Varifrån kommer atmosfärens koldioxid?

De flesta är övertygade om att halten koldioxid i atmosfären ökar. Och så verkar det vara. Koldioxiden mäts sedan 1958 på vulkanön Mauna Loa. Senare har det tillkommit fler liknande mätstationer (Point Barrow, Alaska, Hawaii, American Samoa och Sydpolen) och andra mätmetoder.

Det lär vara god överensstämmelse mellan de fyra mätstationerna, liksom med andra mätmetoder, men tyvärr är det svårt att hitta faktiska mätdata.

Det är märkligt att stationerna ger så samstämmiga resultat när man ser NOAAs film som visar hur koldioxiden virvlar runt jorden.

Men varifrån kommer då koldioxiden i atmosfären? Den globala organisationen som samordnar Global Carbon Project har ett avsnitt kallat Carbon budget 2008. Tyvärr redovisas budgeten bara för prenumeranter i Nature Geoscience 2, men ett abstrakt är tillgängligt för alla. Dessutom finns det ett referat av artikeln här. Det vore bra att ta del av några oberoende värderingar av koldioxidbudgeten.

Forskningen i Norge har en annan öppenhet. Forskningscentrat GRID-Arendal medverkar bl.a. i IPCCs arbete. Där finns denna klargörande bild:


(Uppgifterna avser åren 1980-1989. GRID-Arendal har följande kommentar till bilden: Evidence is accumulating that many of the fluxes can fluctuate significantly from year to year. In contrast to the static view conveyed in figures like this one, the carbon system is dynamic and coupled to the climate system on seasonal, interannual and decadal timescales.)

Av bilden framgår det att atmosfärens tillskott är 207 Gt/år och att frånflödet är 193 Gt/år. Det största tillskottet på 10 Gt/år kommer från marina organismer. Det näst största är fossil förbränning på 5,5 Gt/år.

Det är överraskande är att den marina biologin avger omsätter så mycket koldioxid. Sedan kan man notera att den fossila förbränningen bara utgör 2,6% av det totala tillflödet. Ökningen av CO2 i atmosfären är 13,5 Gt/år (1,8%).

6 kommentarer till Varifrån kommer atmosfärens koldioxid?

  1. folke kelm skriver:

    Här har det blivit på tok fel i Dina funderingar. Jag medger, att just den här fina bilden kan misstolkas, men den finns i flera olika versioner. Titta på dom, då blir det kanske klart för Dig.
    http://www.scienceprogress.org/2008/12/the-ins-and-outs-of-the-global-carbon-cycle/
    http://www.learner.org/courses/envsci/visual/visual.php?shortname=global_carbon_cycle

    Jag ska försöka förklara lite för Dig och Dina läsare.
    Kolcykeln är uppbygd av en hel del undercyklart som kammar i varandra som kugghjul. en av dom är den interna marina cykeln som har ett flöde på 50 Gt från djuphavet i ytskiktet och 40Gt från ytvattnet till djupet. Detta betyder inget annat än att den här cykeln är inom havet. differensen av 10 Gt lämnar inte systemet utan går bara över till andra system.
    havet som helhet tar upp netto 2 Gt CO2

    Det största tillskottet är alltså inte från marina organismer utan från människan. Det borde man kunna lista ut utan diagramm. Skulle havet släppa ut 10 Gt per år, var skulle då CO2 ta vägen? För det första skulle i så fall CO2 halten i luften stiga år för år med det tredubbla av den uppmätna värden i dag, och det sedan…hur länge?
    För det andra borde man då ha ett mystiskt svart hål, var CO2 försvinner istället. Det har man inte hittat än, som så många andra svarta hål eller mystiska källor.

    Nästa punkt. Mätresultaten äv CO2 i atmosfären är gjort på mycket noggrant utvalda punkter, var Du har det garanterat att Du har bra blandat atmosfär över lång tid, oberoende av allt virvlande (för det är ju virvlandet som blanda soppan). Skulle Du mäta på havet utanför Malmö eller Stockholm vid frånlandsvind hade Du hittat kanske över 1000 ppm CO2 med stora dagliga variationer, samma på land, var Du har vegetationens och civilisationens inflytande hela tiden.

    Sedan bland Du ihop den naturliga kolcykeln med det konsgjorda tillskottet. Under normala förhållanden är mängden kol i kretsloppet ungefär konstant. Frånflödet och tillflödet jämnar ut sig, i det hela och bland undersystemen. Vad händer nu om t.ex. vi ökar temperaturen i systemet. Systemets jämnviktsläge kommer att anpassa sig genom att CO2 gasas ut ur havet och sammlas i atmosfären. HAHA, säger skeptikern, javisst det är temperaturen som styr……
    Nej, inte den här gången. Varför? För att man kan påverka jämnvikten ochså igenom att man tillför en komponent i ett av undersystemen. Vi tillför endast till atmosfären, men hela mängden fördelas sedan mellan dom olika undersystemen enligt ett fast mönster. Därför stannar inte allt i atmosfären, men allt stannar i hela systemet. Att ta ut CO2 ur systemet kräver att naturen ta ut det i geologiska deponier, som kol, olja, karbonater.

    Det betyder, att det är ytterst meningslöst att notera att förbränningen är bara si och så lite av det hela. det naturliga hela är i summan noll, och förbränningen står för 100% av den mängden som försätter systemet i ett nytt jämnviktsläget.

    Nature geoscience är naturligtvis bara tillgängligt för prenumeranter. Helt klart ska Du betala för en tidning. Men ochså Du och varje medelsvensson har tillgång till artikeln genom en institution som kallas för bibliotek. Alternativ kan Du betala för enstaka artikeln om Du vill slippa biblioteket.

    Artiklar som publiceras i tidskrift som jag inte har tillgång till brukar jag låna i min kommunal bibliotek. Biblioteket har naturligtvis inte tidskriften hemma, men det finns ett system som heter fjärrlån. Alternativ brukar jag ringa eller mejla författaren om en kopia. Detta är vanligtvis ett mycket trevligt sätt att knyta kontakter och får saker förklarat.

  2. Hans Iwan Bratt skriver:

    Tack för ditt utförliga svar. Det verkar ju helt klart att jag missuppfattat den marina biologins funktion. Dina övriga uppgifter vill jag fördjupa mig något i innan jag tar ställning. Sedan ser det ut som om att jag får omarbeta min text.

  3. Hans Iwan Bratt skriver:

    Jag har nu läst igenom den första artikeln du länkade till. Några reflektioner:

    1. Artikeln bekräftar att det finns många oklarheter, t.ex. hur uppvärmningen påverkar kolcykeln. Som det står i artikeln ”there is always a large degree of uncertainty implicit in these measurements so they could, in reality, be very different”

    2. En utgångspunkt i artikeln är kolet i cykeln är konstant. Även om mängden kol är givet (dock okänt hur mycket) så finns det enorma depåer i berggrund och djuphav. Om mängden där förändras helt marginellt så påverkar de starkt de mindre depåerna.

    3. Av artikeln verkar det som om att mätningarna ägde rum under 80-talet. Jag ska försöka hitta senare mätresultat.

    4. Det är uppenbart att det finns en missing sink. Kolbudgeten går inte ihop. Se Nasa Carbon Cycle

    5. Spekulationerna om vissa sänkor har nått en mättnadsnivå är omtvistad.

  4. folke kelm skriver:

    Den här modellen är ett resultat av hundratals forskningsarbeten. Det är inga ”mätningar på 80-talet” utan mer från 50-talet till aktuellt.
    blanda inte ihop geologiskt cykel och biologiskt, för dom två har helt annorlunda responstider.

  5. Hans Iwan Bratt skriver:

    Jag söker fortfarande efter bra källmaterial som visar hur man samlat in och selekterar de data som utgör underlaget för mängderna i kolcykeln. Kan du eller någon annan ge något tips?

  6. folke kelm skriver:

    jag tror det blir ett litet heltidsjobb för några år. I dom här lilla grafiken ingår det så pass mycket forskning bara för att reda ut en pyttesmå detalj av kolcykeln, att det skulle bli ett helvetets job att läsa igenom. dom här färggranna diagrammen är en mycket grov förenkling, bara för att visa att det ungefär är på detta sätt.

    Tyvärr kan jag alltså inte ge Dig nåt tips heller, bara att man ganska noggrannt vet, hur det förhåller sig med den mänskliga delen av bilden. Jag ska väl försöka få lite tid över på det här.

    Om jag inte är helt fel ute, så har den första stora balanseringen gjorts under IPCC´s första år, men då kan jag ha fel. Försök hitta nåt i IPCC´s första rapport.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: