Påverkar partiklar från rymden klimatet?

För drygt tio år sedan presenterade den danske forskaren Henrik Svensmark sin idé om att den globala uppvärmningen kan bero på mer moln och att det bildas mer moln för att antalet partiklar från rymden ökat. Denna idé hänvisar många hänvisar till som är skeptiska till hypotesen om koldioxidens avgörande betydelse för global uppvärmning.

Svensmarks hypotes

Då Svensmarks hypotes får så stor uppmärksamhet finns det anledning att försöka förstå vad den går ut på och om det kan ligga något i den.

Jorden omges av en sk solvind som består av partiklar som lämnar solen i mycket hög hastighet. Dessa partiklar når inte jorden pga jordens magnetfält. Solvinden varierar i styrka. Svensmark hypotes är att när solvinden är svagare så är den kosmiska strålningen som når jordens atmosfär starkare. När den kosmiska strålningen når atmosfären skapas aerosoler. Där bildar aerosolerna mycket små vattendroppar genom kondensation som till slut bildar moln.

Svensmark hävdar att satellitmätningar visar att mängden moln ökar när solvinden är svag. Dessutom har han genomfört ett experiment, kallat SKY, där man utsatte en vattendimma i en kammare för kosmisk strålning och kunde se att dimman formade sig till moln. En svagare solvind kan öka mängden moln med flera procent och därmed inverka på jordens klimat. Om molnen ökar eller minskar värmen beror på molnens höjd, ljushet, mm.

Henrik Svensmark

Svensmark är en etablerad forskare och verksam som Senior Scientist vid danska National Space Institute. Senaste uppsatsen skrev han 2007: Experimental evidence for the role of ions in particle nucleation under atmospheric conditions.

Stor uppmärksamhet

Svensmarks forskning har som sagt fått stor uppmärksamhet. Förra året utkom boken De kylande stjärnorna författad av Henrik Svensmark och den Nigel Calder, författare av att stort antal populärvetenskapliga böcker, mm. Tyvärr imponerar inte boken med sina många förvirrande metaforer möjligen beroende på en dålig översättning.

BBC Two gjorde 2007 ett helt program om Svensmarks forskning. Den danska filmaren Lars Oxfeldt Mortensen har gjort också en film tillgänglig på nätet.

Vetenskapligt stöd

Svensmarks tes stöds av fysikprofessorn Nir Shaviv vid Universitet i Jerusalem. Shavivs forskning beskrivs i De kylande stjärnorna. Han har dock inte publicerat sig vetenskapligt på senare år.

På Danmarks officiella webbplats ges information om aktuell forskning inom klimatområdet. Där nämns Svensmarks forskning som ett av fyra projekt inom klimatområdet.

Det välkända forskningscentrat CERN ska upprepa Svensmarks experiment men i betydligt större skala. Projektet kallas CLOUD. CERN rapporterar ”The first results from the CLOUD prototype are expected by the summer of 2007. […] The first beam data with the full CLOUD experiment is expected in 2010.”, men någon redovisning av hur långt man har kommit verkar inte finnas än. På CLOUDs egen webb är senaste texten från jan 2006.

Vetenskaplig kritik

FN klimatpanel kommenterade Svensmarks forskning i den tredje rapporten som utkom 2001. Slutsatsen var
We conclude that mechanisms for the amplification of solar
forcing are not well established. Variations in ultraviolet and
solar-induced changes in O3 may have a small effect on radiative
forcing but additionally may affect climate through changing the
distribution of solar heating and thus indirectly through a
dynamical response. At present there is insufficient evidence to
confirm that cloud cover responds to solar variability.
(Radiative Forcing of Climate Change)

Det verkar inte som om Svensmarks forskning berörts i IPCCs rapport från 2007.

Två forskare, Lockwood och Fröhlich, anser i en ny rapport att solstrålningen har avtagit de senaste 20 åren och att den globala uppvärmningen har fortsatt. Uppsatsen heter Recent oppositely directed trends in solar climate forcings and the global mean surface air temperature. II. Different reconstructions of the total solar irradiance variation and dependence on response time scale.

Britiska vetenskapsakademien har publicerat ytterligare några aktuella rapporter om Svensmarks forskning.

Helt nyligen publicerade CICERO som är det norska centret för klimatforskning en rapport. Professor Jon Egill Kristjansson ved Universitetet i Oslo sammanfattar resultatet med ”Kosmisk stråling forklarer ikke global oppvarming”

Slutsats

Det är svårt för en lekman att bedöma värdet av Svensmarks forskning. Till dess att experimenten vid CERN slutförts ca 2010 måste nog hypotesen om att rymdpartiklar indirekt påtagligt påverkar klimatet genom att ökad bildning av moln som minskar solens värme inte kunna anses vara styrkt. Men det kan visa sig inom några år att solvinden är en bidragande faktor.

7 kommentarer till Påverkar partiklar från rymden klimatet?

  1. Dotto skriver:

    Faktafel ”Den kosmiska strålningen består av mycket små partiklar, sk aerosoler.”
    Den kosmiska strålningen består inte av aerosoelr. Den kosmiska strålningen tros generera aerosoler. Något som Svensmark testar i experimenten SKY och CLOUD, se http://en.wikipedia.org/wiki/Svensmark, för mer information kring dessa.

  2. Hans Iwan Bratt skriver:

    Tack för rättelsen. Försöker dock förstå vad det är som är fel. Din länk innehåller i vart fall inte ordet aerosol. I Wikipedias artikel Cosmic ray står det dels
    ”Cosmic rays are energetic particles originating from space that impinge on Earth’s atmosphere. Almost 90% of all the incoming cosmic ray particles are protons, about 9% are helium nuclei (alpha particles) and about 1% are electrons (beta minus particles). The term ”ray” is a misnomer, as cosmic particles arrive individually, not in the form of a ray or beam of particles.”
    och dels
    ”Cosmic rays have been experimentally determined to be able to produce ultra-small aerosol particles”.

    Varför kallas inte de partiklar som utgör kosmisk strålning aerosoler? Jag antar att det beror på att aerosoler är små partiklar i gas. Får se om jag kan hitta mer information om detta.

  3. Dotto skriver:

    Aerosoler kan närmast liknas vid små dammpartiklar. Här är en bra förklaring http://sv.wikipedia.org/wiki/Aerosol

  4. Betyder det här att du numera litar på de data som visar att det finns en global uppvärmning? Då kanske vi (äntligen!) kan lämna frågan om isens utbredning vid polerna.

  5. Hans Iwan Bratt skriver:

    Jag kan inte säga att jag litar på några data utan läser det jag kommer över och tycker mig förstå och berättar om det på ett sått som tydligen intresserar.

    Isens utbredning är just nu extra spännande. Tillväxttakten på Arktis is har den senaste tiden avtagit markant och närmar sig utvecklingen 2007. Det är ju främst havet väster om Novaja Zemlja som inte har fått någon is. Havet norr om Skandinavien och väster om Spetsbergen är flera grader varmare än normalt. Måste läsa på vad det kan bero på.

    Så Nordpolen är synnerligen intressant, även om jag just nu lär mig mer om den kosmiska strålningens inverkan på klimatet. Även inom detta område pågår ju mycket intressant.

    Det förvånar mig att du och en del andra bara läser vad som står i IPCCs rapporter och tycker er se den glasklara sanningen. Det är som om att ny forskning inte är intressant, då all nödvändig kunskap om klimatet redan presenterats. Öppna ögonen för alternativa förklaringar.

  6. Natrix skriver:

    Tror du inte att det är en mängd olika faktorer som styr klimatet? Om det vore en eller ett fåtal så funnes det nog ingen kontrovers.

  7. Data är väl det enda du ska lita på? Med din inställning till de gängse uttolkarna av data, menar jag. Om du vill tolka verkligheten själv så måste du lita på data.

    Vad det gäller om jag bara litar på IPCCs sammanfattning så är svaret nej. Men jag har ingen realistisk möjlighet att läsa in mig på all relevant forskning vad gäller klimatförändringarna, jag har dels inte den tilltron till min egen kapacitet och har dessutom bara doktorerat i biologi, inte fysik, kemi, meterologi,geologi, paleologi, naturgeografi, etc., så jag måste välja att lita på någon. Mitt kriterium är att lita på de som håller sig till den vetenskapliga metoden. Dessa har jag valt att lita på.

    Liksom evolutionsbiologin är klimatvetenskapen en politiskt känslig fråga. Därför har forskarsamhället generöst nog låtit sammanfatta forskningsläget till oss lekmän på området.Precis som i evolutionsbiologi. Ett forum för att göra en sådan sammanfattning är IPCC. Men det finns många fler Mig veterligen finns t.ex. inget nationellt vetenskapsråd som inte ställer sig bakom den gängse beskrivningen av klimatforskningen.

    Det finns forskning som är problematisk för den gängse bilden av klimatforskningen. Det finns det i evolutionsbiologi också. Vi hade ett sådan projekt hos oss på zoologen för några år sedan, gyllenäggsbaggar. Mycket svårbegripliga. Men det ledde inte till att vi kastade Darwin i soptunnan. Tur det, för nu är problemet utrett. Lite resiliens måste det finnas i forskningen. Så jag ifrågasätter inte ny forskning. Det är dock ingen med kunskap på området som har påstått att någon ny forskning omkullkastar den sammanfattande bilden. Så än så länge krävs inga alternativa förklaringar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: