Genombrott för humanismen

På Harvard University finns det en humanistisk pastor och rabbi. Han heter Greg M. Epstein och skrev nyligen i Washington Post att det nu vänder för humanismen. Från att ha varit en livsåskådning för ett fåtal med starkt intresse för filosofi och religioner så växer antalet starkt.

Det blir inte bara allt fler humanister utan verksamheten blir också mer och mer mångfacetterad. Det konstaterar han efter att ha deltagit i den globala humaniströrelsens möte i Oslo:

The World Humanist Congress in Oslo, Norway. Hundreds of Humanist, atheist and secular activists gathered in a city that had recently been shaken by a madman murderer out to get all those who value, as Humanists do, liberal democracy, open society, and religious pluralism. As it turned out, being there with the people of Oslo at that difficult time was good for us-we heard how hundreds of thousands of Norwegians marched with roses in hand, to passionately stand up for a continued emphasis on peace and inclusion in their society. And I’d like to think we were a breath of fresh air for the city, too. With our flags and banners flying all around a prominent city square, we learned about the 10,000 Humanist youth confirmation ceremonies performed every year in Norway; the 32 percent of Dutch army chaplains who are Humanists; the 120-member Humanist caucus in British Parliament and the 300,000 Britons who attend Humanist weddings each year; the life-saving social service work Humanists are doing in Uganda, Malawi, India, Pakistan, Haiti, and more.

Greg Epstein låter överväldig av den positiva utvecklingen och ordnar en utställningar i framgångarna på Harvard. Och det finns anledning. Även den svenska humanistiska rörelsen har växt kraftig de senaste åren under Christer Sturmarks kompetenta ledning.

En kommentar till Genombrott för humanismen

  1. johnstalberg skriver:

    Det är något att faktiskt bli överväldigad av. De brutala händelserna i Norge gav ett behov av att kollektiv visa att det var en avart, ett missfoster som inkräktade i det folk i stort värnar om. Mitt i de sorgligaste stunderna kan något fint blomma upp.

    Humanism kan jag omöjligt se som något annat än gott. Jag är på något sätt stolt över den gemensamma strävan mot mer humanism och mindre doktrin. Men vanligtvis är jag det utan att säga det av den enkla anledningen att det inte direkt är var dag jag tänker i dessa banor eller har saken på bordet så här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: