Smälter isen på Grönland – eller är det tvärtom?

Den etablerade uppfattningen verkar vara att isen på Grönland smälter allt snabbare och att havsnivån därför stiger. Snart kommer öar och lågt liggande land svämmas över.

Den 13 november publicerade Science en rapport av Michiel van den Broeke, m.fl med rubriken  Partitioning Recent Greenland Mass Loss. I rapportens abstrakt står det ”… enable us to quantify the individual components of recent Greenland mass loss. The total 2000–2008 mass loss of ~1500 gigatons, equivalent to 0.46 millimeters per year of global sea level rise,…” och ”Since 2006, high summer melt rates have increased Greenland ice sheet mass loss to 273 gigatons per year (0.75 millimeters per year of equivalent sea level rise).

Och det kan ju låta alarmerande. Så uppfattade också flera media det, i Sverige dock bara DN. ”Grönlands smältande isar höjer havsnivån” blev tidningens rubrik. Ingressen höll tidningen vanliga ton när det gäller klimatet: ”Grönlands isar smälter allt snabbare. Ny studie visar att Grönlands bidrag till havets höjning är kraftigt underskattat.

Men det DN skriver stämmer inte med den etablerade forskningens resultat . Borde inte DN nämnt det?

Nu visar det sig att referatet i DN inte heller stämmer med den aktuella undersökningen. Den visade nämligen att ”total annual precipitation in the Greenland ice sheet for 1958-2007 to be up to 24% and surface mass balance up to 63% higher than previously thought,” Kanske borde DN tänkt till lite extra eftersom forskningsrapportens namn är ”Higher surface mass balance of the Greenland ice sheet revealed by high-resolution climate modeling”.

Tilläggas kan att Science i sitt abstrakt valde att exkludera såväl rapportens namn som författarnas inledande mening: ”High-resolution (˜11 km) regional climate modeling shows total annual precipitation on the Greenland ice sheet for 1958-2007 to be up to 24% and surface mass balance up to 63% higher than previously thought. ” (Geophysical Research Letters)

12 kommentarer till Smälter isen på Grönland – eller är det tvärtom?

  1. folke kelm skriver:

    Har Du läst studierna eller bara abstracts?
    En sak måste jag invänder direkt och med eftertryck.

    Du skriver: ”Tilläggas kan att Science i sitt abstrakt valde att exkludera såväl rapportens namn som författarnas inledande mening: ”High-resolution (˜11 km) regional climate modeling shows total annual precipitation on the Greenland ice sheet for 1958-2007 to be up to 24% and surface mass balance up to 63% higher than previously thought. ””

    Du refererar här två olika artiklar som visst har sina rötter i samma forskarlag och i samma ämne, men Science har inte vals att exkludera nånting.
    jag kommer att lusläsa båda artiklar under helgen och återkommer, men som jag förstår det nu, så handlar detta om: ”Hade det inte snöat så mycket hade Grönland tappat ännu mer,” men det är lite för tidigt att påstå så länge jag inte har läst båda.

  2. folke kelm skriver:

    Då ser man, det tar 5 minuter att hitta nåt utan att läser artikeln……..

    ”At the same time that surface melting started to increase around 1996, snowfall on the ice sheet also increased at approximately the same rate, masking surface mass losses for nearly a decade. Moreover, a significant part of the additional meltwater refroze in the cold snowpack that covers the ice sheet. Without these moderating effects, post-1996 Greenland mass loss would have been double the amount of mass loss observed now.”

    Tolkningen av abstracted borde alltso vara så att den uppmätna avsmältningen inte alls är mycket mindre än man har trott utan att avsmältningen ar betydligt större än vad man uppmäter, men detta kompenseras delvis av högre nederbörd.

    Det kan tilläggas att det här resultaten är nedast modellräkningar och som sunt skeptiker ska man ju inte tro på modellerna, för dom speglar inte verkligheten….ursäkta den lilla sarkasmen här.

    Om Du vill ha Janneke Ettemas telefonnummer kan Du gärna leta på Internet, det är otroligt lätt att hitta och fråga autorerna själv.

    Slutsatsen som jag är tvungen att dra är, att DN faktiskt inte haft så mycket fel. Kanske har journalisten där läst artikeln?

    Sedan måste man ju ochså ta hänsyn till att vår kunskap av hur mycket Is som försvinner beror på konkret mätning, medan balanceringen är differensen mellan avsmältning och nederbörd, och detta är modellresultat.

  3. Hans Iwan Bratt skriver:

    Lästips: Global Change som refererar Science 326:984:

    Michiel van den Broeke med kollegor ”found that before 1996, Greenland’s ice sheet had a positive mass balance (getting bigger) because precipitation exceeded runoff. Between 1996-2004, precipitation and runoff both increased, and since these roughly cancel out one another, the ice sheet didn’t change much. However, after 2004, precipitation stopped increasing while runoff continued to rise exponentially.”

    Det visar sig alltså att under den långa tid som koldioxiden i atmosfären ökat och under temperaturstegringen från 1975 – 2000 så ökade isen på Grönland. Sedan finner man att den minskat under en femårsperiod, när temperaturen inte ökat! Vad visar det? Jo att förändringarna beror på vädret och inte klimatet.

  4. folke kelm skriver:

    Det är slående hur förenklat och färgat Ditt synsätt ibland är.

    Läs artikeln och sätt den i kontext. Om Du inte har den hemma beställ den via fjärrlån. Ring författaren och frågar. Varför litar Du i Din bedömning här till modellerna, medan Du kastar bort dom helt, när dom visar, vad Du inte vill se?
    Runoff är mätbart, nederbord är modellresultat.
    Det viktiga är att: ”while runoff continued to rise exponentially.”
    Lägg märke till ordet exponentially. Vet Du vad detta betyder?

  5. Hans Iwan Bratt skriver:

    Först en kommentar till din avslutande fråga; vet du vad ”getting bigger” betyder?

    Vi har lite olika synpunkter vad gäller klimatet, men samtalstonen kan väl vara trevlig för det. Hittills har jag, och förmodligen även andra läsare uppskattat dina kommentarer. Mig stimulerar dem att läsa på mer.

    Så till sakfrågan. Mitt citat är tillräckligt klargörande att det inte behöver beröras ytterligare. Däremot läste jag en intressant Wikipediaartikel Greenland ice sheet -The melting ice sheet

    I den står det bl.a. att Grönlandsisen skulle smälta på 11.900 år om isen minskade i samma takt som 2006. Fast det vet vi ju inget om. Under 10.000 år så hinner det bli både varmare och kallare än idag.

    En annan intressant uppgift (lämnade av de beryktade Jones och Briffa, bl.a) är det varmaste året (på senare år får man anta) var 1941 och de varmaste decennierna var 1930 och 1940.

    Det är uppenbart att vi kan ta det mycket lugnt när det gäller Grönlandsisen.

  6. folke kelm skriver:

    Vi har definitivt olika uppfattningar. Jag tycker, att risken är överhängande att trenden inte är linjär. så länge man har tittat har den inte varit det, den har varit exponentiellt, och detta betyder att vi inte kan ta det lugnt. Du gör här samma fel som i en tidigare diskussion om arktisisen, du drar bara en linjär trend som i verkligheten är exponentiell.
    Dom varmaste åren måste ochså tas med en nypa salt. Man har bara få mätningar av temperaturerna och dom är alla från land. På Grönland är avsmältningen till största delen från havet, inte från land. Ännu värre är det på Antarktis var ingen avsmältning från land förekommer alls, utan all förlust sker genom glaciärer och avsmältning underifrån.

    Tyvärr är ditt citat inte klargörande, och Din slutsats är inte heller det, utan mycket missvisande. varför ska det vara bara vädret och inte klimatet? Du tar här väderargumentet lite för långt, vi har tillräckligt långa trender på grönland för att säga att det inte bara är vädret som låter isen smälta. Att det delvis kompenseras av ökat nederbörd är helt i linje med förväntningarna att varmare klimat betingar större nederbörd. Problemet är, att avsmältningen springer ifrån snöandet, inte bara på Grönland, utan ochså på Antarktis.

    Några citat ur Din sista länk:
    ”An ice sheet response time of centuries seems probable, and we cannot rule out large changes on decadal time-scales once wide-scale surface melt is underway.”[9]”
    ”In each case the major outlet glaciers accelerated by at least 50%, much larger than the impact noted due to summer meltwater increase. On each glacier the acceleration was not restricted to the summer, persisting through the winter when surface meltwater is absent.”

  7. Hans Iwan Bratt skriver:

    Det är klart att isen smälter på Grönland. Poängen med min text var att det inte har lett till att havsnivån stigit enligt forskargruppen. De säger att under större delen av den undersökta perioden har mängden is ökat. Att det sedan skiljer sig något från en period till en annan är mindre viktigt. Det är först när det finns en stabil trend det blir intressant ur klimatsynpunkt.

  8. folke kelm skriver:

    När blir då en trend stabil?

  9. Hans Iwan Bratt skriver:

    När utvecklingen i stort sätt går åt samma håll. Återkom gärna och fråga vad jag menar med ”i stort sätt”.

    I klimatsammanhang sägs det att en trend bör omfatta ungefär 30 år. Det har väl med att göra att det finns kända återkommande företeelser El Niño som bör inträffa under den aktuella perioden för att någon eller par sådana händelser gör det svårt att identifiera den långsiktiga utvecklingen.

  10. folke kelm skriver:

    Nu har jag gått igenom artiklarna. Om Du vill kan Du ha den som pdf, men jag kan inte länka här, pga copyright. Janneke Ettemas artikel har jag endast som papperskopia.

    i artikeln kan Du läsa att:
    1: Svängningar i isbalansen till ungefär 1996 borodde nästan endast på svängningar i snöfallet. Avsmältningen ökade bara i långsam takt i yttersta södern.
    2: Sedan 1996 stiger smältningen och nederbörd först i samma takt, sedan hänger nederbörden inte med längre.
    3: Sedan 1998 faller en allt större mängd nederbörd som regn och inte som snö
    4: Flytande vatten träger djupt in i isskölden och fryser igen. detta medför en mycket djuptgående uppvärmning av isskölden med 5 till lokal mer än 10 grader.
    Sista är ett resultat, som egentligen inte betraktas direkt av artikeln, då den endast beskriver, vilka andelar av snö, regn, ytsmältning och kalvning ingår i massbalansen, men ändå är uppvärmningen det för mig mest alarmerande, då det betyder att trenden kan snabba på mycket fort.
    Trenden i avsmältningen beskrivs i artikeln som kvadratiskt, det betyder, om den håller i sig börjar det långsamt, men sedan går det i rasande fart nedåt.

    Slutsats: Var snäll och kolla källtexterna innan Du drar ohållbara slutsatser. Du gör Dig ingen bra tjänst om Du argumentera för snabb. Det är trovärdighet som gäller i den här diskussionen, och då ska man citera källorna rätt och tolka dom på ett hållbart sätt.

  11. Hans Iwan Bratt skriver:

    Det fel du gör är att du skriver om en utveckling under ett drygt decennium och påstår att den säger något om den framtida utvecklingen. För att göra bedömningar av klimatet utveckling bör det finnas en stabil trend under 30 år eller mer och helst även en förklaring av de faktorer som driver trenden.

    Under den period du skriver om har först isbalansen ökat och sedan varit stabil för att sedan under de sista åren av perioden minskat något, främst under ett enda år 2007. Det är ett dåligt underlag när det gäller att uttala sig om trender.

    En intressant artikel i sammanhanget är ”Surface mass-balance changes of the Greenland ice sheet since 1866” i ”Annals of Glaciology”. Forskarna sammanfattar: ”All SMB estimates are made relative to the 1961–90 average SMB and we compare annual SMB estimates from the period 1995–2005 to a similar period in the past (1923–33) where SMB was comparable, and conclude that the present-day changes are not exceptional within the last 140 years.”

    Avgörande för isbalansen på Grönland är inte i första hand värmen. Där är ju som bekant nästan alltid minusgrader. I stället är det vinden som styr nederbörden och därmed en av faktorerna för isbalansens utveckling.

    Angående landis så besökte jag i våras Briksdalsbreen och fick veta att glaciärens isbalans hade ökat 2007-2009, men det är ju ingen klimattrend för det.

  12. folke kelm skriver:

    Tack för artikeln. Jag har några anmärkningar till den.
    ”A critical step
    required to run the model in anomaly mode is the selection
    of a baseline period during which the climatic variation is
    representative of a longer-term average. The length of the
    baseline period must be sufficiently long such that the
    occurrence of rare and extreme climate events does not
    significantly influence estimates of longer-term averages.We
    choose 1961–90 as our baseline period. Hanna and others
    (2005) found this period to be very close to a balanced total
    mass budget averaged over the entire ice sheet. For our
    analysis we make the working assumption that such a
    balance is also valid down to the level of individual drainage
    basins, although it is not possible to support this assertion
    with strong evidence. Also, our reference precipitation
    dataset is homogenized to the 1961–90 climate and is
    therefore representative of this period (Huybrechts and
    others, 2004).problematiskt för extrapolationen till den äldre perioden med mycket färre mätvärden.

    ”There are a number of assumptions implicit in the method
    described above. For example: (i) the parameterized
    monthly temperatures are valid for the 1961–90 period
    (i.e. in the first approximation, the 1994 elevation produces
    temperatures representative of the 1961–90 monthly
    means); (ii) the ice-sheet surface is in equilibrium with the
    1961–90 average climate; and (iii) from (ii) we implicitly
    assume that the 1961–90 ice flow is constant over the whole
    integration period considered here.”
    Sista satsen är definitivt inte speglat i observationerna.

    ”The spatial patterns of the SMB changes during these two
    periods are not similar (Fig. 5). Both show high rates of
    peripheral lowering, but a larger area of the ice sheet
    displayed negative SMB anomalies during 1923–33. Much
    of this thinning during 1923–33 appears to have occurred in
    the accumulation area, with this lowering being driven by
    lower than average accumulation rates rather than higher
    than average ablation rates.”
    Jaså, här har Du en mycket intressant resultat. Här har Du alltså mycket mindre nederbörd, men inte mycket mer smältning. Olika perioder kan alltså inte jämföras direkt.

    ”The extensive growth for 1995–
    2005 was not sufficient to counteract the high (5–10ma–1)
    rates of peripheral lowering”
    Titta noggrant på artikeln och analysera den ordentligt. Den är mycket problematiskt i detta hänseendet att sammanfattningen inte representerar innehållet väl. Olika perioder med till synes lika avsmältningar visar sig vara mycket olika. Medan Du hade negativ massbalans på 20-30talet pga mycket mindre nederbörd har Du negativ massbalans idag TROTS mycket mer nederbörd pga massiv avsmältning.

    Om Du läser fler sådana artiklar blir bilden av en långfristig trend rätt klar.

    Din Slutsats: ”Avgörande för isbalansen på Grönland är inte i första hand värmen. Där är ju som bekant nästan alltid minusgrader. I stället är det vinden som styr nederbörden och därmed en av faktorerna för isbalansens utveckling.”
    är fel, för isbalansen är indirekt länkat på temperaturen som styr på ena sidan vindarna, på andra sidan nederbörden som faller i akkumulationsområden, på tredje sidan styr havsströmmarna som smälter utloppsglaciererna underifrån och styr avsmältningen på kanten av isskjölden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: