Danska journalister vill kritisera Mohammed

Helt överraskande bad danska Politiken för en tid sedan om ursäkt för att tidningen publicerat karikatyrer på Mohammed. Den som krävde det var en saudisk advokat som påstår sig representerar 94,923 släktingar till Mohammed. En makalös omdömeslöshet av Politikens ledning som stimulerar extremister i Saudiarbien att gå vidare med hoten mot andra tidningar.

Glädjande nog protesterar nu journalister och andra anställda på Politken mot ursäkten. De avslutar med ”Medier i et frit, demokratisk samfund skal til stadighed turde udfordre holdninger på tværs af alle politiske og religiøse skel.

Nu visar det sig att advokaten bluffade. Han påstod att han hade i uppdrag att representera Mohammed släktningar. Men så var det inte avslöjar Berlingske Tidende. Men härskarklassen i Saudiarabien vet väl inte vad det innebär att representera andra.

Saudiarbanien är ett av världens värsta förtryckarländer. Alla religioner än sunniislam är förbjudna, även shiamuslimer diskrimineras. Den religiösa polisen, Mutaween, ser till att medborgarna följer islams lagar. Kristna och andra religiösa böcker är förbjudna. Att konvertera från islam är ett brott som kan straffas med döden.

Kvinnornas rörelsefrihet är kraftigt inskränkt då de endast får resa i sällskap med en manlig släkting och det är förbjudet för kvinnor att köra bil. Detta system har liknats vid det system som den färgade befolkningen i Sydafrika upplevde under apartheid-perioden. Kvinnors klädsel är reglerad i lag. Icke-muslimska kvinnor ska bära ”anständiga kläder”, vilket i princip innebär hijab. Muslimska kvinnor ska bära abayahijab och niqab.

All makt ligger hos familjen al-Saud beskriver Freedom House. Den förbjuder bildandet av politiska partier, och organiserad politisk opposition existerar endast utanför landet, med många aktivister baserad i London. Regeringen har konsekvent slagit ned den saudiska medborgare som på för ökad politisk frihet.

Korruption är ett betydande problem, med utländska företag som rapporterar att de ofta betalar mutor till mellanhänder och statliga tjänstemän att säkra affärer.

Familjen kontrollerar inhemsk media och dominerar media inkl satellit-TV-i regionen. Journalister förbjuds att publicerar artiklar som anses kränkande för landets mäktiga religiösa etablissemanget eller myndigheternas beslut.

400.000 webbplatser som anses vara omoraliskt eller politiskt känsliga har blockerats. I september 2008 meddelade chefen för högsta domstolsväsendets rådet rätten att döda ägarna av satellit-tv med omoraliskt innehåll.

Svenska utrikesdepartementet skriver att enligt sharialagstiftningen är homosexualitet förbjuden och kan leda till stränga straff, vanligen spöstraff. Konvertering från islam är likaledes förbjudet ochkan leda till dödsstraff. Under 2007 avrättades fler personer än någonsin förr. Saudiarabien har inte godkänt Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR).

Det är en representant för denna familj som Politikens ledning bett om ursäkt till. Skandal!

Den avskyvärda regimen i Saudiarabien är det starkaste skälet för att så snabbt det går avveckla Sveriges och hela EUs behov av olja.

6 kommentarer till Danska journalister vill kritisera Mohammed

  1. John Stalberg skriver:

    All respekt för att du visar bilden som så många är för rädda för att visa. Det är en ganska obetydlig karikatyr, inte rolig och inte något jag skulle ägnat någon vikt vid i normala fall. Jag är uppvuxen med karikatyrer på Olof Palme med världens största näsa och dylik,t vilket för mig är mer klös i på gott och på ont. Palme levde på den tiden vilket gör bilderna aningen okänsliga. Däremot har bildens praktiska symbolik blivit av större dignitet än någon annan karikatyr i mitt liv. Den symboliserar att den som visar bilden står upp för sin egen övertygelse om friheten att uttrycka sig och dessutom visar en solidaritet med de andra som har eller som kan komma att stå i fronten för denna fråga genom att bli dödshotade, falskeligen blir anklagade för att bära ansvar för andra represalie-aktioner mot andra, företag och nationella intressen.

    Saudi Arabiens kungahus har under lång tid stått under USA:s beskydd. USA är medhjälpare till denna diktatoriska regim. Det finns mycket liten chans att göra något motstånd mot regimen så länge USA:s vapenarsenal står regimen till buds. USA har ett förhållande till olja som vissa tunga narkomamer har till knark. De har mist kontroll och tappat moralen på kuppen. Som någon sa: tror ni USA hade anfallit Irak (första gången) om de hade odlat morötter?

  2. Hans Iwan Bratt skriver:

    Först vill jag säga att jag sätter stort värde på dina läsvärda kommentarer.

    Jag är lite oklar över vilken bild det är som fått ”större dignitet än någon annan karikatyr i mitt liv”, den av Palme eller Mohammed. Personligen är jag kritisk till karikatyrer av människor. För många år sedan hade jag tillfälle att prata med Torbjörn Fälldin om en karikatyren av honom i Aftonbladet. Den bidrog uppenbarligen till att lämnade politiken.

    Det är en helt annan sak med symboler för ideologier, religiösa eller politiska, även om det gäller människor. Det är ok att karikera Marx, Stalin och Mao, om teckningarna inte främst går ut på att överdriva etniska drag.

    USA har ett mycket stort ansvar för att den saudiska regimens förtryck. Om det tiger Sverige och är därmed medskyldigt. Lösningen är att världens demokratier så snabbt det går minskar sitt beroende av diktaturernas olja.

  3. John Stalberg skriver:

    Tack för de vänliga orden!

    Att de är oklart vilken karikatyr jag syftar på beror på att jag ab misstag skrivit något som är dubbeltydigt. Det ser jag nu. Den karikatyr som kommit att bli viktigast i praktiken för mig är Muhammed-bilden. Det är inte exakt den bilden utan alla de bilder eller rondellhundar som varit i fokus när de som publcerat bilderna eller ställt ut verken fått ta emot (i mitt tycke) oproportinellt stort missnöje men framför allt de hot och de bojkottskampanjer som följt. Jag jämför med Palme och dylika karikatyrer för jag tycker de var otrevliga till sin natur på den tiden. Det kanske inte heller framgick klart att jämförelsen ska tolkas som något ‘ruttet’ vs. något ‘otäckt’, på ett ungefär.

    Jag kände inte till att en politiker i Sverige ‘fått nog’ på grund av en sådan kränkande bild. Jag har inte sett bilden du nämner eller känner till innebörden av den. Med det sagt är nog verkligheten så att som topp-politiker krävs en förmåga att se bort från massvis med kränkande alster, glåpord och annat en vanlig (icke topp-politiker) människa kanske har svårt att ens fantisera ihop. Det är givetvis inte bra, men det är trotts allt för mig en skillnad på det och när konstnärer eller journalister blir mordhotade till livet från källor som mycket väl skulle kunna sätta hoten till verket.

    Jag har inte sett de typiska karikatyrerna från ‘Palme-tiden’ på länge. De kanske florerar i oförändrad skala och det kan vara det att jag inte köpt en kvällstidning på över 20 år som gör att jag missat karikatyrerna. De senaste dryga 10 åren läser jag nästan uteslutamde nyheter på webben och tittar på TV. På webben håller jag i min bojkott av de gamla kvällstidningarna även om jag ibland snubblar in på aftonbladet.se via en länk. Anledningen till bojkotten är att jag tycker tidningarna har så låg kvalitet och är så lika de av kvinnor så populära skvaller-tidningarna att jag tycker de nordr ta ner nyhets-flaggningen. Nyheterna som sådana är dessutom i snitt av en typ jag tycker instinktivt illa om. Uppslag på bilolyckor eller skvaller om kändisar med mera. Rupert Murdoch-stuk kan man kalla den journalistiska nivån som jag ser det.

    Tillbaka till ursprungsfrågan. Eftersom journalistiken lämnar övrigt att önska blir en blogg som denna än mer värdefull. Om det någon gång känns eller funderas över om du skriver utan att det gör någon större skillnad så har du fel i den känslan eller funderingen. Jag skulle vilja uttrycka det som att när jag ser ett bloginlägg med Muhammed-karikatyren och den hållning innehållet har så kan jag i tanken sucka av lättnad och tänka – det finns hopp för mänskligheten ändå!

  4. John Stalberg skriver:

    För att reda ut ytterligare en möjlig källa till oklarhet. Det är inte karikatyr mot karikatyr som jag jämför. Jag jämför det negativa som upostår. I ena fallet för den som gjort bilderna eller som publicerat de samma. I andra fallet är det den kränkning som uppstår för den som bilden föreställer. En praktisk jämförelse alltså och inte en jämförelse mellan ansvaret för bilderna! Jag kan inte kategoriskt tycka illa om en karikatyr föreställande en levande person. Jag har svårt att se mig själv uttrycka mig på det sättet, bortsett att jag är dålig på att rita bilder, men jag skulle kunna tycka att det var okej om personen som står motiv har tjänat ihop till det och att uttryckskanalerna var kvästa på olika sätt. Till exempel skulle jag ha svårt att uppmana något motstånd om jag levt när Stalin levde och någon ryss ritade de mest nedvärderande bilderna av denna massmördare. Ett extremt exempel, det erkänns men det belyser ändå att det finns något som gör att det är svårt för mig att vara kategorisk här.

  5. Göran Johnson skriver:

    Hej Hans-Ivan
    Jag har stor repekt för ditt ställningstagande för yttrandefriheten, och har känt på liknande sätt för danskarna när publiceringen av Muhammedkarikatyrerna var aktuell första gången i Jyllandsposten och en del andra tidningar. Samtidigt bör man vara medveten om de konsekvenser en publicering kan få. Jag arbetade och bodde den gången i Libyen. När frågan kom på den internationella dagordningen demonstrerade muslimska fundamentalister utanför Danmarks konsulat i Tripoli (gemensamt med Sveriges) och Benghazi. Eftersom en knasig italiensk minister hade framträtt med en t-tröja med en av karikatyrerna riktade sig demonstratioonerna även mot Italiens konsulat i Benghazi, som demonstranterna dessutom brände ned. Det slutade med att polis/militär öppnade eld och dödade ett antal demonstranter. Några dagar senare utbröt nya demonstrationer i samband med begravningen, varvid ytterligare demonstranter dödades, sammanlagt ett tjugotal. Ingenting av detta rapporterades i västerländska media. Så den fråga man ställer sig är; hur många dödsoffer är publiceringen av några ganska knäppa karikatyrer värd? Jag har inte något enkelt svar på den frågan.

  6. Hans Iwan Bratt skriver:

    Det är få principer som gäller utan undantag. Jag skulle just nu inte vilja ställa mig i Jos i Nigeria och försvara rätten att vara kristen.

    Men undantagen bör ju inte leda till att man upphör att försvara yttrandefriheten även när det gäller religiös tro.

    Danska politikens chefredaktör beslut tycker jag är skräp. Det stimulerar yttrandefrihetens och därmed tankefrihetens fiender. Därför gäller det att visa att vi som vill ha demokrati ställer upp till dess försvar. Här i Sverige går det bra, men jag har stor respekt för att inte alla gör det överallt.

    Men i Danmark! Det är skit – för att tala danska.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: