Stämmer IPCCs klimatmodeller?

2008-10-24

Daniel skriver i en kommentar: ”Det vi är intresserade av är ju i vilken grad människan är ansvarig. Klimat kommer vi alltid ha, det måste vi lära oss leva med, men jag vill veta hur vi människor påverkar klimatet. Hur kan vi veta något om det?

Det förfaller ganska uppenbart att människan påverkar klimatet. Det sker dels genom utsläpp av växthusgaser, men också genom odling, skapande av städer, mm. Den intressanta frågan är hur klimatet har förändrats och kan tänkas komma att förändras, vilken betydelse människans inverkan har haft och vad som kan göras för att minska förändringar som skapar problem för människor, och naturen.

Klimatmodellerna används för att studera interaktionen mellan faktorer som påverkar eller utgör klimatet. När en modell kan simulera förhållandena mellan de faktorer som påverkar är det tänkt att modellen också ska kunna förutsäga hur klimatet kan komma att förändras. Det finns många olika klimatmodeller som simulerar olika delar av klimatet , men också modeller som ska hantera det globala klimatet.

Modellerna förutsätter givetvis att de data som bearbetas är rimligt riktiga. Och det är ett stort problem. Mätresultat ska mätas på ett kompatibelt sätt under en längre tid och det måste också vara möjligt att bedöma hur dessa mätresultat kan tänkas förändras framöver för att det ska vara möjligt att beskriva det framtida klimatet. Dessutom måste givetvis de samband som byggs in i modellprogrammet vara riktiga och även gälla under den tid prognosen ska omfatta. En av många omdiskuterade temperaturer har mätts på olika sätt under den tid som gått och att dessutom miljön runt mätutrustningen har förändrats och därmed inverkat på mätresultaten.

BBCs miljöanalytiker beskrev i maj hur experterna på klimatprognoser bedömer sin förmåga. En ledande expert, professor Julia Slingo säger till BBC: – ”We’ve reached the end of the road of being able to improve models significantly so we can provide the sort of information that policymakers and business require”. Professor Andrew Watson vid University of East Anglia, säger att “that basic science on the carbon cycle is too poorly understood to make a meaningful contribution to models”.

Att göra förutsägelser om hur omfattande komplexa system kan komma att förändras är svårt. Climat4you har en läsvärd artikel om väder- och klimatprognoser under avsnittet Forecasting.

I början av 2008 presenterade två experter på prognoser, Kesten C. Green och J. Scott Armstrong en analys av IPCCs senaste klimatmodell. Resultatet var förödande för IPCC. Slutorden i deras sammanfattning:

The forecasts in the Report were not the outcome of scientific procedures. In effect, they were the opinions of scientists transformed by mathematics and obscured by complex writing. Research on forecasting has shown that experts’ predictions are not useful in situations involving uncertainly and complexity. We have been unable to identify any scientific forecasts of global warming. Claims that the Earth will get warmer have no more credence than saying that it will get colder.

Så intrycket är att det för närvarande inte går att göra matematiska modeller som förutsäger hur klimatet kommer att utvecklas.


Vad är sant om isen vid Nordpolen?

2008-10-21

Flera personer har kommit med invändningar mot texten ”Vad händer med isen vid Nordpolen?”, dels som kommentarer, dels som inlägg på Vetenskap och Folkbildnings forum.

Anders M hänvisar till ett diagram publicerat av GridArendal (klicka på diagrammet för mer info):

Skillnaden mot grafen hämtad från Climate4you är tydlig. Vad beror det på?

  • GridArendals diagram är skapat juni 2007. Climate4you uppdateras löpande.
  • GridArendals diagram baseras på dataserien CRUTEM3v från University of East Anglia, Climate4you använder dataserien HadCRUT3 från samma universitet.
  • GridArendal är ett norskt forskningsorgan som samverkar med andra inom FN. Climate4you drivs av en norsk klimatforskare Ole Humlum med omfattande vetenskaplig produktion.

Anders M hänvisar sedan till en artikel i Nordic Space Activities. som säger att den kraftiga ökningen av temperaturen kring 1918 i diagrammet från Climate4you inte stöds av undersökningar av iskärnor utan endast gällde Spetsbergen. Den uppgiften kan jag inte se nämns av Humlum. Artikeln betonar också att det finns få mätvärden under de 100 åren, och det inverkar rimligen på båda diagrammen.

Anders M ger också en länk som tyvärr inte fungerar. Får kanske möjlighet att återkomma till den.

Magnus W hänvisar till sitt inlägg på VoF med en mängd intressanta länkar. Först ifrågasätter han seriositeten hos Ole Humlum genom att hänvisa till en artikel i Verdens Gang. I den säger Humlum att han att den globala uppvärmningen nu pausar och att han inte vet om den återkommer. Ole Humlum är professor geofag vid Universitetet i Oslo med omfattande publicering i vetenskapliga tidskrifter.

Magnus M ger också en länk till webben RealClimate som ska visa att Humlum har gjort något fel vad gäller IPCCs modeller, men den aktuella texten nämner inte Humlum. En sökning på Humlum i denna webb ger dock i stället två träffar. Den första verkar inte innehålla något kritik mot Humlum. Den andra avslutas med följande slutsats:

The frequently mentioned rapid increase of the temperature in the Arctic is based on a record beginning at a minimum in the temperature around the 1970s and ending during a period of relatively warm climate. If the time series had begun a few decades earlier, the records would indicate a cooling climate in the Arctic. This conclusion does not prove that there is no global warming, but that the observations available give no proof of such a warming.

Magnus W skriver ”Betyder det i så fall att det är klokast att gå efter publicerad forskning i vetenskapliga tidskrifter som granskas… och att artiklarna bör klara sig ett tag för att bli riktigt trovärdiga?”. Mitt svar är ja, men jag tycker också att det är ok att använda uppgifter från forskare som uttalar sig inom sitt eget expertområde och som har omfattande vetenskaplig publicering.

Magnus W jämför Ole Humlum med ID-förespråkaren Michael J. Behe. Det tycker jag är riktigt dåligt!

En fråga till Magnus W och andra: Är det rimligt att redovisa uppgifter som Ole Humlum publicerar i egen texter när man tydligt anger källan som gör att intresserade läsare själva kan ta ställning till dess seriositet.


Vad händer med isen vid Nordpolen?

2008-10-21

Min notis ”Nordpolens is växer” har irriterat en del och har lett till diskussioner också i andra fora. Här ska jag sammanfatta de fakta jag har och de bedömningar jag gör så här långt. Anledningen till att jag skrev notisen var att jag tyckte (och tycker) att DN har en ensidig rapportering om klimatet, vilket jag dokumenterat i två ytterligare kommentarer:

Givetvis är jag helt klar över att isvolymen vid Nordpolen har minskat sedan satellitmätningarna började 1978. Till skillnad mot många andra tycker jag dock att det är intressant att notera att isens utbredning ökade så kraftigt i år utan att för den skulle antyda att det har att göra med någon ny trend.

Däremot tycker jag mig kunna notera att andra har tagit den snabba avsmältningen under 2-3 månader 2007 som tecken på en ny trend. Det kan dock också vara en följd av tillfälligheter som inte har med klimatet att göra. Enligt en NASA-studie så berodde dock avsmältningen 2005-2007 på speciella vindförhållanden.

Det finns rapporter som tyder på att minskningen av Nordpolens is har pågått under mycket lång tid, kanske ända sedan mitten av 1800-talet, då den lilla istiden tog slut. Temperaturen ökade kraftig runt 1918 har sedan legat kvar på ungefär samma nivå.

Isens utbredning vid Nordpolen är intressant för enligt IPCC ska den globala uppvärmningen går snabbare vid polerna än på andra ställen. Därmed uppstår frågan om avsmältningen är en följd av en förhöjd temperatur.

Och det verkar vara oklart. Någon avsmältning motsvarande den vid Nordpolen syns inte vid Sydpolen. Så orsaken har nog mer med vindar och strömmar att göra än den direkta temperaturen, men ändrade vindarna och strömmar beror i sin tur på ändrat klimat.


40.000 lästa sidor

2008-10-20

När jag startade denna blogg anade jag inte att så många skulle finna det mödan värt att besöka den och att så många också skulle ta sig tid att skriva kommentarer. Det är givetvis mycket stimulerande.

Under en period har de humanistiska frågorna varit viktigast, men detta ämne skriver jag numera om på Humanistbloggen. Här kommer jag en tid framöver främst ägna mig åt klimatet.

Att vara humanist är att vara skeptiker. Humanismens kärna är att människan ska själv ska söka svar på sina frågor genom att studera verkligheten, inte genom att fråga sin gud eller studera profeters skrifter.

Att studera verkligheten innebär att söka information, värdera det man läser och att ställa frågor så att fakta blir kunskap.

Så nu läser jag så mycket om klimatet som jag förmår med ambitionen att föra vidare det jag lär mig. Många läsare väljer att kommentera och korrigera det jag skriver. Därigenom blir såväl jag som läsarna kunnigare.


September 2008 kallast på 8 år

2008-10-19

Har den globala temperaturökningen stannat upp?  Det är svårt att säga men september 2008 var i alla fall den kallast septembermånaden sedan 2000! I år var den globala temperaturen 0,376 grader varmare än snittet 19061-1990 mot 0,319 grader år 2000. Det framgår av HadCrut3, som förmodligen den mätserie som oftast används i klimatsammanhang.

Men det finns andra mätserier som visar andra värden. Ett exempel: enligt HadCrut3 var det i augusti 2008 0,41 grader varmare än januari 1979, men enligt andra mätningar hade temperaturen ökat med 0,14, 0,33 resp. 0,37 grader.  Det kan förefalla som små skillnader, men då ska man tänka på att den temperaturökning IPCC talar om som alarmerande är 0,74 grader på 100 år.

Men det är egentligen inte så konstigt. Det är givetvis svårt att fastställa den genomsnittliga temperaturen jorden runt. Om man lägger de fem vanligaste temperaturkurvor över varandra får man följande diagram:

Värmepuckeln 1998 beror på El Nino och kylan 1991 beror på vulkanutbrottet på Pinatubo.  

Det är intressant att den globala temperaturen oftast anges som avvikelse från en normalperiod fastställd av World Meteorological Organisation (WMO) till 1961-1990, som var en förhållandevis kall period. Det gör att den globala temperaturökningen förefaller extra stor. Om jämförelsen i stället gjorts med 1931-1960 hade temperaturökningen varit avsevärt mindre.


Varifrån kommer den globala värmen?

2008-10-05

Det är helt uppenbart att värmen på jorden kommer från solen (en bättre engelsk text) (även om lite av den värme som vi känner av på jordytan kommer från jordklotets inre). Det går inte att förstå jordens klimat utan grundläggande kunskap om solen.

Vår värmekälla skapades samtidigt med jorden för ca 4,7 miljarder år sedan. Värmen uppstår i solens innersta kärna genom en kärnreaktion som omvandlar väte till helium.

Solen är en medelstor stjärna. Det finns 100 miljarder stjärnor i denna storlek bara i vår galax Vintergatan. Solen med sina planeter rör sig i 250 km/s runt Vintergatans centrum på ett avstånd om 26.000 ljusår. Ett varv tar 250 miljoner år. Solsystemet består av solen och dess planeter. Solen är helt dominerande och har 99 % av solsystemets massa.

Fn befinner sig solen i nebulosan Local Fluff, ett gasmoln som är 30 ljusår brett. Detta gasmoln ingår i sin tur i Local Bubble som består av en tunn men varm vätgas.

Solens utstrålar energi om 1370 watt/kvadratmeter på det avstånd jorden har till solen, med jordens atmosfär reducerar den mängd energi som når markytan till ca 1000 watt/kvadratmeter i klart väder och då solen står i zenit.

Solen har ett starkt och varierande magnetfält med magnetiska poler som kastas om ungefär var 11 år. Detta fält skapar solfläckar på solens yta, solutbrott, som sänder ut strålar av laddade partiklar som kan störa radiosignaler och skapa strömavbrott på jorden, och solvind. Trots omfattande forskning är kunskapen om dessa aktiviteter begränsad.

Solsystemet bildades då ett moln av vätemolekyler kollapsade. Varje sekund omvandlas 4 miljoner ton av solens massa till neutriner och solstrålning. Solen kommer att fungera som nu under ytterligare ca 4 miljarder år, sedan börjar vätet ta slut och kärnreaktionen övergår till en heliumfusion. Det gör att solen växer till en röd jätte för att sedan bli en vit dvärg. Det är oklart vad som händer med jorden under den senare tiden av solens utveckling, men förmodligen kommer jordens vatten dunsta bort till följd av att solen blir allt varmare, ca 10%/miljard år.

Solen har ingen fast kropp utan är en plasma, som dock har en tydlig struktur. Kärnan omges av en strålningszon (Radiative zone) som i sin tur omges av en Convection zone som följs av fotosfären och så – längst ut solens atmosfär.

Solens struktur

Fotosfären är den synliga solens yta, då den kringliggande atmosfären är genomskinlig. Den inre delen av atmosfären är hetare än fotosfären. Atmosfären är som kallast, ca 4.000 grader, 500 km ovanför fotosfären, men ökar sedan längre ut till flera miljoner grader. Det är inte helt klarlagt varför.

Det yttersta lagret av atmosfären kallas för heliosfären som omfattar hela solsystemet och alltså inkluderar jorden. I detta lager finns solvinden.

Heliosfären

Ljuset från solen är en form av elektromagnetisk strålning [eng]. Ljuset har en våglängd mellan 400-700 nanometer vilket är det intervall som uppfattas av det mänskliga ögat. När ljuset träffar materia ökar rörelsen på materians elektroner och molekyler. När denna rörelse minskar avger materian strålning med längre våglängd inom området 700 nanometer till 1 mm, dvs infraröd strålning, som människan uppfattar som värme.

Hur mycket av solens ljus som omvandlas till värme beror på en stor mängd faktorer t.ex. solvinden, jordens avstånd till solen och jordens atmosfär.


%d bloggare gillar detta: