i papperstidningen) att istäcket vid Nordpolen är ”det näst minsta som någonsin noterats sedan satellitövervakningen startade i slutet av 70-talet. Även om rekordet från förra året inte ser ut att upprepas bekräftar årets siffror den starka trenden nedåt.”

Det hade faktiskt varit riktigare att skriva att nu växer Nordpolens istäcke. NSIDC rapporterar nämligen:

Despite overall cooler summer temperatures, the 2008 minimum extent is only 390,000 square kilometers (150,000 square miles), or 9.4%, more than the record-setting 2007 minimum. The 2008 minimum extent is 15.0% less than the next-lowest minimum extent set in 2005 and 33.1% less than the average minimum extent from 1979 to 2000.

This season further reinforces the long-term downward trend of sea ice extent.

Den intressanta, och glädjande, nyheten är väl att isens utbredning på ett enda år ökat med hela 9,4%. Varför skriver inte DN det?

15 kommentarer till Nordpolens is växer

  1. Odelberg skriver:

    Menar du att global uppvärming är falsifierat eller menar du att jorden återhämtar sig?

  2. Hans Iwan Bratt skriver:

    Jag tror att det pågår en global uppvärmning, men att IPCC ger en överdriven bild av kunskapsläget. Det mesta talar för att koldioxiden har ökat värmen, men man vet knappast med hur mycket och än mindre vad som kommer hända i framtiden.

    Min ambition är dock inte att ta ställning i vetenskapliga frågeställningar utan endast följa debatten och beskriva hur jag uppfattar vad som händer med klimatet, dess orsaker och effekter.

  3. Filip Björner skriver:

    Hej Hans Iwan!

    Bra att du tar upp detta. Medias fabuleringar måste ifrågasättas. Den klimatalarmistiska trenden leder ju till en mängd kostsamma politiska beslut, som troligen till större delen är helt onödiga.

    Idag (24/9) blev jag på gatan nära Östermalmstorg tilltalad av en ung representant för organisationen Greenpeace. Han frågade mig om jag visste om att det pågår farliga klimatförändringar. Då passade jag på att fråga honom om han överhuvudtaget visste vad han pratade om. Efter ett tag framkom det att han inte gjorde det. Och när han erkände det, så ursäktade han det med att hans jobb är att informera för Greenpeace för att rekrytera nya medlemmar, inte att studera fakta eller medverka i diskussioner.

    Jag tipsade honom likväl om att läsa min fjortonde artikel i http://www.debattsidan.com

    Mvh
    Filip

  4. Monica C skriver:

    Jorden har genomgått många klimatförändringar så det är ingen nyhet alls men….det sker nu i mkt snabbare takt än tidigare…har jag förstått rätt eller fel?

    Om rätt undrar jag över konsekvenserna?

    Är det sant och vetenskapligt bevisat att människans påverkan på miljön inte spelar roll för klimatförändringarna??

    Är det fel av politikerna att lägga pengar på insatser till gang för allas vår livsmiljö?

  5. Hans Iwan Bratt skriver:

    TIll Odelberg och Monica C

    Jo, det verkar som om att värmen ökat extra snabbt under ett par perioder under 1900-talet, men däremellan har också värmen sjunkit. Om det har varit så snabba förlopp tidigare vet jag inte och det gör troligen inte någon annan heller. Det verkar inte som mätmetoderna är tillräckligt noggranna för det.

    Det är helt uppenbart att människorna påverkat klimatet, med skogsavverkning, byggande av städer, boskapsskötsel, värmesystem, transporter, mm.

    Det är viktigt att forska vidare för att öka kunskapen om hur allt detta påverkar klimatet, men också att skapa ökad kunskap om förändringar som inte beror på mänsklig aktiviteter, dvs främst solens inverkan.

    Sedan behöver vi också veta väldigt mycket mer om hur vi kan påverka klimatet i stabiliserande riktning. Den ökade halten av koldioxiden inverkar säkerligen på klimatet, därför bör forskarna öka kunskapen om hur vi kan reducera CO2 i atmosfären.

    I korthet menar jag att vi fortfarande vet för lite för att kunna påstå oss veta vad som sker, varför det sker och hur det kan komma att bli i framtiden för att politiker (och väljare) ska kunna påverka utvecklingen åt ett bra håll.

    Många hänvisar till ”försiktighetsprincipen”, dvs att om vi är osäkra på om något är farligt så ska vi försöka undvika det. Men nu handlar det om enormt stora belopp och vi har många andra angelägna problem att lösa vid sidan om det föränderliga klimatet.

  6. Theodor Adolfsson skriver:

    Jag kan inte tycka att det är särskilt intressant att istäcket ett visst är år lite större än året innan. En klart nedåtgående trend behöver naturligtvis inte vara samma sak som att det under alla år finns ett mindre istäcke än föregående år.

  7. Per Edman skriver:

    Anledningen till att de inte jubilerar över det intressanta och glädjande är att ökningen inte är större, trots kallare somrar. Som du kan se när du läser hela texten var 2008as isutbredningsminimum fortfarande mindre än det tidigare näst minsta, och dessutom mindre än genomsnittet.

    Det går inte att sätta en trend från en outlier, speciellt inte när det gäller klimat.

  8. Per Edman skriver:

    …att sedan gå från bristande läsförståelse till att proklamera att media ”fabulerar” alla nyheter som inte faller i den egna smaken på samma sätt låter som en väldig chansning.

  9. Hans Iwan Bratt skriver:

    Till Theodor Adollfsson

    Jag tycker inte att det är en liten förändring när isens utbredning ökar med mer än nio procent. Det är mer än hela Englands yta.

    Det finns mätningar av isens utbredning sedan 1979. Det är en väl kort period om man ska tala om en stabil klimattrend.

  10. Hans Iwan Bratt skriver:

    Till Per Edman

    Frågan är vad som är en ”outlier”. Det kan mycket väl vara så att det är 2007 som är ett år som faller utanför trenden. Förra året var vindförhållandena speciella. Svaret kommer nästa sommar.

  11. Hans Iwan,
    Efter all debatt om den här frågan på diverse fora där både du och jag är medlemmar så kan du inte med någon sorts behållen vetenskaplig heder argumentera för att den näst minsta utbredeningen sedan mätseriernas början – som dessutom ligger under (den sjunkande) trenden – är någon inteckning för vare sig ”det har vänt!” eller ”vänta och se”. Trenden är nedåtgående och den här mätpunkten bkräftar den trenden. Punkten kan till och med vara en statistisk outlier – jag har inte räknat på saken, men om den är det så är den det för att den ligger så långt under mätlinjen, inte över.

    Om det är Englands yta eller inte har inte med saken att göra. Visst, det är stora ismassor vi talar om. Det är därför vi oroar oss.

    Statistik använder man för att det inte ska behöva debatteras om vad som är en trend eller inte. Nordpolens isminskning sedan 1979 är en statistiskt säkerställd nedgång.

    Om du värnar om ett vetenskapligt förhållningssätt på det sätt du påstår dig göra, då är det faktiskt dags att stiga av diskussionen om nordpolens is med ett ”jag hade fel”. Det finns andra saker att diskutera.

  12. Hans Iwan Bratt skriver:

    Självklart ser jag att isutbredningen minskat sedan 1979. Ändå tycker jag att det är intressant att utbredningen ökade i år, men jag uppfattar inte det som en ny trend.

    Något fel tycker jag faktiskt inte att jag gjort mig skyldig till, men det är klart att alla aspekter på Nordpolens is kan inte hanteras i en kort text. Nu har jag skrivit ett nytt inlägg i detta ämne som jag hoppas du tycker är ok.

  13. Per Edman skriver:

    Hans Iwan,

    Tror du att 2007 är en outlier eller tror du att den är en trend? Jag har nämligen svårt att tro att du verkligen frågar mig om 2007 är en outlier eller inte.

    Svaret kommer inte nästa år. Svaret ligger i att titta på långtidsperspektivet.

  14. John Stalberg skriver:

    Jag uppfattar det som att du gör misstaget du anser att DN gör.

    ”Den intressanta, och glädjande, nyheten är väl att isens utbredning på ett enda år ökat med hela 9,4%. Varför skriver inte DN det?”

    Detta kan knappast representera DN:s läsares intresse för sakfrågan. Om du valt olika punkter på kurvan fritt och studerat förändringsfaktorn (lutningen på tangenten till kurvan) hade du säkert funnit att det går upp och ner stup i kvarten.

    Vad är då det relevanta att rapportera? Ett tidsperspektiv som någorlunda representerar människans intresseområde bör nog vara mer än ett år. Eftersom mätningarna pågått under så pass kort tid förenklas valet något för de allra flesta antar jag, då denna period inte riktigt räcker för att ge fullständig (alltså med riktiga mätdata för hela intervallett) information. Många är intresserade av vad nästa och därpå följande generation kommer att få av moder jord och få i arv av oss. Ett år är tämligen ointressant för de allra flesta, liksom är de hypotetiska punkterna jag beskrev ovan!

    När jag läser det sista stycket i den citerade texten: ”This season further reinforces the long-term downward trend of sea ice extent”, undrar jag varför du valt att kritisera DN för att de prioriterat samma sak som står i den artikel du själv refererar till? Avslutningen ser jag som ett högkoncentrat av intressant information. Kanske inte glädjande, men det kompenseras av relevans!

    Jag kan inte backa upp mina utsagor om DN:s läsare eller vad folk i stort tycker med annat än att jag sett trenden i debatt och via media som så tydlig att jag inte ser det som nödvändigt. Till saken bör kanske nämnas att dessa antaganden inte står i konflikt med någon nämnvärd åsikt i klimatdebatt-frågan. Om nu någon skulle tycka att jag bör kunna belägga det jag antar vara intresse-området för gemene man så se detta som det hypotetiska: om det jag antar vara sant så… Detta ramar in frågan fint, då den handlar mycket om att kunna bedöma relevanta saker så där mellan tumme och pekfinger. Eeller för de metaforiskt lagda: typ att undvika att krocka med ett träd när man går genom skogen.

  15. Hans Iwan Bratt skriver:

    Till Johan Stalberg

    Det intressanta när jag skrev inlägget i september förra året var att DN och några andra tidningar är snabba med att larma när något nytt mätvärde kan tydas som om att nu håller klimatet på att kantra.

    Jag har läst att klimatforskare minst vill se utvecklingen under en 30-årsperiod för att någon slutsats ska vara möjlig. Och det låter väl klokt.

    Min uppgift om den snabba utvidgningen av isen hade endast funktionen att påvisa DNs tendensiösa rapporteringen – inte att uppgiften sa något om vare sig klimatets utvecklingen eller isens under de närmaste åren.

    En snabb titt på majisens utredning visar att Arktis is har minskat med ett par procent per år sedan 1980, men också att den har ökat varje år de senaste tre åren.

    I Antarktis breder isen ut sig mer och mer med en ökningstakt på 2 %sedan 1980. De senaste två åren har ökningen legat över denna långsiktiga trend.

    Inte skriver DN något om det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: