Visst har den globala uppvärmningen stannat av

Joakim har skrivit en kommentar till inlägget Var är den globala uppvärmningen? Det han tar upp är viktigt då det är många som inte observerat utvecklingen den senaste tiden. Han skriver

Jag blir lite bekymrad när jag argumenterar med dig. Du presenterar “sanningar” i stil med “Det verkar också vara uppenbart att det inte skett någon nämnvärd ökning de senaste 15 åren”, utan att redovisa var du fått detta ifrån, och, framförallt, utan att ta till dig överväldigande bevisning (om man nu kan tala om bevisning när det enbart handlar om rena mätningar). För att jag ska vara riktigt tydlig ska jag nu, än en gång, länka till den viktigaste bilden från den sida jag länkade till nyss. Där framgår det med all önskvärd tydlighet att den globala temperaturen stigit i stort sett oavbrutet sen mätningarna började för cirka 140 år sedan. Här kommer bilden: http://data.giss.nasa.gov/gistemp/graphs_v3/Fig.A.gif

När jag kollar hans diagram visar det sig att Joakim valt ett diagram där utplaningen inte syns särskilt bra. Men det verkar som han gör det för att vilseleda. På samma sida (!) finns ett annat diagram som som mycket tydligt visar att den globala temperaturen inte stigit sedan i 1997.

Och NASA är inte ensam om att visa att temperaturen nu planat ut. Det engelska klimatforskningsinstitutet Met Office Hadley Centre visar att temperature faller sedan några år tillbaka.

Climate4you har en bra översikt av olika forskningsorgans statistik. Den visar följande

  • University of Alabama – en mycket svag ökning jmf med perioden före 2003
  • Remote Sensing Systems – samma temperatur som 1999
  • Hadley Centre for Climate Prediction and Research – ingen ändring sedan 1998
  • National Climatic Data Center – ingen ändring sedan 1998

Mätning av av den globala temperaturen är ingen exakt vetenskap utan olika forskarlag kommer till något olika resultat. Så det gäller att göra en helhetsbedömning:

Judith Curry is Professor and Chair of the School of Earth and Atmospheric Sciences och har en utmärkta bloggen Climate Etc. Hon skriver

”The data confirms the existence of a ‘pause’ in the warming. The impact of this pause within the climate dynamic community has been to focus increased attention on the impact of natural variability, particularly the impact of internal multi-decadal oscillations in the ocean.  The new climate model calculations for the AR5 have focused on trying to assess what it would take to accurately simulate these multi-decadal ocean oscillations and how predictable they might be.  These new observations and climate modeling results will hopefully impact the the IPCC AR5 deliberations so that we do not see the same overly confident consensus statements that we saw in the AR4.  ”

Professor Phil Jones, Climatic Research Unit at the University of East Anglia., säger i Daily Mail

”The data does suggest a plateau, he admitted, and without a major El Nino event – the sudden, dramatic warming of the southern Pacific which takes place unpredictably and always has a huge effect on global weather – ‘it could go on for a while’.”

Jim Hansens kommentar är

”These revelations are prompting the science’s biggest names to change their views.
Indeed, the most important outcome from the energy hunt may be that researchers are chronically underestimating air pollution’s reflective effect.”

10 kommentarer till Visst har den globala uppvärmningen stannat av

  1. Joakim skriver:

    Nu blir jag återigen lite konfunderad över vad du försöker bevisa. Du skriver att jag medvetet valt ett diagram för att vilseleda. Jag valde det diagram som verkar ha störst relevans. Men du kan välja vilket som helst av de diagram som presenteras på sidan som du tycker verkar lämplig att bedöma den globala uppvärmningen utifrån. Jag länkar en gång till till hela sidan, så får du och alla andra läsare själva bedöma vilket av diagrammen som är lämpligast.
    http://data.giss.nasa.gov/gistemp/graphs_v3/

    Tittar man där ser man att du, av en händelse, råkat välja det enda diagram som 1) saknar någon form av lågpassfiltrering, dvs där det är mycket svårt att se trender, samt 2) enbart har med data för de senaste 16 åren, istället för, som de andra, från de senaste 60-130 åren.
    Dessutom kan man till och med i ”ditt” diagram ana en temperaturökning. Du skriver att diagrammet ”visar att den globala temperaturen inte stigit sedan i 1997”. (Fast jag tror du menar 1998 – det är det el niño-året som ger en pik i temperaturmätningarna.) Tja, det beror på vad du menar. Om du menar att den momentana temperaturen 2012 inte är högre än den 1998, så är det korrekt. Men i så fall måste du medge att temperaturen HAR stigit både sedan 1996, 1997 och 1999. Men, som du säkert förstår, så är sådana jämförelser mellan två mätpunkter inte relevanta – man måste titta på trenden för att kunna säga något om ökning eller inte. Dessutom på ett tidsintervall om minst 30 år, när det handlar om klimatet.
    Sådana här saker förstår de flesta, även de som inte studerat statistik. Jag tror du också förstår det, egentligen.

    Det hela illustreras tydligt av att du kan hitta flera tidsintervall de senaste 100 åren där temperaturen sjunkit under en kortare period, för att sedan åter stiga. Detta beror på att temperaturen varierar hela tiden, med en betydligt större amplitud än ökningen. Det är därför du måste titta på långa tidsintervall och på lågpassfiltrerat data. Även om temperaturökningen de senaste 15 åren inte är lika stor som de föregående 15 åren, så innebär detta inget stöd för att vi fått ett trendbrott.

    För du, vi är väl överens om att temperaturen stigit det senaste seklet?

  2. Ingenjören skriver:

    Nja. Anledningen till att vi har haft vad som vid första anblick ser ut som en marginell tillfällig nedgång trots att vi befinner oss i en uppåtgående trend har att göra med solcyklerna. Som du tydligt kan se finns det en ”vågrörelse” på temperaturerna orsakad av solcyklerna. Ironiskt nog var klimatskeptiker förr i tiden stora fans av solcyklerna som förklaringsmodell. Entusiasmen kom lite av sig när vi gick in i de senaste solcyklerna som är enormt svaga, trots detta är temperaturerna fortsatt höga. Om du tar och jämför den nuvarande solcykeln med de tidigare är det snarare uppseendeväckande att temperaturen fortffarande är så hög trots denna solcykels låga amplitud. Vidare stämmer Joakims resonemang. Med såhär brusig data är det alldelles för tidigt att utropa en nedgånd, väldigt mycket av det som gör att det ser ut som en nedgång har att göra med superrekordpåret typ 1997, som om jag inte missminner mig hade en osannolikt stark el nino.

  3. Hans Iwan Bratt skriver:

    @ Joakim

    Som sagt; var och en kan själv läsas diagrammen vi länkat till. Eller varför inte göra ett besök hos CRU .

    Hur mycket temperaturen har ändrats beror, givetvis, på mellan vilka tidpunkter man mäter. Och vem det är som mäter. Om det har jag skrivit tidigare.

    Det är lika uppenbart att temperaturen har stigit sedan ca 1910, som att stigningen har upphört sedan slutet av 1990-talet. Pausen har är nu ca 15 år. Vi får väl se vad som händer de kommande åren.

    Viktigare än denna minimala förändring av temperaturen är vilka orsakerna är och om det är krafter som kan få större betydelse i framtiden. Om det vet ingen. Hypotesen om CO2 som en dominerande kraft blir allt mer osannolik, så klimatforskarna får fortsätta arbetet med att identifiera olika samband.

    Judith Carry, som jag följer så noggrant jag kan, diskuterar detta i ett intressant inlägg nylingen.

  4. Hans Iwan Bratt skriver:

    @ Ingenjören

    Det är nog klart att den totala instrålningen från solen varierar obetydligt även om mätningarna är skakiga.

    Curry skriver ”However, the emission in various wavebands can vary much more substantially. For example, UV irradiance can vary by 10%–40% over a cycle. However, the change in the overall energy input to the Earth from UV variability is very small.”

    Men solen påverkar nog också klimatet genom solvinden.

  5. Joakim skriver:

    Nej, du har fel. Temperaturökningen har inte upphört sedan slutet av 1990-talet. Ditt argument ”Hur mycket temperaturen har ändrats beror, givetvis, på mellan vilka tidpunkter man mäter.” visar att du tror att man kan mäta temperaturskillnaden mellan två tidpunkter och därur dra slutsatser om trender, t.ex. en ökning. Det blir fel om man gör så. Kunde man göra så så skulle påståendet ”Temperaturökningen har pausat sedan slutet av 1990-talet” vara lika sann som påståendet ”Temperaturökningen har fortsatt sedan slutet av 1990-talet”. Jag har många gånger tjatat om konsekvensen av att välja extremåret 1998 som startpunkt för jämförelsen, något som du och många klimatskeptiker med dig regelmässigt gör. Välj istället 1999 som startpunkt så får du en helt annan slutsats. Den typen av jämförelser saknar värde när man ska analysera trender.

    Låt mig ta ett belysande exempel: Ta temperaturen i Stockholm för dagens datum (17:e november) och jämför med temperaturen för samma datum och plats, från tidigare år. Förutsatt att årets temperatur inte är ett tidigare oöverträffat extremvärde (vilket är ganska ovanligt) så kommer du kunna hitta temperaturer från tidigare år som är både högre och lägre. Du kan alltså, med din metod, säga att ”Temperaturen har sjunkit sedan år XX” lika gärna som ”Temperaturen har stigit år YY”. Och det kommer finnas många XX och YY som bekräftar din ”slutsats”.

    Du kan inte dra slutsatser utifrån jämförelser av temperaturmätningar från enskilda tidpunkter. Du måste lågpassfiltrera datat, det vill säga ta ett löpande genomsnitt från en längre tidsperiod, för att kunna dra slutsatser. Plus att du måste se till tidsperioder om 30 år eller mer, eftersom temperaturen oscillerar med ganska långa intervall.

    Temperaturökningen har inte pausat de senaste åren. Och det är det som är anledningen till att ”utplaningen inte syns särskilt bra” i det diagram jag ”valde”. Jag tog ett diagram (ett av ett helt gäng) som innehåller lågpassfiltrerat data, och alltså går att använda för att se trender, och där syns inte utplaningen särskilt bra, helt enkelt eftersom det inte FINNS någon utplaning.

    Är du intresserad av hur man tolkar diagram och data när man ska se trender så finns det både böcker och kurser i statistik man kan studera. Det är faktiskt ett mycket intressant område och det är bra att ha lite kunskaper om man inte vill falla i de allra vanligaste fällorna, som du tyvärr har gjort.

  6. Hans Iwan Bratt skriver:

    @Joakim

    Även om det är åtskilliga år sedan så har jag sysslat med prognosverksamhet (som assisten till prof Hans L Zetterberg, ) och sett vilka möjligheter det finns att välja ut faktorer och vilken inverkan de ska ha på responsvariabeln.

    Men det är i sammanhanget oviktigt. Mätmetoderna är osäkra, forskarnas artistiska frihet vid konstruktionen av modeller är mycket stor. Resultatet är också magert.

    Vad gäller val av period så verkar vi vara överens. Valet avgör vilket resultat man får. Det var ju det som var poängen i det inlägg som jag refererade till. Men du verkar inte ha läst det.

    Jo, det är riktigt att konstatera att temperaturökningen har stannat av, pausat eller vilket uutryck man nu vill använda. Den som inte ser det på diagrammen måste ha mycket dålig syn. Får oss med normalsyn räcker det att t.ex. titta på CRU.

  7. Folke Kelm skriver:

    Hej igen,

    ”Men det verkar som han gör det för att vilseleda.”

    Var snäll, låt bli sådant, det är ett argument som kan lika bra användas på dig själv, när du presenterar någon grafik. försök att argumentera med fakta och inte med personangrepp.

    Låt oss fundera, om det verkligen vore så, att temperaturen inte stiger längra. Vad då, alla klimatrealister (som Du kallar vissa gärna) ropar hurra, vi hade rätt, men är det verkligen sant? är det någon som ställer den allra viktigaste frågan som man kan ställa?

    Varför?…en gång till. Varför? Helst minst fem gånger varför, det är den viktigaste frågan överhuvudtaget inom vetenskapen, och man ställer den ofta på grund av kausalitetskedjan. Den här frågan missar jag allt för ofta.

    Låt oss anta att det finns en platå. Sedan titta vi på mätningarna, vad kan vi då mäta. Just det, Jorden energibalans, den ingående energin från solen, och den utgående energin från jorden i form av utgående infrarödstrålning. Hur du än vrider och vänder det, jorden kan inte få energi från en annan källa än från solen och inte förlora energi på annat sätt än genom IR strålning.
    Hur ser det ut då? Jorden tar idag emot ungefär 0,6 W/m2 mer energi från solen än den strålar ut till rymden (http://www.nature.com/ngeo/journal/v5/n10/full/ngeo1580.html läs då artikeln, det framkommer inte i abstract). Har vi nu ingen uppvärmning i troposfären (UAH,RSS) eller på jordytan (GISS, NOAA, HADCRUT), då har vi ett problem, vi kan inte förklara det. Energin kan inte försvinna, den måste ta vägen nånstans. Och gissa, vi kan ochså säger att vi hittar åtminstone en del av energin inom ökande havstemperaturer ner till nu 2000 m(ja, ARGO mätningar går ner dit nuförtiden)(http://www.agu.org/pubs/crossref/pip/2012GL051106.shtml)(http://www.nodc.noaa.gov/OC5/3M_HEAT_CONTENT/), och år efter år 600 till 700 kubikkilometer arktisis som försvinner, det finns några mer saker som ”konsumerar energin”.

    Energiöverskottet hade varit ännu större, om inte Kina och Indien hade blåst så mycket svaveldioxid in i atmosfären.
    Att bara fokussera på temperaturen på jordytan är att missa helheten.
    Förresten, det här med energibalansen hittar du inte ett ord om hos WUWT, och där frågas inte heller den här varför-frågan särskild ofta.

    Häppy läsning🙂
    Folke

  8. Folke Kelm skriver:

    Hej en gång till,

    Jag delade den här kommentaren på grund av att det handlar för min del om två helt skilda saker. Det här gäller klimatmodellering. Jag tror, Du har en rätt skev uppfattning, om vad klimatmodeller egentligen är.

    ”forskarnas artistiska frihet vid konstruktionen av modeller är mycket stor”
    Det är inte alls sant.
    Före konstruktionen av modellerna kommer fysik och mätningar.
    Grunden för modellerna är solens strålning, absorptionsegenskaperna hos växthusgaserna, jordens återstrålning till rymden etc.. Det här är ingenting du kan skruva på, lika lite som att ändra gravitationskonstanten, bara för att du tycker att din bil är för tung. Det enda du kan skruva här är inom ramen av mätosäkerheten, och den är förhållandevis liten i dagens läge.

    Vi vet genom mätningar hur mycket CO2 finns i atmosfären. Vi vet exakt, hur mycket det blir varmare bara genom absorption av IR. Det kan man räkna (det i sig är ju ochså en model) ut, och det kan man ochså mäta (absorptions- och bakstrålningsspektra)
    Modellerna har inte kommit till för att ge prognoser, det är bara en bieffekt. Dom har gjorts för att kvantifiera vissa faktorer utöver det som fysiken bara säger är fakta. Återkoppling av vattenångan, moln, aerosoler bl. a. är osäkerhetsfaktore som modellerna hjälper att sätta siffror på. Med osäkerhetsfaktorerna kan du skruva, och du skruvar på sådant sätt, att modellerna matchar det förflutna.

    På sådant sätt sätter du faktorer och siffror på dina okända som Du sedan ska verifiera igen genom mätningar.

    Det är självklart att modellerna kan aldrig ge exakta prognoser, dom kan aldrig förutsäger hur kina utvecklar sina utsläpp, eller om en vulkan ska få utbrott den 21. december (jo, man kan säkert säger att det kommer att hända, den dag, vi har varje dag 8 utbrott i genomsnitt). Vad modellerna kan är att ge en trend, och den är bara i riktning plus.

    Om Du tar dagens avancerade klimatmodeller så är dom förbaskat bra i att återskapa det förflutna. Varför ska dom då inte duga att ge oss en fingervisning vart vi är på väg?

    En sak, var klimatmodellerna är fullständig uppåt skogen är tyvärr arktisisen, där har utvecklingen sprungit ifrån alla modeller. Kanske har det att göra med energifördelningen på jorden?

  9. Göran Hagberg forskat i 47 år om klimatet. skriver:

    Hur kan det komma sig att istäcket på Sydpolen är en miljon kvadrat kilometer större i dag än 1982,enligt dom bilder tagna av Nasas satelliter visar om temperaturen på jorden stiger. Samtidigt säger Nasa att isen på Nordpolen växer med 0,9% årligen,så vart har uppvärmningen tagit vägen? Finns den bara i köpta forskares hjärnor?

  10. Hans Iwan Bratt skriver:

    @ Göran

    Det vore bra om du anger källor till de uppgifter du lämnar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: