Svårigheter med klimatmodellerna

Den engelska versionen av Spiegel On-Line publicerade häromdagen en bra artikel om svårigheterna vid klimatmodellering: The Difficulties of Predicting Climate Change.

Ett citat: ”The closer one looks at climate models, the greater the temptation to doubt their usefulness. Is this not a case of altering parameters until they produce the desired results? How much real science can be found in the models? How much is merely the result of tuning?

Problemet är att modellerna är mycket långtgående förenklingar av vad som faktiskt sker. Vissa centrala fenomen är det dessutom svårt att få med, t.ex. molnens inverkan. När modellerna fört in de mer eller mindre väl kända fysikaliska processerna så körs modellen på historiska data. De avvikelser som då konstateras kompenserar man med parametrar som man sedan förmodar kommer att gälla även framgent.

But there parameterizations that cannot be established using theory or observations. These parameters must be programmed as realistically as possible so that they reproduce past climate developments as accurately as possible”, säger Marco Giorgetta of the Max Planck Institute for Meteorology in Hamburg i artikeln. Giorgetta arbetar själv med utveckling av klimatmodeller vid institutet.

5 kommentarer till Svårigheter med klimatmodellerna

  1. folke kelm skriver:

    underbart, du beskriver ju exakt hur modellen utarbetas och testas.
    Du realiserar att:
    först kommer mätresultat.
    sedan bygger man in dom i modellerna for att se, hur olika parametar fungerar ihop,
    och sist testas modellerna på kända data och man ser, vilket värdering olika faktorer ha i sammanspelet med varandra. Exakt så har man framkommit att, utgående från fysikens lagar och konkreta mätvärden, CO2 har inverkan på atmosfären och att vi troligtvis har ett litet problem.
    Med flöer och fler mätvärden och mer komplexa modeller som innebär allt fler parametrar som solaktivitet, kosmiskt strålning (som Svensmark inte kunnnat visa att det fungerar som han tänker sig), olika växthusgaser, luftströmmar osv, ju tydligare bli bilden av vad som har hänt på jorden.
    Modellerna funkar praktiskt när man testar i det förflutna, och det med häpnadsväckande noggrannhet.

    Varför blir man då alltmer och mer skeptiskt som Din citat antyder?

  2. Hans Iwan Bratt skriver:

    För åtskilliga år sedan deltog jag ut utveckling av ekonometriska modeller, bl.a. för att prognostisera försäljningen av bilar, hushållsartiklar och i ett annat tillfälle aktiekurser. Det gjorde mig desillusionerad. Det gick alltid att anpassa modellen till faktiska data genom att ändra lite parametrar, men lik förbannat så visade det sig alltför ofta att prognoserna stämde alltför dåligt. Så metoden känner jag väl till även om jag själv aldrig svarat för matematiken.

  3. folke kelm skriver:

    Naturligtvis går det inte att prognostisera exakt. Modellerna kan aldrig göre det. Men dom kan visa en trend. Utgående från konkreta mätdata visar alla modeller uppvärmning. Alla modeller är idag kapabel att räkna fram det förgångna klimatet. Varför ska inte trenden stämmer under förutsättningen att förhållanden är stabila, dvs att solen skiner som den gör och vulkanerna beter sig som dom gör och människor fortsätter som dom gör.
    Trenden är det som vi ska oroa oss för.
    Modellerna visar bara med en viss sannolikhet att det blir varmare om vi fortsätter som vi gör, emn den sannolikheten är ganska stor. Reparera hålen när båten redan är kapsejsat är lite dummt, därför ska man tänka innan, och inte säger oj, det borde jag ha vetat.

  4. Hans Iwan Bratt skriver:

    Modeller ”räknar inte ut historiska data” utan görs så att de stämmer med historiska data med hjälp av parametrar. Dessa parametrar inkluderar de osäkerheter som finns i den fysikaliska modellen, men hur dessa okända faktorer utvecklas framgent framgår inte av modellerna.

    Det går inte att räkna sannolikheter på sådant som är okänt.

  5. folke kelm skriver:

    Vi pratar (lite gran) förbi varandra här. Modellerna räknar visst ut klimatet i det förflutna. Detta är testet för att se hur bra modellerna stämmer. Man inkludera olika mätvärden av faktorerna och fintrimmar deras respektive ”verkningsgrad”. För CO2 är det då klimatsystemets känslighet för en fördubbling.
    Klarar modellen det förflutna, finns det ganska stor anledning att tro att den klarar ochså framtida trender.
    faktorerna håller Du då inom ramen av det kända. Solaktivitetens, CO2-utveckligens och andra faktorers inflytande kan man på sådant sätt simulera in i framtiden. Naturligtvis kan man inte veta hur solen kommer att bete sig om 5, 10, 15, 1253 år, men spelar det en stor roll? vi kan inte heller säger om vi har ett stort utbrott av en Vulkan i Eifel eller i Yellowstone om tre år. Ett sådant skulle sabba till alla prognoser ändå.
    Det som modellerna säger oss är: går det vidare som det går nu, då får vi ett stort problem. Det är vad redan Callendar har sagt på 40-talet, Keeling på 50 och 60 talet och en hel del andra på 70-talet. modellerna har utvecklats kopiöst sedan dess.

    En jättestor missuppfattning (och tyvärr i propagandasyfte missbrukat sådant) är, att klimatvetenskap baserar på modellerna, och med modellernas bristfällighet fallar hela byggnaden. Så är inte fallet. klimatvetenskapen baserar på fysiska mätningar, massvis sådana över hela världen.
    Modellerna sedan är inte mer än ett verktyg att länka samman dom olika mätvärden.

    Modellerna klara lätt som en plätt att simulera t.ex. den lilla istiden bara med hjälp av solaktiviteten och dom kända vulkanutbrotten under den här tiden. Dom klarar det under förutsättningen att CO2-nivån var ganska konstant.
    Titta Du på jordens historia och alla mätvärden som vi har, ser Du, att det finns bara 2 stora långfristiga spelare i det här spelet över hela jordens historia. det är solen som motor och enda energikälla, och det är CO2. Båda fungerar alltid i samverkan för att ställa det långfristiga genomsnittet. Det är det som alla modeller visa.

    Modellerna i all ära, varför håller vi oss inte till mätvärden, termometern så att säger?
    Varför gömmer vi oss bakom en konstigt diskussion av modellerna och titta inte på: hur mycket energi får jorden?
    hur mycket energi förlora jorden?
    Hur är differensen?
    Titta man på dom här tre frågorna ser man, utan alla modeller, att jorden tar emot mer än att den strålar tillbaka. Det här mäts sedan 70 talet och differensen ökar. Vad är då resultatet? Jorden sammlar på sig energi, vill säger värms upp.
    varifrån kommer differensen? Inte genom solen, den har nämligen en fallande tendens under den här tiden. Boven i dramat är tillbakastrålningen i rymnden. den har minskat, och det tyvärr just i absorptionsbander som är karakteristiska för CO2, CH4 och N2O.

    Ursäkta(Hans Iwan och kära läsare) att inlägget här blir återigen längre än tänkt från början, men jag känner mig tvungen att klarlägga här min ståndpunkt och några missuppfattningar. Forskare är vanligtvis urusla i att framföra budskapet in i det offentliga. I samspelet med Journalisterna oförmåga att lyssna blir detta vanligtvis en enda röra av missförstånd.
    Diskussionen om modellerna kan jag bara förklara på det här viset. För forskare är modellerna det dagliga arbetsredskap. Forskarna tänker inte på, att modellerna kan diskuteras så missvisande. Pga att det är ett daglig verktyg är det ingen som kommer på tanken att säger ”ja, men vi behöver dom ju inte för att titta på vad som händer. Callendar t. ex. hade inga modeller när han räknade ut vad som hände, inte heller Svante Arrhenius.
    Det enda som vi behöver i allmänheten är mätvärden i deras kontext. En enda titt på mätdata med en bra förklaring räcker. Om vi verkligen vill ha en modell, då bygger vi en själv.
    Vi tar en 10 l plasthink, den kallar vi för jorden.
    Vi sätter den under vattenkranen i min mjölkkammare och den vrider vi upp för fullt. Kranen kallar vi för solen och vattenstrålen kallar vi för solljuset.
    I sidan av hinken borrar vi en rad lika stora hål med jämn avstånd över varandra. hålen kallar vi för CO2, albedo, aerosoler osv. Vattnet som rinner ut genom hålen kallar vi för infrarodstrålning tillbaka i rymnden.
    Vad händer?
    Vattnet stiger i hinken, först ganska snabb, sedan långsamare och långsamare, tills det rinner lika mycket ut ur sidohålen som rinner in genom vattenkranen. vattennivån kallar vi nu för genomsnittstemperaturen.
    I min mjölkkammare har vi en sidoeffekt, vattentrycket oscillerar nämligen mellan 2 och 3 bar pga pumpens från och tillslag. Då har vi simulerat solens 11 årscykeln.
    Jag kan öka solaktiviteten, förlåt, vattentrycket. resultat, vattenståndet, förlåt, temperaturen stiger.
    Jag kan täppa till ett hål (mer CO2), resultat: vattnet, förlåt, tempen stiger. Alltid sker det till en ny jämnvikt. Modeleln visar oss, att det aldrig blir en skenande effekt. Jag tycker vattenhinken är en perfekt modell att förstå, hur systemet grovt fungerar.
    Hinken visar oss, att det finns bara 2 komponenter som reglerar temperaturen. Energi in och energi ut.
    Energi in finns bara en källa. Energi ut finns många hål (med i praktiken variabel storlek).
    Det visar oss, att systemet kan inte skenar i det oändliga, att vi inte kan förstöra planeten. vad den inte visar oss är, hur problemen kommer att se ut. Den visar att, täppa vi till ett hål, kommer tempen att stiga.
    lämnar vi modellen, den visar oss inte att: stiger temperaturen, stiger havsnivån. termiskt expansion av oceanen är 20 cm för 1 grad, oberoende av någon avsmältning. blir det avsmältning blir det mer.
    Men bara 20 cm ställer till. jag har en god vän som bor i Rotterdam, 6,83 under havsnivån. Han säger att pumparna och fördämmningar klarar inte mycket mer. Blir det 1 grad plus avsmältning är det många milljoner holländare som ska köpa hus i Sverige…….men det är väl kanske bra……

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: