Vad händer med den globala temperaturen?

Det blir varmare säger de flesta. Kanske inte de senaste åren, men på lång sikt säger några. Andra säger att det är svårt att säga.

Går det att ta reda på fakta?

Först gäller det att ta reda på hur varmt det är nu genomsnittligt runt globen och gärna på olika höjd över markytan. Men att bara veta hur det är idag säger inget inget om utvecklingen. Man måste kunna jämföra med hur det var förr.

Det räcker inte att se hur vädret ändras från år till år, utan att om det finns någon trend. Det minsta man ska bry sig om är en 30-årsperiod säger klimatexperter. Nu ska man alltså jämföra med 1979 eller tidigare. Och det är ett bra år, för det var då som mätningar med satellit kom igång på allvar.

När Universitet i Alabama började studera mätningarna detta år och då var den globala temperaturen 0 grader. Nu är den enligt dem 0,2 grader. Exakt hur man mätte är mindre viktigt så länge som de har mätt på samma sätt. Mätresultat tyder på en temperaturökning om 0,7 grader på 100 år – förutsatt att mätperioden är typiskt för de 100 åren. Två olika forskargrupper har studerat samma mätserie och kommit till samma resultat.

Från HansIwanBratt

Ett annat etablerat forskningsinstitut är University of East Anglia (CRU). Deras mätningar visar en värmeökning om 0,3 grader C på 30 år, motsvarande ca 1 grad på 100 år. National Climatic Data Center och Goddard Institut for Space Studies kommer till samma resultat.

De som säger att ökningen har stannat upp har rätt. Det gäller sedan 2002. Men sådana platåer i utvecklingskurvan är vanliga. Temperaturen ökade inte heller t.ex. mellan 1987-1995. Det var ganska kallt 2008, men nu har det blivit något varmare igen, men det har som sagt inget med klimatets utveckling att göra.

Förändringar i temperaturen skiljer sig avsevärt åt runt klotet. Vid ekvatorn är det ingen förändring alls jämfört med 1979. På södra halvklotet är stigningen helt obetydlig, men på norra så har den stigit med ca 0,6 grader. På Antarktis är faktiskt temperaturen något lägre nu än för 30 år sedan. Vid Nordpolen har däremot temperaturen ökat med nästan 1 grad. (Källa: University of Alabama).

Ser man på temperaturkurvan under en längre period, från 1850 blir det mycket intressant. Trots stora variationer från år till år så steg inte temperaturen 80 år. Men 1930 händer det något. Under de följande tio åren steg den globala temperaturen med 0,4 grader. Därefter sjönk den igen för att åter stiga snabbt från 1980 till 2002. (Källa: CRU) Frågan är givetvis varför temperaturen inte steg från 1940 till 1980. Ökade inte koldioxiden då?

Detta längre perspektiv visar också att nu jämföra med temperaturen 1979 blir något missvisande. Om man i stället jämför med temperaturen under senare hälften av 1800-talet så är ökningen ca 0,8 grader. Det innebär en ökning med 0,5 grader per 100 år.

Frusen Thames 1677
Från Wikipedia

Är det då att rätt att starta jämförelsen med 1850? Nja, det har sina problem. Tiden från 1200 till 1850 kallas för den lilla istiden med kallare klimat än båda före och efter denna period. Historieböckerna berättar om Karl X Gustavs tåget över stora Stora Bält. I London frös Themsen. Kolonisationen av Grönland upphörde.

Från Climate4you

Bilden ovan är liten, men om man klickar på den kan man se att mätningarna av temperaturen började när det var ovanligt kallt. Men stämmer bilden? Jo, det verkar som om att lilla istiden var den kallaste perioden sedan istiden för drygt 10.000 år sedan.

Så sammanfattningsvis kan man säga att istiden var mycket kall. För ca 10.000 år sedan började det bli varmare. Omkring 1200 kom lilla istiden som varade till 1850. Sedan var ganska stabilt i ca 80 år. Därefter har temperaturen stiget något igen med ett avbrott mellan 1940-1980. Så nu är det ungefär lika varmt som det var före lilla istiden, t.ex. under romarrikets tid.

Vad blir då slutsatsen? Jo att temperaturen varierar från tid till annan av andra orsaker än mänsklig påverkan. Men kanske är det så att människans utsläpp växthusgaser numera inverkar något. Hur mycket är det svårt att veta om då man inte riktigt vet hur mycket vattenånga, moln, damm och annat påverkar klimatet.

17 kommentarer till Vad händer med den globala temperaturen?

  1. Niklas Florén skriver:

    Absolut att temperaturen varierar över tid pga naturliga orsaker. Detta håller alla med om vad jag vet.

    Det är inte frågan. Frågan är om människans påverkan på koldioxidhalten, mfl gaser i atmosfären påverkar klimatet. Vad jag förstår är de flesta forskare också överens om detta men kanske inte i exakt vilken omfattning.

    De grafer på koldioxid som jag sett (http://en.wikipedia.org/wiki/File:Carbon_Dioxide_400kyr.png) visar på att vi påverkat koldioxidhalten ordentligt på senare tid. Hur detta kommer påverka jorden vet vi inte ännu men av ren självbevarelsedrift (och i enlighet med försiktighetsprincipen) bör vi undervika att testa hur mycket koldioxid vi kan mätta atmosfären med utan att det slår tillbaka.

  2. Illuminatus skriver:

    100 ledande forskare skrev idag, måndag, i en stor helsides annons i New York Times att tonen och de tvärsäkra uttalandena inte alls delas av alla`
    “Few challenges facing America and the world are more urgent than combating climate change. The science is beyond dispute and the facts are clear.”
    – PRESIDENT-ELECT BARACK OBAMA, NOVEMBER 19, 2008

    With all due respect Mr. President, that is not true.

    We, the undersigned scientists, maintain that the case for alarm regarding climate change is grossly overstated. Surface temperature changes over the past century have been episodic and modest and there has been no net global warming for over a decade now.

    After controlling for population growth and property values, there has been no increase in damages from severe weather-related events.

    The computer models forecasting rapid temperature change abjectly fail to explain recent climate behavior.

    Mr. President, your characterization of the scientific facts regarding climate change and the degree of certainty informing the scientific debate is simply incorrect.

    http://www.cato.org/special/climatechange/
    ´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´

  3. Hans Iwan Bratt skriver:

    Till Niklas Florén

    Jag tror också att koldioxiden har en viss inverkan på klimatet, men att det inte är klart hur mycket. Den dominerade växthusgasen är i alla fall vatten – inte koldioxid. Kanske är det så att koldioxiden endast svarar för en mycket liten del av den globala uppvärmningen och att insatserna för att minska utsläppen därmed har liten betydelse.

    Du nämner försiktighetsprincipen. Men den kan inte innebära att man ska vara försiktig med utsläppen och koldioxid och oförsiktig när det gäller de som drabbas av att resurser tas från andra områden där de behövs.

    En mer angelägen anledning för att minska beroendet av olja är att den till stor del produceras i odemokratiska länder där risken är uppenbar för att inbördeskrig och oroligheter kommer att störa oljeförsörjningen med allvarliga konsekvenser för hela världen.

  4. Anders M skriver:

    ”Jag tror också att koldioxiden har en viss inverkan på klimatet, men att det inte är klart hur mycket. Den dominerade växthusgasen är i alla fall vatten – inte koldioxid. Kanske är det så att koldioxiden endast svarar för en mycket liten del av den globala uppvärmningen och att insatserna för att minska utsläppen därmed har liten betydelse.”
    Jag kan inte låta bli att undra hur du kommit fram till den slutsatsen? Har du tillgång till forskning eller vetenskaplig kompetens som IPCC saknar?

    Angående vattenånga så är jag rätt säker på att sambandet mellan vattenånga och global temperatur har påpekats för dig tidigare. Du kanske skulle sluta skriva som om vattenånga är oberoende av temperatur så länge du inte kan komma upp med en fungerande fysikalisk förklaring för detta?
    Några ställen där det går att läsa om vattenånga i atmosfären:
    RealClimate, genomgång av fysiken, modeller och observationer
    Uppsalainitiativet, en lättfattlig introduktion
    Dessler et al, resultat av satellit-observationer som stämmer med teorin

  5. Anders M skriver:

    ”På Antarktis är faktiskt temperaturen något lägre nu än för 30 år sedan.” Skulle gärna se referens för detta påstående med tanke på nyligen utkomna analyser i bla Nature
    Se här och här

  6. Hans Iwan Bratt skriver:

    Till Anders M

    Underlaget för mitt påstående är http://climate4you.com/ Zonal air temperature changes. Att det inte pågår någon allmän temperaturhöjning på Antarktis framgår också av temperaturdata från väderstationer som t.ex. Vostok och en rad andra stationer.

    I en översikt säger några forskare på Antarktis att klimatet överlag har varit stabilt under de senaste 50 åren förutom en påtaglig ökning på halvön som sträcker sig mot sydamerika.

    En lustig detalj i översiktsartikeln är forskarnas kommentar till om IPCCs modeller lyckats förutsäga Antarktis klimat: ”The simulated changes in Antarctic surface temperatures over the second half of the 20th century vary greatly from model to model with no single model reproducing exactly the observed pattern of change. However, when results from all models are averaged, the resulting pattern of change bears some resemblance to that observed, with greatest warming in the Peninsula region and little change elsewhere”.

    Alltså, om man tar en massa modellresultat som sinsemellan är helt olika så råkar genomsnittet stämma med verkligheten. Vilket underbetyg!

    Forskarnas slutsatsen är dock att klimatet möjligen kan ha påverkats av människan, men det mesta har naturliga förklaringar.

    Den enda påverkan ett varmare klimat skulle få, säger forskarna, är att isen på Antarktis blir ännu tjockare. Det binder mer vatten, som gör att havsytan stiger mindre än den annars skulle gjort vid ett varmare klimat.

  7. Hans Iwan Bratt skriver:

    Till Anders M

    Jag har inte kommit fram till någon ”slutsats”. Jag konstaterar bara att vattenånga är den i särklass starkaste växthusgasen och att ingen vet hur mycket koldioxiden bidrar med, inte heller IPCC. Kanske har de kommit på något till nästa rapport (2011?), men till dess får man leta efter andra källor.

    Sambandet mellan värme och ånga är däremot väl känd. Klart svar ger som vanligt Wikipedia.

  8. Anders M skriver:

    ”Jag konstaterar bara att vattenånga är den i särklass starkaste växthusgasen och ingen vet hur mycket koldioxiden bidrar med, inte heller IPCC. Kanske har de kommit på något till nästa rapport (2011?), men till dess får man leta efter andra källor.”
    Lustig självmotsägelse i den första meningen. Om ingen vet hur mycket CO2 bidrar med så kan ingen veta att vattenånga är den särklass starkaste heller.
    Men vi vet ganska väl bidragen från både H2O,CO2 och andra gaser. Vattenånga är den viktigaste där efter koldioxid med knappt halva växthuseffekten av vattenånga. Övriga står för ca 5% av gasernas växthuseffekt.
    Vi kan inte förklara den ökade globala temperaturen utan att ta hänsyn till CO2-ökningen. Har du läst kapitel 9 i IPCCs senaste rapport som jag refererade till ovan? Om så, vilka slutsatser finner du tveksamma och varför?
    Vilka andra källor vet mer eller lika mycket om CO2s inverkan?

    Hänvisningen till Wikipedia-artikeln om vattenånga gör mig fundersam då den är totalt intetsägande i sammanhanget. Vad menar du står i den som ger stöd för att koldioxidens påverkan skulle vara liten?
    Visst känner du till transistorer? En liten förändring av basspänningen ger en stor förändring av strömmen genom transistorn. Vattenångan fungerar på liknande sätt som en positiv återkoppling och förstärker effekten av tex CO2-ändringar i atmosfären då relativa fuktigheten är nära konstant. Alltså den absoluta mängden vattenånga i atmosfären ökar med ökande temperatur vilket i sin tur leder till starkare växthuseffekt. Minskande temperatur ger motsvarande förstärkt minskning av växthuseffekten. Det finns i praktiken obegränsad tillgång på vatten som kan bli vattenånga (eller återgå till flytande form) på en planet med 70% av ytan täckt av hav.

    Antarkits:
    ”Underlaget för mitt påstående är http://climate4you.com/ Zonal air temperature changes. Att det inte pågår någon allmän temperaturhöjning på Antarktis framgår också av temperaturdata från väderstationer som t.ex. Vostok och en rad andra stationer.”
    Ah, den gode Humbug🙂
    Han kanske inte är så intresserad av att uppdatera med de nya data som finns.😉 Jag litar nog mer på de artiklar som skrivs i Nature än de på Humlums hemsida. Hur är det med dig?
    Det finns endast ett fåtal stationer i hela Antarktis. Därför har man använt satellitdata i kombination med mätdata från marken för att få en bild av Antarktis temperaturutveckling, vilket framgick av länkarna jag gav. Vostok är en av dessa stationer.

    Att modeller (som användes för två år sedan) hade problem att följa regionala förändringar är inget underbetyg då de inte är avsedda att klara detta. Det är ett område där utveckling av beräkningskapacitet sker. (Något som du förresten hittade info om i en tidigare post på din blogg.)
    IPCCs rapport (AR4) räknar man med ett bidrag från -0.14 till +0.55 mm/år från Antarktis då det handlar om balansen mellan ökning av vatten bundet i snö(is) och ökning av utflödet från glaciärerna i havet. Dessa siffror kan komma att revideras med nya mätningar då det satsats extra på isflödes- och accumuleringsstudier i Antarktis senaste åren.

  9. Illuminatus (passande namn),
    Annonsen var mer ett komiskt utspel än ett upprop. Läs här: http://www.realclimate.org/index.php/archives/2009/03/with-all-due-respect/#more-663

  10. Hans Iwan,
    Du bör nog läsa det du refererar till. Här är text från Antarktisforskarna du länkar till:
    ”Recent climate change has driven significant changes in the physical and living environment of the Antarctic. Environmental change is most apparent in the Antarctic Peninsula, where climate change has been largest.”

    Mer: ”Taken together, these two results suggest that a significant fraction of the recent observed changes in climate in this part of the Antarctic can be attributed to human activity with a reasonable degree of certainty. Further support for this view comes from analysis of marine sediment records which enable us to examine how the extent of Antarctic Peninsula ice shelves has varied over time.”

    Angående skillnaden mellan östra och västra Antarktis har jag gett dig referenser om detta tidigare, men du läste väl inte det heller. Jag börjar förstå hur du kan landa i de slutsatser du gör.

  11. Hans Iwan Bratt skriver:

    Till Anders M

    Det där med vattenångans inverkan på klimatet visar sig inte vara så enkelt som jag trodde. Klimatforskaren Roy Spencer har fört fram tanken att vattenånga och moln inte alls förstärker en ökande värme utan tvärtom.

    Idén har fått stöd av en annan etablerad klimatforskare Richard Lindzen.

    Men Roy Spencer är en märklig forskare vars trovärdighet är mycket låg, då hans bekänner sig den vetenskapsfientliga läran ”intelligent design”.

    Någon sådan invändning kan dock inte resas mot Lindzen fast det är mer än märkligt att att han förringar kopplingen mellan rökning och lungcancer.

    Att läsa: Moderna myter, En kättarens notiser under pågående klimatväckelse

    Du skriver ”Vattenånga är den viktigaste där efter koldioxid med knappt halva växthuseffekten av vattenånga.” Men då vattenånga svarar för 75 %, skulle det innebära att koldioxiden svarar för 37,5 %. Det blir väldigt många procent det speciellt då det dessutom finns ytterligare några växthusgaser i atmosfären.

    Din närmast religiösa tilltro till IPCC rimmar väl med ditt förakt för oliktänkande. Ole Humlum är en välmeriterad forskare som dessutom gör en bra insats genom att sammanställa fakta från en rad vetenskapliga källor.

  12. Här är några andra med ”religiös tilltro” till IPCC. Alla följande har skrivit under uttalanden som stöd för idén om antropogena klimatförändringar orsakade av växthusgaser:

    Ett antal internationella vetenskapsakademier: European Academy of Sciences and Arts, InterAcademy Council, Int. Council of Academies of Engineering and Technological Sciences.

    Ett antal nationella vetenskapsakademier: Australien, Belgien, Brasilien, Kamerun, Kanada, de Karibiska öarna, Kina, Frankrike, Ghana, Tyskland, Indonesien, Irland, Italien, Indien, Japan, Kenya, Madagaskar, Malaysia, Mexiko, Nigeria, Nya Zeeland, Ryssland, Senegal, Sydafrika, Sudan, Sverige, Tanzania, Uganda, Storbritannien, USA, Zambia och Zimbabwe.

    Ett antal generella vetenskapssammanslutningar: American Association for the Advancement of Science, European Science Foundation, National Research Council (USA)

    Ett antal ämnesspecifika vetenskapsförbund:
    Biologi: American Association of Wildlife Veterinarians, American Society for Microbiology, Australian Coral Reef Society, Institute of Biology (UK), Society of American Foresters, The Wildlife Society (international)

    Geologi: American Geophysical Union, European Federation of Geologists, European Geosciences Union, Geological Society of America, International Union of Geodesy and Geophysics, Stratigraphy Commission of the Geological Society of London

    Meterologi & Oceanografi: American Meteorological Society, Australian Meteorological and Oceanographic Society, Canadian Foundation for Climate and Atmospheric Sciences, Canadian Meteorological and Oceanographic Society, Royal Meteorological Society (UK), World Meteorological Organization

    Paleoklimatologi: American Quaternary Association, International Union for Quaternary Research

    Andra vetenskaper: American Astronomical Society, American Chemical Society, American Institute of Physics, American Physical Society, American Statistical Association, Engineers Australia (The Institution of Engineers Australia)

    Det här är bara några exempel. Ingen vetenskapsakademi i något ämne i något land har någonsin skrivit på ett uttalande som motsäger IPCCs sammanfattning.

    Jag vet inte vad du begär för att tro på att det råder vetenskaplig konensus i den här frågan. Det finns bara motsvarande uppslutning kring evolutionsteorin – av samma skäl. Du skulle inte kunna hitta samma upprop om idén att jorden är rund.

  13. Hans Iwan Bratt skriver:

    Till Patrik Lindenfors

    Det är tur för oss alla att kunskapsutvecklingen inte avstannat i och med IPCCs rapport 2007. I stället identifierar forskare frågeställningar som behöver belysas och kommer även fram med nya teorier och vetenskapliga belägg.

    Och så är det för övrigt även med evolutionsteori. Darwin la en stabil grund men sedan har forskningen fortsatt, gudskelov.

  14. Det har du förstås rätt i. Frågan vi har att ställa oss är om evolutionsteorin som Darwin formulerade den har förkastats? Svaret är nej, den har istället byggts ut. Hur är det då med antropogena förändringar av klimatet? Hade IPCC fel i sin sammanfattning? Svaret är nej. Har alla de ovanstående vetenskapsakademierna fel? Svaret är igen nej.

    Om det i framtiden visar sig att klimatet inte förändras på det sätt som vetenskapen nu påstår så kommer Stockholmsinitiativets företrädare att säga ”vad var det vi sa?” Men det var det inte. De påstår istället att vi redan nu vet att klimatmodellerna är falska. Ett bedövande vetenskapligt konsensus talar emot dem.

  15. Anders M skriver:

    Hans:
    Siffrorna om vattenånga var ungefärliga men du kan läsa här mer om ämnet.
    Lindzen var en respekterad forskare. Frågan är om han är det idag? Just nyligen kom detta exempel på hur han döljer data och utnyttjar gamla mätningar för att stödja sina teser.
    Humlum är i samma liga vilket bla Patrik L visat tidigare.

    Jag ger upp*. Du är uppenbarligen ointresserad av att förstå forskningen. Du svarar inte på frågorna utan tramsar i stället när dina påståenden utmanas. Tråkigt.
    Då du sjunkit till nivån att anklaga mig för ”religiositet” när jag försöker framföra så tydligt som möjligt var forskningen står idag signalerar det för mig att fortsatt debatt är meningslös.

    *I allafall för tillfället…

  16. Hans Iwan Bratt skriver:

    Till Patrik Lindenfors

    Jo det går hitta åtskilligt att citera från forskarnas text. Här är ett citat till:

    ”This result suggests that some of the observed change may have an anthropogenic origin, but the lack of a clear and consistent response to changed forcing between models also suggests that much of the observed change in temperatures may be due to natural variability.”

    Det kanske är bäst att läsarna själva studerar forskarnas text. Jag gissar att de då kommer fram till att det det inte finns några egentliga tecken på mänsklig inverkan på Antarktis klimat. Och fakta är fortfarande att det nu är kallare på Antarktis än för 30 år sedan enligt mätningar av National Oceanographic and Atmospheric Administration (NOAA) TIROS-N satellite.

  17. Inte för att jag vill vara tjatig, men du vet väl att det är skillnad på öst- och västantarktis? Det gör nämligen ett påstående att ”det nu är kallare på Antarktis än för 30 år sedan” tämligen meninslöst. Det är typ fjärde gången jag skriver det på det här bloggen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: