Varför är tonen i klimatdebatten så hård?

2012-04-26

Judith Carry driver en mycket bra klimatblogg. Hon är ingen duvunge inom detta fält:

Judith Curry is Professor and Chair of the School of Earth and Atmospheric Sciences at the Georgia Institute of Technology and President (co-owner) of Climate Forecast Applications Network (CFAN). She received a Ph.D. in Geophysical Sciences from the University of Chicago in 1982. Prior to joining the faculty at Georgia Tech, she held faculty positions at the University of Colorado, Penn State University and Purdue University. She currently serves on the NASA Advisory Council Earth Science Subcommittee and has recently served on the National Academies Climate Research Committee and the Space Studies Board, and the NOAA Climate Working Group. Curry is a Fellow of the American Meteorological Society, the American Association for the Advancement of Science, and the American Geophysical Union. About.

Det sympatiska med hennes blogg är att hennes djupa kunskaper kombineras med ett odogmatiskt förhållningssätt till de skilda uppfattningar som finns om klimatets utveckling.

Ett inlägg om en bok om okunskap avslutar hon med följande kommentar:

How and why did climate science stop having faith in uncertainty, finding pleasure in mystery, and learning to cultivate doubt? When did climate science go off the rails, and start talking about facts and consensus (with anyone disagreeing with their “facts” and consensus as deniers)?

Ett annat inlägg om The Righteous Mind är också mycket läsvärt. Det är titeln på en bok av Jonathan Haidt, professor of psychology at the University of Virginia. Boken har undertiteln ”Why Good People Are Divided by Politics and Religion”.

Curry har långa citat av recensioner i flera ledande dagstidningar, men också – trevligt nog – en länk till en TED-presentation som Haidt. Den har stor relevans för debattklimatet om klimatet.


Se filmen och läs gärna också något om hans forskning.


Muslimer behöver inte mänskliga rättigheter (s)

2012-04-26

Gudmundsson gör en storartad insats för demokratin och de mänskliga rättigheterna genom att noggrant följa vad islamisterna gör i Sverige och annorstädes och vilka reaktioner detta möts av i politiken.

Nu berättar han om Omar Mustafa

I helgen valdes Omar Mustafa in i styrelsen för Stockholms arbetarekommun, det vill säga styrelsen för Socialdemokraterna i Stockholms stad. Omar Mustafa är ordförande för Islamiska Förbundet i Sverige (IFIS), och har som sådan utmärkt sig för att hårdnackat försvara att den antisemitiske Salah Sultan inbjudits som gäst till organisationens stora konferens.

Vad Salah Sultan är för en figur framgår tydligt av Gudmundsson Youtube-klipp:

Islamiska Förbundet är enligt SVTs uppdrag granskning nära knutet till Muslimska Brödraskapet.

SVT:s Uppdrag Granskning beskrev i ett reportage 2006 Brödraskapets taktik i Sverige. ”Man ska etablera relationer med olika makthavare för att gradvis utöka inflytandet för islam i ett samhälle”, hette det, och reportaget kunde också visa hur Socialdemokraterna fungerade som tacksam måltavla.

Brödraskapets taktik riktar sig heller inte enbart mot Socialdemokraterna – exempelvis är IFIS förre ordförande Abdirisak Waberi riksdagsman för Moderaterna.

För att tillmötesgå Islamiska Förbundets krav har Socialdemokrater för Tro och Solidaritet i sitt program för muslimer (!) strukit att HBT-personer ska ha samma mänskliga rättigheter som andra svenskar.

Nu, berättar Gudmunsson, att socialdemokraterna fullföljer detta genom att välja Omar Mustafa i sin Stockholmsstyrelse.

Om Abdirisak Waberi kan sägas att han förefaller i stort dela de värderingar flertalet har i Sverige. Möjligen kan man kritisera att han är för halalslakt, plågsam slakt av djur. Dessutom stör det att han ser fram emot demokratiska muslimska stater i Nordafrika. Vad är det för fel med religionsfrihet?


%d bloggare gillar detta: