Hur stor är risken för översvämning?

Är det risk för att våra kuster kommer att översvämmas på grund av klimatförändringar? Måste hamnar byggas om? Är det nödvändigt att flytta hus från kusterna? Farhågorna finns. Vad säger fakta?

Havsnivån har ökat med 20 cm sedan 1890. Det rapporterar SMHI.

Naturvårdsverket hänger på och skriver ”Enligt FN:s klimatpanel kommer havsnivån att stiga med cirka 18–59 centimeter till år 2100, men nya resultat tyder på att avsmältningen av isarna är större än vad man tidigare trott. Därför kan höjningen av havsnivån bli större.”

Det låter allvarligt. Men hur allvarligt är det egentligen?

SMHIs uppgifter kommer från 14 stationer i vårt avlånga land. Det är stora skillnader från år till år, men sett över en längre period höjs nivån i jämn takt. Någon ökad takt på grund av växthusgaser eller något annat syns inte. SMHIs uppgift om 20 cm under 120 år betyder vattennivån i genomsnitt har stigit med 1,67 mm/år.

Uppgifterna är lite osäkra då de påverkas av landstigningen sedan senaste istiden. I norra Sverige höjer sig landet med 9,2 mm/år, men i södra sjunker det med -0,5 mm/år.

Även lufttrycket och annat påverkar vattennivån. Idag är vattennivån t.ex. 39 cm under normalnivån vid Viken och 23 cm över normalnivån vid Skanör.

Höjningen av vattennivån kan jämföras med våghöjden runt Sveriges kuster. Höjder på tre meter eller mer är inte ovanliga. Högsta uppmätta våghöjden som SMHI har observerat i Östersjön är 12,8 m och inträffade vid Almagrundet under en storm i januari 1984.

Så den höjning i havsnivån som skett sedan 1890 är alltså helt obetydlig i förhållande till normala väderförändringar. Men kanske blir det annorlunda i framtiden?

SMHI säger att det finns ny forskning som ”pekar på att avsmältning av isarna kan ske snabbare än man tidigare trott, och allt fler klimatforskare har börjat tala om en meter som en rimlig bedömning.”

IPCCs gissning på 59 cm under 100 år motsvarar 5,9 mm/år. Den forskning SMHI hittat innebär 10 mm/år.

Kan det stämma? Sedan 1993 har havsnivån stigit med 5 mm totalt. Det motsvarar 2,6 mm/år. Pålitliga mätningar finns inte för tidigare perioder. (Engelska Wikipedia har ett diagram som visar en stigningstakt på 1,5 mm/år sedan 1880.)

Årlig ändring av den globala havsnivån sedan 1992 enligt Colorado Center for Astrodynamics Research at University of Colorado at Boulder. Nivån är beräknad som skillnaden mellan den genomsnittliga globala havsnivån under de senaste 12 månaderna och de föregående 12 månaderna. Den tjocka linjen är rullande genomsnitt under tre år. Källa: http://www.climate4you.com/SeaTemperatures.htm#Global sea level

Trots att IPCC menar att vi haft en global uppvärmning sedan i början på 1900-talet så har den inte påverkat havets nivå. Havsnivån stiger med drygt ett par mm per år och är alltså om 100 år ca 2 decimeter högre än idag.

Det finns inte någon anledning att tro att havet kommer svämma över.

9 kommentarer till Hur stor är risken för översvämning?

  1. Joakim skriver:

    Är det inte lite vanskligt att, som du, utgå från linjära modeller hela tiden. Verkligheten är ju tyvärr inte så enkel – vore den det vore den ju helt förutsägbar; då räckte det ju med att betrakta de senaste 100 åren (eller varför inte de senaste fem åren) och sedan extrapolera fram vad som kommer att hända.

    Tvärtom styrs ju de flesta fysikaliska skeenden av differentialekvationer, vilket vanligen ger överlagrade sinus- respektive exponentialfunktioner. Nu är havsnivån en alldeles för komplex storhet för att man ska kunna ta fram en enkel ekvation som beskriver hur den beter sig, men att anta en linjär modell är, för att uttrycka sig försiktigt, djärvt.

    En rimligare utgångspunkt är väl att, istället för att försöka räkna ut hur havsnivån tänker bete sig utifrån just havsnivåns tidigare rörelser, undersöka hur havsnivån påverkas av klimatet, och sedan utifrån modeller om klimatet göra förutsägelser angående havsnivån? Om man tror att klimatet kommer att bete sig linjärt så kommer även havsnivån göra det. Problemet är väl att i princip ingen tror att klimatet beter sig linjärt…

  2. Hans Iwan Bratt skriver:

    Förändringar i havsnivån sker med stor tröghet. Därför är det rimligt att förvänta sig att trenden fortsätter. Den jämna takten är speciellt intressant då många menar att den globala uppvärmningen bör resultera i en accellererande höjning av havsnivån. Men någon sådan har inte skett hittills.

    Du tycker att det är rimligare att utgå från klimatmodellerna vid bedömning av havsnivån. Problemet är det ju är osäkert om modellerna stämmer. Koldioxiden ökar, men temperaturen ligger stil sedan drygt ett decennium.

    Är det inte dags att ställa frågan om diagnosen på klimatet inte stämmer helt och fullt och att det kan medföra enorma kostnader som drabbar inte minst jordens fattiga?

  3. Joakim skriver:

    Jo, havsnivån förändras med stor tröghet, det stämmer. Det beror på att den följer klimatet, som förändras ganska långsamt ur ett mänskligt perspektiv. Men just det faktum att det är tröghet i systemet innebär inte att man kan anta en linjär modell, tvärtom. Det normala i naturen är som sagt differentialfunktioner, som ”tar tid på sig” att komma igång eller avstanna. Vore det linjärt skulle havsnivån fortsätta öka oförtrutet, vilket, enligt din linjära modell, skulle innebära att havet skulle stiga 260 meter på 1000 år. Och 260 kilometer på en miljon år. Uppenbart orimliga resultat som i sig är tillräckligt för att förkasta den modellen.
    Jag tycker som sagt det är rimligare att utgå från klimatet när man försöker förutsäga havsnivån, eftersom havsnivån beror av klimatet.

    Och att temperaturen ”ligger still sedan drygt ett decennium” stämmer inte. Låt mig gissa att du utgår från 1998 när du gör denna bedömning. 1998 var nämligen ett extremt el ninjo-år som var väldigt varmt. Klimatskeptiker jämförde gärna med just det året när de, under det påföljande decenniet, ville påvisa att temperaturen inte ökat globalt sett. Nu har emellertid temperaturerna börjat överträffa även 1998. Jag har för mig att de senaste åren var ännu varmare, så 1998 fungerar inte längre som referens för att visa att uppvärmningen avstannat.

    Man bör för övrigt inte titta på kortare tidsperioder än ca 30 år när man bedömer klimatförändringar, just för att inte enskilda extrema år, som 1998, ska vilseleda en. Klimatet förändras nämligen inte speciellt fort, ur ett mänskligt perspektiv. Baksidan av det är att det är väldigt svårt att bromsa när förändringen väl är igång. Svårare ju längre man väntar.

    Till sist vill jag påpeka att de kostnader som orsakas av global uppvärmning, med torka, översvämningar och annat, främst drabbar jordens fattiga. Medan orsakerna ligger hos jordens rika. Så om man vill värna jordens fattiga bör man försöka motverka klimatförändringarna, inte låta bli.

  4. Joakim skriver:

    Rättelse till min tidigare kommentar: Ursäkta, jag fick ett tiopotensfel i min kommentar nyss. Det ska vara 2,6 meter på 1000 år och 2,6 kilometer på en miljon år. Slutsatsen kvarstår dock. Det enklaste är kanske om du tar bort min kommentar helt så kan jag skriva in en korrekturläst version.🙂

  5. Hans Iwan Bratt skriver:

    Till Joakim

    Den trendmässiga förändringen av havsnivån är mycket mer stabil än klimatet i atmosfären. Men visst kommer utvecklingen att brytas så småningom. De flesta inser t.ex. att det kommer en ny istid. Många tror att vi befinner oss i slutet av en interglaciär period och att vi därmed är på väg in i ett kallare klimat.

    Du påstår att det inte stämmer att lufttemperaturen inte planat ut. Vad får du det ifrån. Enligt tex University of Alabama, USA temperature stigit med 0,3 grader sedan 1979, men faller nu tydligt. Då tittar jag på rullande genomsnitt över 37 månader och tar alltså inte hänsyn till extremvärden enskilda månader.

    Enligt HadCRUT3 har enligt samma beräkning ökat med 0,4 grader sedan 1979. Sedan 2002 faller temperaturen.

    Det blir alltmer tydligt att iatt koldioxidhalten inte ensamt bestämmer temperaturen. Andra faktorer är betydligt viktigare, t.ex. att luftfuktigheten, som är en kraftfullare växthusgas, har minskat.

    Ska man motverka fattigdomen ska man sätta in ekonomiska resurser där de har verkan. Insatser för att minska CO2-halten ger inget till de fattiga. Det ger däremot demokrati och teknik.

  6. Joakim skriver:

    Hej igen, Hans-Iwan, det var ett tag sen.

    Jag läste idag en ganska underhållande och bitsk blogg där bloggaren raljerade över ett lagförslag som cirkulerade i North Carolina. Lagstiftarna där har ju gjort sig kända för en del, ska vi säga ”omoderna”, bravader tidigare, men det som den här bloggaren var mest upprörd över var en passage som angav hur vilka modeller som skulle gälla vid prediktion angående havsytans nivå.
    Han håller en väldigt offensiv ton i sitt inlägg, men bakom alla formuleringar hittar man faktiskt en berättigad upprördhet över det som i mina ögon är helt barockt, nämligen att lagförslaget postulerar att man enbart ska ta hänsyn till de senaste 100 årens data, samt att man enbart ska tillämpa en linjär, inte exponentiell eller annan accelererad, modell. Jag kom direkt att tänka på dina beräkningar.

    Här är en länk till blogginlägget: http://blogs.scientificamerican.com/plugged-in/2012/05/30/nc-makes-sea-level-rise-illegal/

    och här är en länk till den passage i lagförslaget som han blir mest upprörd över: http://blogs.scientificamerican.com/plugged-in/files/2012/05/Screen-Shot-2012-05-29-at-3.29.52-PM.png

    Hur ställer du dig till lagförslaget? Är det rimligt att, som man vill göra i North Carolina, enbart använda sig av den 100 senaste årens data, samt att tillämpa en linjär modell?

  7. Hans Iwan Bratt skriver:

    @ Joakim

    Välkommen tillbaka.

    Du tar upp en intressant fråga. Hur långtgående ska politiker få styra forskningen? Forskningen ska var fri, säger forskarna. Politikerna svarar att alla forskare kan inte få hur mycket pengar som de vill. Prioritering är nödvändig. Och det går nog inte att undvika.

    Mer bekymmersamt blir det när myndigheter fastställer mer i detalj vilken forskning ska utföras, vilka forskare det är som ska utföra den och anger hur rapporten ska disponeras. Så går det till i IPCC. Jag var på Vetenskapsakademiens klimatseminarium häromdagen och hörde det direkt från hästens mun, Stephen Schwartz, som är ordförande för WG1.

    Jag tycker IPCCs arbetssätt är fel. Det är bättre att överlåta klimatforskningen till forskarna.

    I den konkreta frågan om havsnivån så har jag samma uppfattning som tidigare. Förändringar i havsnivån sker långsamt. Det finns de som tror på en tipping point orsakad av plötsligt ökad avsmätlning av inlandsis eller något annat, men det finns inte mycket som talar för sådana scenarios.

  8. Jocke skriver:

    Det rimmar lite illa när du å ena sidan tycker att det är rimligt (”Prioritering är nödvändig. Och det går nog inte att undvika”) att en lagstiftare specificerar exakt vilken modell som ska användas, dessutom en modell som inte förordas av några klimatforskare, och samtidigt tycker att IPCC, vars uppdrag inte är att utföra någon egen forskning utan bara att sammanställa andras, gör denna sammanställning. Oavsett vad du tycker om deras urval, hur ska de annars göra?
    Man får lätt intrycket att du gillar den första hållningen, eftersom de vill påtvinga en modell som visar på långsamma förändringar, och som även du förordar, medan den andra hållningen innebär mer problematiska förutsägelser, som du inte tycker om.

    För övrigt är det inte så många som tror på en ”tipping point”, som du nämner. Den uppfattning som en överväldigande majoritet av klimatforskarna förordar är en icke-linjär, exponentiell, förändring. Det blir lite missvisande om man framställer tipping-point-scenariot som det enda alternativet till en linjär modell.
    Hur kommer det sig att du valt den linjära modellen? Det är ju väldigt få förlopp i naturen som är linjära.

  9. Hans Iwan Bratt skriver:

    @ Jocke

    Var jag så oklar? Jag tycker att politiker har till uppgift att fördela resurser inom breda forskningsområden, men inom dessa områden ska forskarsamhället vara så fritt som det går.

    Självklart är det helt tokigt att politiker i lag reglera att ”man enbart ska ta hänsyn till de senaste 100 årens data, samt att man enbart ska tillämpa en linjär, inte exponentiell eller annan accelererad, modell.”

    Däremot finns det andra krångligare fall t.ex. fallet med forskningen kring personer i SÄPOs register.

    Jag är kritisk till IPCCs arbete för att myndighetsinflytandet har gått för långt.

    Tillbaka till mitt inlägg. I det skriver jag ”(Engelska Wikipedia har ett diagram som visar en stigningstakt på 1,5 mm/år sedan 1880.)” Det verkar vara fel. Stigningstakten under den perioden var 2,0 mm/år enligt Wikipedia. Nu ligger stigningstakten 2,6 mm/år. Det är en ökning men inte i närheten av IPCCs och SMHIs beräkningar.

    Ökningen av koldioxhalten har i vart fall hittills inte haft någon beräkningsbar inverkan på den globala temperaturen. Den obetydliga ökningen av havnvån beror främst på annat.

    Koldioxidhalten kommer att öka kraftigt under de kommande åren. Vad det får för effekter på klimatet kan vi bara ana.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: