Smälter havens isar?

Det kommer många larmrapporter om att den globala uppvärmningen nu höjt havens temperatur så att havsisarna smälter.

Expressen och flera andra tidningar skriver Antarktis isar försvinner snabbt. Det måste ha hänt något mycket speciellt då artiklarna skriver om ”flera rapporter under helgen”. Producenten av nyheten är TT men några källor anges inte.

DN har återkommit med ett nytt avsnitt om när Nordpolen blir isfritt. Denna gång är prognosen 11 år. Källa är Geophysical Research Letters.

Men hur är det egentligen? En ledande auktoritet vad gäller havsis är National Center for Environmental Prediction/NOAA varifrån följande diagram är hämtat:

Diagrammet visar tydligt att isläget är ganska så konstant i vart fall sedan 1979. (Klicka på diagrammet för en förstoring.)

En annan ledande auktoriteten vad gäller havsis är The National Snow and Ice Data Center. Diagrammen visar alltså att isens omfattning kring Antarktis har ökat med 43 procent. Källa: University of Colorado.

Antarktis mars 1980. Isens utbredning är 3,5 miljoner kvadratkm. Antarktis mars 2009. Isens utbredning är 5 miljoner kvadratkm.

Den senaste årens utveckling av temperaturen på Antarktis tyder inte på att det blivit varmare:

Uppgifterna kommer från Climatic Research Unit (CRU).

Så när det gäller havsisen är det lugnt. Hur är det då med Antarktis enorma landis? Den är i genomsnitt 1,6 km tjock, totalt 30 miljoner kubikkm! Om all denna is skulle smälta så skulle det motsvara att havsytan steg med 60 meter.

Men risken för det är minimal då några grader mindre kylan på Antarktis inte innebär att isen smälter. Vid ökad lufttemperatur så kommer det mer snö. Under senaste decenniet ökade isens tjocklek med 1,8 cm/år på den östra delen samtidigt som den minskade med 0,9 cm/år på den västra. (Källa Wikipedia.) Den antarktiska halvön som vetter mot Sydamerika har blivit varmare och där kalvar isen rejält, men som helhet betraktat så verkar inte isens omfattning ändras.

8 kommentarer till Smälter havens isar?

  1. Vad skönt! Ingen avsmältning!

    Men vad konstigt, de ställen du hämtat data ifrån håller inte med dig (igen och igen). T.ex. skriver the National Snow and Ice Data Center så här (ÖVERST PÅ SIDAN SÅ ATT INGEN SKA UNDGÅ ATT LÄSA DET OM DE INTE ÄR UTE FÖR ATT MISSTOLKA): ”Arctic sea ice has declined dramatically over at least the past thirty years, with the most extreme decline seen in the summer melt season.” Men vad vet de om att tolka data?

    Några till uppenbart okunniga är National Center for Environmental Prediction/NOAA, som också skriver att isarana minskar i omfång. Flera gånger skriver de det så att det ska vara tydligt. Men vad vet de om att tolka data?

    Om jag ska sluta att vara ironiskt så har du i alla fall tagit till dig skillnaden mellan östra och västra Antarktis. Ett fall framåt!

  2. Hans Iwan Bratt skriver:

    Mitt inlägg handlar om havsisen globalt och runt Antarktis. Ditt citat gäller något annat nämligen Arktis. Och visst har isen minskat där även om den just nu är större än den varit sedan 2002.

    Det är ju bra att jag är noga med att ange källor så kan intresserade läsare själva ta reda på vad som gäller. De som bestämt sig för att isarna smälter har svårt att ta till sig uppgifter om motsatsen. Men fakta talar tydligt. Havsisarna har ungefär samma utbredning idag som för tio år sedan. Havsisen runt Antarktis nu är betydligt större än för trettio år sedan.

  3. Jag ber om ursäkt. Jag lät mig luras av följande meningsbyggnad i ditt inlägg:

    ”DN har återkommit med ett nytt avsnitt om när Nordpolen blir isfritt. Denna gång är prognosen 11 år. Källa är Geophysical Research Letters.

    Men hur är det egentligen?”

    Här förväntade jag mig något om Arktis eftersom du skrev om Arktis i stycket ovanför. Men jag glömde att kolla det finstilta i grafen du klippte in där det mycket riktigt handlar om global utbredning av havsis.

    (Som parantes gillar jag ditt självförtroende i det att du går in och rättar i en forskningsrapport genom att klippa ut en graf ur sitt sammanhang och publicera den på din blogg – utan någon som helst bakgrundsinformation. Du visar hur det är *egentligen*. Vad vet alla dessa korkade forskare? Tur att bloggosfären kan rätta till saker och ting.)

    Angående global isutbredning följer det med en lång brasklapp för att hjälpa intresserade med tolkningen. Så att det inte blir fel. Det blir lätt det om man hemmatolkar. Här kommer hela instruktionen:

    On January 1, 2009, an article by Michael Asher entitled “Sea Ice Ends Year at Same Level as 1979” appeared on the Daily Tech website. We have received many requests for confirmation and clarification on this article from media outlets and interested individuals regarding the current state of the cryosphere as it relates to climate change and/or global warming.

    One important detail about the article in the Daily Tech is that the author is comparing the GLOBAL sea ice area from December 31, 2008 to same variable for December 31, 1979. In the context of climate change, GLOBAL sea ice area may not be the most relevant indicator. Almost all global climate models project a decrease in the Northern Hemisphere sea ice area over the next several decades under increasing greenhouse gas scenarios. But, the same model responses of the Southern Hemisphere sea ice are less certain. In fact, there have been some recent studies suggesting the amount of sea ice in the Southern Hemisphere may initially increase as a response to atmospheric warming through increased evaporation and subsequent snowfall onto the sea ice.

    (Details: http://www.sciencedaily.com/releases/2005/06/050630064726.htm)

    Observed global sea ice area, defined here as a sum of N. Hemisphere and S. Hemisphere sea ice areas, is near or slightly lower than those observed in late 1979, as noted in the Daily Tech article. However, observed N. Hemisphere sea ice area is almost one million sq. km below values seen in late 1979 and S. Hemisphere sea ice area is about 0.5 million sq. km above that seen in late 1979, partly offsetting the N. Hemisphere reduction.

    Global climate model projections suggest that the
    most significant response of the cryosphere to increasing atmospheric greenhouse gas concentrations will be seen in Northern Hemisphere summer sea ice extent. Recent decreases of N. Hemisphere summer sea ice extent (green line at right) are consistent with
    such projections. Arctic summer sea ice is only
    one potential indicator of climate change, however, and we urge interested parties to consider the many variables and resources available when considering observed and model-projected climate change. For example, the ice that is presently in the Arctic
    Ocean is younger and thinner than the ice of the 1980s and 1990s. So Arctic ice volume is now below its long-term average by an even greater amount than is ice extent or area.

    Sen ska du nog vara försiktig med NOAA, för forskare från NOAA är delaktiga i IPCCs sammanfattningar, så de ljuger nog med sina data eftersom de är del av den globala sammansvärjningen för att …. vad det nu är.

  4. Hans Iwan Bratt skriver:

    Jag hämtade inte diagrammet från Michael Ashers artikel
    i Dailytech. Varför skulle jag gjort det? Det verkar ju vara en helt vanlig tidning.

    Jag hämtade diagrammet från ett etablerat forskningsorgan Arctic Climate Research at the University of Illinois och presenterade det på ungefär samma sätt som de gör. Dessutom angav jag källa så att de som vill veta mer vet vart de ska gå.

    Jag skulle tro att många som är intresserade av klimatfrågan blir lite störda av din och andra alarmisters besserwisserattityd. Men mig roar det. Jag är övertygad om att läsarna kan skilja mellan saklig redovisning med tydlig hänvisning till källor av god vetenskaplig kvalitet och irriterade kommentarer.

    Men välkommen igen.

  5. Nej, du hämtade inte din graf ifrån Mikael Ashers artikel, det har jag inte påstått heller, så jag förstår inte vad du rättar med den kommentaren. Det som står i min förra kommentar kommer ifrån National Center for Environmental Prediction/NOOA – det är ett förtydligande som hör till grafen/data eftersom den kan förleda en tillfällig betraktare att tro att problemet med havsisens avsmältning avstannat. Vilket den också uppenbarligen gjort.

    Du får ursäkta min besservisserattityd. Men jag föredrar den framför en nichtswisserattityd. Det är väl en yrkesskada att jag tycker det är viktigt att faktautlåtanden är rätt.

    För övrigt är jag inte alarmist. Jag har inte skrivit en enda artikel som förebådar någon katastrof. Det jag gör är att försöka föra ut riktiga fakta och påpeka felaktigheter. Jag anser det vara min skyldighet som forskare (inom rimliga gränser).

  6. Hans Iwan Bratt skriver:

    Det är bra att du också försöker hålla dig till fakta. Var sig du eller jag har primär kunskap utan får falla tillbaka på etablerade vetenskapliga källor.

  7. Nu måste du nog definiera ”primär kunskap” för att jag ska hålla med. Vad exakt är det för dig? Räcker det att jag arbetar på en arbetsplats där människor studerar klimatförändringarna eller måste jag studera dem själv? Om du tycker det sistnämnda, måste jag då studera orsakerna till klimatförändringarna eller räcker det med att jag studerar dess konsekvenser? Eller kanske ingen av dessa, utan klimatförändringarna i sig? Är det nog att jag granskar forskningsrapporter av klimatforskare, eller måste jag själv vara klimatforskare?

    Jag vet inte om du känner till föreningen Vetenskap och Folkbildning, men de granskar själva vetenskapligheten i olika forskningsfält utan att sätta sig in i forskningen i sig. Det går alldeles utmärkt att kritisera vetenskap på det sättet.

  8. Hans Iwan Bratt skriver:

    Med ”primär” kunskap menar jag dem som utfört och låtit publicera ett vetenskapligt arbete. De som inte har denna primära kunskap måste värdera det vetenskapliga arbetet vilket förhoppningsvis underlättas av att andra med sakkunskap inom området gjort sina värderingar. När man nyttjar annans primära kunskap bör man hänvisa till den primära källan. Detta är givetvis något idealiserat men det är en viktig ambition.

    Medlem i Vetenskap och Folkbildning har jag varit i många åt. Alla forskning kan och bör givetvis granskas kritiskt, men även i sådan verksamhet bör man helst kunna motivera sina kritik med fakta från vetenskapliga källor.

    Allt detta gäller det vetenskapliga fältet och inte värderingar, etc. Min vana trogen hänvisar jag gärna läsarna till Wikipedias artikel om Vetenskap.

    Om allt detta skulle jag tro att vi är ganska överens.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: