Liten risk för drastiska klimatbeslut

Risken minskar uppenbarligen för drastiska beslut om klimatet denna höst. Denna vecka möts G8-länderna om klimatet. BBC tror att det blir beslut om 50 % minskning av ”greenhouse gases” (hur nu det ska definieras) till 2050, men inte några konkreta nivåbeslut innan dess.

Det finns tydligen inte stöd i USAs kongress för ytterst kostsamma åtgärder med oklar inverkan på klimatet. Inte heller lär det bli något dramatiskt beslut när Obama träffar företrädare för Indien och Kina inom kort. Indien prioriterar helt naturligt de många hungrande i landet. Kinas ledning vet att de måste erbjuda ökat välstånd till sina invånare för att landet inte ska falla sönder. Dyrbara åtgärder med tveksamt resultat får i det perspektivet ingen högre prioritet.

Även Fredrik Reinfeldt har en mer försiktig framtoning i sitt tal i Almedalen. Han underström där att i en värld med ekonomisk recession och stora växande budgetunderskott då ska vi inse att vi har begränsat med utrymme att möte klimatomställningen. Efter talet meddelande han att det inte blir någon höjd koldioxid nästa år.

Allt detta är goda tecken på att det inte blir några illa underbygga beslut i Köpenhamn i slutet av året utan forskarna får tid att fördjupa sin kunskap om hur klimatet förändras och om det i så fall finns något som bör göras för att påverka utvecklingen.

Klimatet utvecklas annars ungefär som tidigare. Isens utbredning minskar långsamt vid nordpolen, men ökar samtidigt vid sydpolen. Den globala temperaturen slutade att stiga 1998 och sjunker sedan några år tillbaka, trots att koldioxiden ökar i samma takt som tidigare.

Havens temperatur följer luftens med några års fördröjning. Sedan omkring 2000 är temperaturen konstant med tendens till att falla något de senaste åren. Havsytan stiger långsamt. Sedan 1992 har den ökat med 45 mm, dvs ingenting om man jämför med variationerna mellan hög och lågtryck.

Utvecklingen de senaste åren säger inget om klimatets långsiktiga förändring. Det gäller perioden sedan 1998, men också för den korta perioden från 1960 till 2000 då temperaturen steg liksom för perioden dessförinnan från 1940 till 1960 då temperaturen sjönk.

Det är vattenångan och molnen som skapar växthuseffekten inte koldioxiden. Tyvärr är kunskapen alltför begränsad om dessa gaser för att det ska vara möjligt att bedöma hur de påverkar klimatet och därmed vad vi människor ska göra åt saken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: