Det blir kloka beslut i Köpenhamn

2009-10-26

Risken för dåligt underbyggda beslut vid klimatkonferensen i Köpenhamn ser ut att vara mycket liten. Det blir inga beslut om gigantiska kostnader för att försöka minska jordens värme.

I stället blir resultatet förhoppningsvis en överenskommelse om mer forskning och mindre samordning som ger länder utrymme att komma fram till sin egen bedömning av hur klimatets påverkan och vilka åtgärder de kräver.

TV2 Vetenskapsmagasin nådda idag bottennivån vad gäller saklig information. I stället serverades groteskt demagogiska bilder till intervjuer med två extremt alarmistiska, och kontroversiella, forskare.

Stephen Sneider är en miljöaktivist som medgivit att han manipulerar vetenskapliga resultat för att nå sina politiska mål.

On the one hand, as scientists we are ethically bound to the scientific method, in effect promising to tell the truth, the whole truth, and nothing but — which means that we must include all the doubts, the caveats, the ifs, ands, and buts. On the other hand, we are not just scientists but human beings as well. And like most people we’d like to see the world a better place, which in this context translates into our working to reduce the risk of potentially disastrous climatic change. To do that we need to get some broadbased support, to capture the public’s imagination. That, of course, entails getting loads of media coverage. So we have to offer up scary scenarios, make simplified, dramatic statements, and make little mention of any doubts we might have. (APS News Online August/September 1996 Edition)

Det kan tilläggas att Schneider redan för några decennier sedan varnade för katastrofala klimatförändring, men då gällde det en ny istid (US Today).

Den andra forskaren Bill McGuire menar att människan kommer att drabbas av en mängd vulkanutbrott. Som expert på vulkaner har han väl irriterats över att denna risk inte uppmärksammats tillräckligt och därmed inte fått samma bidrag som mer populära katastrofteorier. Så då gäller det att ta i. Och det gör han i sin bok Seven Years to Save the Planet och i en artikel i engelska Guardian: ”How we discover that not only are the oceans and the atmosphere conspiring against us, bringing baking temperatures, more powerful storms, floods and ever-climbing sea levels, but the crust beneath our feet seems likely to join in too.” New Scientist avfärdar McGuire bok med att McGuire’s kärnfulla prosa bäst uppfattas som berättelser om förestående katastrof.

Båda forskarna svänger sig med riskbedömningar i procent utan någon som helst möjlighet att ens motivera storleksordningen. Sanningen är att de inte har något underlag för påståenden om att risken är x% för det ena eller det andra.

En viktig fråga är varför undergångsprofetior är så populära. Det är inget nytt fenomen. Väderfenomen har ofta setts som tecken på en snart kommande fullständig katastrof. Religiösa grupper använder den nära förestående undergången som ett avgörande argument för att underordna sig sektens ledning som utlovar Räddningen. Ett tydligt exempel på mekanismen är Jehovas Vittnen. Kunskapsbrist ger grogrund för spekulationer.

Men som risken är som sagt liten för att världens länder vill ta beslut om dramatiska investeringar för att minska koldioxiden i atmosfären konsekvenserna är så oklara och föreslagna åtgärder är så illa underbyggda.


%d bloggare gillar detta: