Hur inverkar växthusgaserna på klimatet?

2009-04-30

Det är växthusgaser i atmosfären som gör klimatet varmare säger forskarna. Vad är en växthusgas och hur påverkar sådana gaser klimatet? Det finns utmärkta svar på dessa frågor i den svenska och engelska Wikipedia (sv, eng), men här kommer en kort sammanfattning, som en utgångspunkt för sökningen efter aktuell information.

Växthusgaser är gaser i atmosfären som delvis hindrar ljus och annan strålning från solen att nå jorden och som även reflekterar strålning från jorden. Den helt dominerande växthusgasen är vattenånga, sedan kommer koldioxid, metangas, lustgas, m.fl.

Solens strålning hindras att nå jorden då strålningens energi absorberas av växthusgaserna. Det innebär att energin i strålningen påverkar gasernas molekyler så att elektroner flyttas längre ifrån atomkärnan, ökar elektronens hastigheter, får molekyler att svänga eller på annat sätt beroende på vilken gas det gäller. Gasens molekyler avger samtidigt energi i form av strålning tills den återgår till sitt naturliga energitillstånd.

Luften består främst av 78% kväve och 21% syre och mycket små mängder av andra gaser. Luften absorberar 25% av solstrålningen energi, 30% reflekteras ut i rymden och resten når jordytan. Jordens strålning har andra våglängder än solens, vilket gör att strålningen inte hindras av kvävet och syret. Däremot absorberas jordens strålning av växthusgaserna. (Källa: SMHI. Meterologi, , sid 17-18)

Tack vare växthusgaserna balanserar jordens temperatur kring 15 grader och håller sig på denna nivå förutsatt att solens strålning till jorden är lika stor som jordens utstrålning.

Frågan blir då om denna balans har rubbats och i så fall varför? Och kommer temperaturen till en ny balanspunkt som är lämplig för människan eller kommer det att bli det för varmt – eller kanske för kallt?

Svar på dessa frågor finns inte än. Den största frågan är nog hur vattenångan och molnen påverkar klimatet, men många frågor är också obesvarade vad gäller koldioxiden och metanet. Här finns det mycket spännande och viktig forskning att följa.
:

Annonser

Alltmer is på Antarktis

2009-04-24

Media har rapporterat stort om att den globala värmen gör att havsisen runt Antarktis smälter. Men samtidigt som isflak bryts loss från Antarktis har det bildats än mer havsis. Ökningen är ungefär 100.000 kvadratkm per decennium. Det är ungefär ett kvarts Sverige var tionde år. Källa.

Hur är det då med Antarktis enorma landis? Det verkar vara ganska oklart. Det visar bl.a. denna diskussion.


Arktis slår åttaårigt isrekord

2009-04-21

Nu breder Arktis is ut sig mer än på åtta år. (Källa: Japan Aerospace Exploration Agency) Det bör väl glädja dem som är oroliga för att isen vid Nordpolen ska smälta bort. Rekordnoteringen kan dock vara kortlivad, då isen nu smälter snabbt.

Se även
En kättares notiser…, Moderna Myter


Smälter havens isar?

2009-04-16

Det kommer många larmrapporter om att den globala uppvärmningen nu höjt havens temperatur så att havsisarna smälter.

Expressen och flera andra tidningar skriver Antarktis isar försvinner snabbt. Det måste ha hänt något mycket speciellt då artiklarna skriver om ”flera rapporter under helgen”. Producenten av nyheten är TT men några källor anges inte.

DN har återkommit med ett nytt avsnitt om när Nordpolen blir isfritt. Denna gång är prognosen 11 år. Källa är Geophysical Research Letters.

Men hur är det egentligen? En ledande auktoritet vad gäller havsis är National Center for Environmental Prediction/NOAA varifrån följande diagram är hämtat:

Diagrammet visar tydligt att isläget är ganska så konstant i vart fall sedan 1979. (Klicka på diagrammet för en förstoring.)

En annan ledande auktoriteten vad gäller havsis är The National Snow and Ice Data Center. Diagrammen visar alltså att isens omfattning kring Antarktis har ökat med 43 procent. Källa: University of Colorado.

Antarktis mars 1980. Isens utbredning är 3,5 miljoner kvadratkm. Antarktis mars 2009. Isens utbredning är 5 miljoner kvadratkm.

Den senaste årens utveckling av temperaturen på Antarktis tyder inte på att det blivit varmare:

Uppgifterna kommer från Climatic Research Unit (CRU).

Så när det gäller havsisen är det lugnt. Hur är det då med Antarktis enorma landis? Den är i genomsnitt 1,6 km tjock, totalt 30 miljoner kubikkm! Om all denna is skulle smälta så skulle det motsvara att havsytan steg med 60 meter.

Men risken för det är minimal då några grader mindre kylan på Antarktis inte innebär att isen smälter. Vid ökad lufttemperatur så kommer det mer snö. Under senaste decenniet ökade isens tjocklek med 1,8 cm/år på den östra delen samtidigt som den minskade med 0,9 cm/år på den västra. (Källa Wikipedia.) Den antarktiska halvön som vetter mot Sydamerika har blivit varmare och där kalvar isen rejält, men som helhet betraktat så verkar inte isens omfattning ändras.


Försämrar ekologisk odling klimatet?

2009-04-05

Om all odling i Sverige skulle ske ekologiskt skulle koldioxidutsläppen öka dramatiskt. Det menar professorn i markbiologi/jordbruk hos Sveriges Lantbruksuniversitet Olle Andrén. Ekologiskt jordbruk ger lägre skördar, och därmed binder mindre kol i marken än det konventionella jordbruket. Andrén och prof Holger Kirchmann, också vid SLU, gör ett räkneexempel och påvisar att en omställning till 100 % ekologiskt spannmålsproduktion skulle medföra en ökning av koldioxidutsläppen som motsvarar de årliga utsläppen från 675.000 personbilar. Det finns ca 275.000 personbilar i Stockholm.

SLUs forskarblogg noterar att organisationen KRAV hade tänkt att komplettera sin miljömärkning med klimateffekt med beslutat sig för att avstå. SLU-bloggaren funderar om det kan bero på att man uppmärksammat att ekologisk odling är dålig för klimatet.

Enligt Nobelpristagaren 1970 Norman Borlaug så skulle 2 miljarder människor svälta ihjäl om all odling i världen skulle ske ekologiskt.

Läs mer:
LdA: Livsmedel


Vilseleder Naturvårdsverket om klimatet?

2009-04-05

Det är fel att det sk hockeydiagrammet refuserades av FNs klimatkommitté IPCC i deras rapport 2007, skriver Anders E i en kommentar.

Det är ingen oviktig sak, som han tar upp. Detta diagram har varit som en ikon för hela det globala klimatprojektet. Är det så att IPCC fortfarande tycker att det är rätt eller har man insett att dess vetenskapliga grund är skakig? Om det senare är rätt, varför använder sig då svenska Naturvårdsverket fortfarande diagrammet?

I det kritiserade blogginlägget står det

Den svenska officiella uppfattning om klimatet redovisas av Naturvårdsverket. Kvaliteten på deras information demonstreras av att de fortfarande har med det ska hockeyklubbdiagrammet som de flesta numera anser helt förlegat och som också FNs klimatpanel refuserade.

Det urprungliga diagrammet togs fram av en forskare vid namn Michael E Mann med kollegor 1988 1998 och hade följande utseende:

Från HansIwanBratt

Diagrammet återgavs i tre IPCCs-rapporter 2001: Synthesis Report, Summary for Policymakers och i Working Group I Technical Summary.

Det visar en relativt jämn temperatur under 950 år, men sedan stiger temperatur rakt upp till katastrofala nivåer. Diagrammet blev ett utmärkt sätt för att skrämma vettet ur folk. År 2000 skulle temperaturen stigit med en grad och om kurvan förlängdes så skulle temperaturen ökat med 3-4 grader.

Så här ser det diagram ut som Anders E refererar till i IPCCs rapport 2007:

Från HansIwanBratt

Är det är samma diagram? I IPCC-rapporten kompletteras också Manns diagram av en rad alternativa hypoteser och redovisar utförligt invändningarna mot Manns uppgifter.

Kritiken mot Manns diagram struntar dock Naturvårdsverket i. I stället väljer man att ytterligare dramatiserar det förlegade diagrammet från 1998:

Från HansIwanBratt

Trixet att temperaturkurva inte ens får plats i diagrammet genomskådas förhoppningsvis av de flesta som ren manipulation.

Hela historien om Manns hockyklubba redovisas översiktligt i den engelska Wikipedia.


Solen kan förklara mer av värmeökningen

2009-04-03

Enligt bloggen klimatsvammel så visar ny forskning att solen instrålning förklarar mer av det varmare klimatet än vad man tidigare trott, bl.a. IPCC.


%d bloggare gillar detta: