Är Sverigedemokraterna rasister?

Jag har läst SDs program här och där och ser att mycket stämmer med min egen uppfattning. Men så får jag tips att också läsa vad SD skriver om sin människosyn. Där står det

Det finns dock också en nedärvd essens hos varje människa som man inte kan undertrycka i hur hög utsträckning som helst utan att det får konsekvenser. Delar av denna essens är gemensam för de flesta människor och annat är unikt för vissa grupper av människor eller för den enskilde individen.

https://sverigedemokraterna.se/manniskan/

Jag hittar sedan motiveringen för avsnittet

 Vi tydliggör därmed att det handlar om kultur och normer och identitet, säger Mattias Karlsson, ansvarig för förslaget till nytt principprogram.

Det finns bra kulturer och mindre bra kulturer och de goda är de som slår vakt om mänskliga rättigheter och demokrati, enligt SD.

Andra partier betonar i för hög utsträckning att människan i grunden är god och i hög grad formas av miljön och sociala faktorer.

SD väljer istället att förklara människan som att hon har en nedärvd essens, som i stora delar är lika för alla.

Andra delar av den här nedärvda essensen ser däremot inte riktigt lika ut för alla, enligt SD.

Vissa föds med mindre empatisk förmåga än andra och den synen ligger delvis till grund för partiets förslag på det kriminalpolitiska området med strängare straff, enligt Mattias Karlsson.

http://www.politico.se/artikel/3978/sd-partiprogram

Det måste tolkas som att SD menar att vissa kulturer är sämre för att människorna i området har mindre empatisk förmåga på grund en nedärvd essens.

Det klargör med all önskvärd tydlighet att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti.

18 kommentarer till Är Sverigedemokraterna rasister?

  1. bbnewsab skriver:

    Ja, det där var definitivt inte bra formulerat i SD:s partiprogram. Det kan absolut tolkas så som du gör, Hans Iwan.

    Nu är jag inte Sverigedemokrat själv -trots att många nog tror det med tanke på hur jag ofta försvarar dem. Men en välvillig tolkning – eller snarare invändning mot den tolkning du gör – av det som står i SD:s partiprogram skulle väl ändå kunna vara, att just din läsart/tolkning, Hans Iwan, inte självklart måste vara den enda tänkbara? Eller?

    Partiprogrammets tolkningar ÄR luddiga, åtminstone ställvis. Det medger jag. Så det ligger nära till hands att associera till rasism.

    Icke desto mindre innehåller din tolkning tre (tolknings)steg: 1) Vissa kulturer är sämre än andra. 2) Människor som bor i – eller kommer från – dessa sämre kulturer har sämre empatisk förmåga än ”genomsnittet”. 3) Detta beror i sin tur också (?) på vissa genetiska ”defekter”.(nedärvda essenser).

    Tre tolkningssteg ökar risken för felvinklingar – inte minst därför att varje steg i sig är/innebär en tolkning.

    Det skulle verkligen vara intressant, ifall någon SD-höjdare ville komma hit till din blogg och klargöra vad som gäller.

    Att både arv och miljö (nature and nurture) har betydelse får väl närmast beskrivas som ett konsensustyckande i våra dagar och kan väl just därför svårligen uppfattas som kontroversiellt.

    Inte ens åsikter som att, när det gäller en variabel som intelligens, så spelar arvet en större roll än miljön, kan väl direkt kallas för kontroversiella i dagsläget.

    Så frågan är var gränsen går för att påståenden om att arvet väger tyngre än miljlön beträffande vissa variabler ska anses passera över den ”otillåtna” gränsen och bli åsatta stämpeln ”rasistiskt uttalande”.

    Vill här påminna om den debatt som rasade 2007, sedan nobelpristagaren James Watson gjort olika kontroversiella uttalanden om just intelligens. Se t ex: http://www.independent.co.uk/voices/commentators/james-watson-to-question-genetic-intelligence-is-not-racism-397250.html .

    Watson avslutar den artikeln så här: This is not a discussion about superiority or inferiority, it is about seeking to understand differences, about why some of us are great musicians and others great engineers. It is very likely that at least some 10 to 15 years will pass before we get an adequate understanding for the relative importance of nature versus nurture in the achievement of important human objectives.

  2. bbnewsab skriver:

    Kom och tänka på en sak. Det finns en bloggare som skriver väldigt intresseväckande om just etniska intelligensskillnader. Kolla in http://freedomofspeech2014.blogspot.se/2013/07/iq-och-ras-del-1.html .

    Jag ber alla dem som klickar på den länken att INTE reflexmässigt, likt Försäkringskassans GD Dan Eliasson (när denne ser Jimmie Åkesson på tv), börja vilja kräkas.

    Jag hyser stor respekt för den bloggaren. Han är förvisso väl påläst i ämnet, och den som avfärdar honom med att hans åsikter inte är PK-mässiga är helt fel ute i sina fördömanden.

    Jag säger bara: Audiatur et altera pars (= Må även den andra sidans argument få framföras), en grundpelare i den romerska rätten, på vilken för övrigt den västerländska civilisationens moderna lagtexter vilar.

    Ingen behöver ”köpa” hans argument och argumentation, men att avfärda dem såsom varande bullskit – det gör ingen seriös debattör. Det vore lika oseriöst som att i en debatt om Guds existens dra till med en åsikt som: ”Jag VET att Gud (inte) finns. Nog ordat därom. Nästa fråga, tack.”

  3. Johan H skriver:

    Jag ogillar pratet om ”essens”, det låter som New Age, oseriöst och väldigt otydligt. Men de har förstås rätt både i att olika kulturer är olika bra. Ur ett västerländskt perspektiv är jämställda demokratier med låg grad av religiös och vidskeplig inblandning bra, medan patriarkala och ofta våldsamma klan- och stamsamhällen med hög grad av religiositet och vidskeplighet inte riktigt faller oss på tungan på samma sätt.

    Ett sådant konstaterade torde vara helt okontroversiellt. Det omvända gäller förstås också, att västerländsk kultur har lågt värde i deras kulturer och felsteg kan leda till halshuggning för en mängd brott som inte alls ter sig stå i proportion mot det upplevda snedsteget. Som att rita av Muhammed.

    Svårt att säga att sådana kulturer står på lika fot och att en oberoende åskådare skulle singla slant om vilken som verkade bäst.

    Ingen rasism så långt.

    Att andra delar av den nedärvda essensen inte är lika för alla, utan olika, känns knappast heller kontroversiellt. Vi ärver våra anlag som i mångt och mycket formar oss och skapar ramarna för våra förutsättningar och vilka individer vi kan eller kommer bli.Oavsett ras/etnicitet. Ingen rasism där.

    Att vissa föds med mindre empatiskt förmåga än andra än också en no brainer som ingen vid sina sinnes fulla lär protestera mot. Om än kanske förenklat. Vi föds ju alla med en mängd olika egenskaper som är bättre, sämre eller i paritet med snittet.

    Vi är alla långt ifrån lika, vilket är vår stora lycka, eftersom vi annars skulle vara knappt urskiljbara som individer. Men allt är inte bara gott. Den som bara betonar likheter och hur vi alla inte alls skiljer oss i vår genetiska och sociala programmering, den skulle inte tycka det var något fel att sätta en pedofil som barnvakt. En sådan skiljer sig väl inte från andra, eller? Inte förrän den begått ett brott iaf, man kan ju inte dra alla pedofiler över en kam.

    Hur som helst. Vi skiljer oss alla på olika plan och förhärdade brottslingar är sällan fina killar som det gått lite dåligt för. De är snarare empatistörda, ofta kognitivt begränsade, impulsiva och varken reflekterar över konsekvenser eller bryr sig om dem.

    Att den typen av brottslighet är vanligare i vissa grupper ordar ingen om, även om vissa väljer att fokusera på socioekonomisk indelning och andra i etnisk. Blir det rasism om man påtalar faktum, att individer från vissa kulturer och etniciteter har en överrepresentation inom de här brotten som inte förklaras av socioekonomiska faktorer? Är rasism i så fall det verkliga problemet här, eller är den större frågan hur man löser problemet med brottslingarna?

    Det finns många kreativa sätt att vända och vrida på allt som sägs och nämns för att få det till rasism, som om ett ord hade makten att ogiltigförklara allt som föregick framkastandet av ordet som om det var ett argument på egen rätt. Så skapas pseudodebatter och problemen fortgår.

    Först att skrika rasist förlorar. Sluta med det. Det är en oacceptabel härskarteknik som nedvärderar hela frågan som diskuteras och det är allvarligt. Respektera frågan. Visa tolerans och agera gott föredöme. Det kan finns förnuft, sanningar och logik även bakom klumpiga formuleringar. Att man inte gillar dem är en annan sak, se ”kognitiv dissonans” för att förstå varför vissa kräks när de får invandringskritisk information, stick i stäv med vad som basuneras ut av tredje statsmakten och vännerna i Rosenbad 24/7.

  4. bbnewsab skriver:

    @Johan H: Där träffar du huvudet på spiken! Jag tänker på vad du skriver om rasismbegreppet och rasismanklagelser. Finns det i dagsläget ett mer urvattnat begrepp?

    För det första är begreppet rasist/rasism inte definierat på ett sätt, på vilket det råder konsensus. Så vem som helst kan ha sin egen definition av ordet.

    Varför vill inte PK-medias representanter ens försöka att diskutera sig fram till en sorts konsensusdefinition?

    För det andra är rasism ett begrepp som ändras över tiden. Jag hörde nyligen en afroamerikan i USA berätta om sin politiska karriär. När han inledde den, på Martin Luther King, Jr.:s tid på 1960-talet, var han NEGER (NEGRO). Sedan blev han ”förvandlad” till SVART (BLACK). Därefter testade man i amerikanska PK-medier termen FÄRGAD (COLORED). Och numera är det som sagt AFROAMERIKAN (African American) som gäller.

    Tillbaka till Sverige: Är det rasism att baka – och äta – negerbollar? Ja, absolut – om man ska tro PK-mediernas debattörer. Men handen på hjärtat: Har det inte gått lite väl långt, om den som råkar säga (jag har bakat/ätit) ”negerbollar” blir stämplad som rasist. Hur kan någon bli KRÄNKT (se där ett annat ord i behov av tydligare konsensusdefinition), ifall hen hör någon i sin omgivning yttra ordet ”negerboll”?

    Att man kan tycka att ordet ”negerboll” är ett mindre lyckat ord i dagens samhälle, kan jag förstå. Det finns bättre ord som kan beskriva samma sak. Jfr hur ”städare” under årens lopp har blivit ”lokalvårdare”. Men att känna sig kränkt och utsatt för rasism ifall man råkar höra någon i omgivningen berätta om gårdagens negerbollsbak för sin vän(inna) – är inte det överdriven kitslighet. Då föreslår jag att de lättkränkta skaffar sig öronproppar eller lyssnar på musik via mobilens hörlurar, så att de slipper ”tjuvlyssna” på andras samtal och bli kränkta av vad de får höra.

    FDETDA: Vad ska vi göra med Lappland, med fattiglapp och liknande ord? I mina öron låter de MINST lika rasistiska som ordet negerboll. Men åtminstone ordet Lappland används fortfarande utan skygglappar, synes det mig, i dagens PK-medier. Till och med i skolan under geografilektionerna. Huga! Innebär inte det att vår skola också är rasistisk?

  5. Hans Iwan Bratt skriver:

    (Jag kommenterar ett inlägg i taget, har brist på tid)

    Jag tycker givetvis att vissa kulturer är sämre än den jag själv lever i. Det är inte en objektiv sanning utan är min värdering. Jag delar alltså SDs uppfattning på denna punkt.

    Jag menar att empatisk förmåga delvis följer av kulturen men att kulturen är inte en avgörande fråga i alla mänskliga relationer. Kultur är ett för allmänt begrepp för att kunna användas i en diskussion om empatisk förmåga. Hur stor del utgör den historiska bakgrunden kulturen? På vilket sätt inverkar fördelningen av rikedom?

    Vissa människor är födda med genetiskt betingade sjukdomar. Det är möjligt att vissa sådana sjukdomar är mer frekventa vissa kulturer, t.ex. beroende på miljöfaktorer, kosten, etc, men det betyder inte att det men det är inte kulturen i sig som orsakat sjukdomen.

    För att förvirra begreppen ytterligare så talas det i bland om subkulturer. Det kan vara t.ex. MC-gäng och religiösa grupper. Där kan förvissa kulturen vara starkt bidragande till minskad empati för personer utanför grupperna.

    Jag är inte övertygad om att intelligens i större grupper ärvs. Men det menar jag att det är uppenbart att musikalitet och andra förmågor kan ärvas men också att miljöns inverkan förefaller så stor att arvsfaktorn tunnas ut efter några generationer. Och det är det som är avgörande för att etnicitet inte kan kopplas till intelligens.

    Judarna i Israel sägs vara ett intelligent folk. Jag tror att högre intelligens följer av en liten smula arv, ett starkt föräldrarengagemang och en kultur som värderar intelligens högt.

  6. Hans Iwan Bratt skriver:

    bbnewsab skrev ”Det skulle verkligen vara intressant, ifall någon SD-höjdare ville komma hit till din blogg och klargöra vad som gäller.”

    Bra idè. Har nu skrivit till SD och bett dem förklara sig.

  7. Hans Iwan Bratt skriver:

    Johan H

    Vi är överens om att olika kultur är olika bra, men kulturbegreppet är diffust och svårt att tillämpa på enskilda personer. Vi lever alla i en mångfald av kulturer och vårt sätt påverkas olika kulturella erfarenheter i olika tillfällen.

    Vi är också överens om att vi ärver egenskaper. Däremot kan vi har olika uppfattningar om hur bestämmande arvet är i förhållande till den omkringliggande världen. Min erfarenhet är att jag har mer gemensat med personer från i andra länder än många som bor i närområdet. Lösning blir att bedömma den enskilde i stället för att se till de kulturella miljöer som personen kan anses tillhöra.

    Jag kan inte brottsstatiken så väl som du, verkar det. Sant är att de som begår brott ofta har t.ex. ADHD och liknande. Kommer personer med sådana problem från kulturer som svag social stöttning så är risken för brottslighet stor. Så i det avseendet inverkar de sociala förutsättningar.

    Du frågar ”Blir det rasism om man påtalar faktum, att individer från vissa kulturer och etniciteter har en överrepresentation inom de här brotten som inte förklaras av socioekonomiska faktorer? ”

    Mitt svar är att det är rasism om du med etnicitet avser ras, dvs etniciteten definierad med stora genetiska likheter.

    Och jag tycker att du har helt och fullständigt fel när du rekommenderar som medel mot brottslighet att ”lösa problemet” genom att agera emot etniska grupper. I alla etniska grupper är brottslingarna en minoritet.

    Jag ogillar skarpt att individer blir kallade rasister eller främlingsfientliga utan klara sakliga skäl. Men när skälen finns så ska också dessa ord användas.

    Jag passar på att hänvisa till mina tidigare inlägg om invandring och hoppas att jag levt upp till mina ambitioner att ge skäl för mina ståndpunkter: https://hansiwanbratt.wordpress.com/tag/invandring/

  8. bbnewsab skriver:

    @Hans Iwan: På annat håll har du och jag nyligen diskuterat detta med IBS 1 och IBS 2. Informationsbearbetningssystem (IBS) 1 ligger till grund för alla typer av religiöst och pseudoreligiöst tänkande, grundat som det är på känslor och uppfinnandet av Hidden Causal Agents (HCAs). I länder där (pseudo)religiöst tänkande gynnas, hämmas/inhiberas informationsbearbetningssystem 2 (som ligger till grund för det vetenskapliga sättet att tänka).

    Vi märker detta även i New Age- och woowoo-sektorn, där ju folk kan tro på de märkligaste saker (typ de där öronljusen du nyligen skrev om). Via en process som kallas för compartmentalization kan vissa tankeparadigm fredas från inflytande från IBS 2. Det sistnämnda är dr Robert Hahn ett utmärkt exempel på. När han kommer hem från sitt ansvarsfulla och klart vetenskapliga medicinska jobb, kan han alltså, samtidigt som han hänger av sig hatten, växla om till att tro på allehanda andeväsen, homeopati och liknande woowoo-bullskit, dvs koppla på sitt IBS 1-tankesystem. Läs gärna mer om den dissociativa compartmentalization-processen här: http://en.wikipedia.org/wiki/Compartmentalization_(psychology) .

    Min arbetshypotes är att (pseudo)religion och vetenskap är oförenliga entiteter. Jfr Stephen Jay Goulds NOMA-begrepp (NOMA = Non-Overlapping Magisteria); se: http://en.wikipedia.org/wiki/Non-overlapping_magisteria .

    (Pseudo)religion och vetenskap är alltså varandras motsatser. Därför innebär det alltid mer eller mindre stora anpassningsproblem för en (pseudo)religiös person att förflyttas från sin (pseudo)religiösa kontext/kultur till en ny plats, kanske ett helt nytt land, där man som medborgare förväntas se saker och ting ur en i första hand sekulär och vetenskapligt präglad synvinkel. Jfr begreppet kulturkrock.

    Detta gäller förstås även för den sedan länge befintliga befolkningen inom ett land. Se bara på hur Jehovas vittnen, Plymouthbröderna eller i Sverige boende ultraortodoxa judar har svårt att inlemmas till hundra procent i vårt land.

    Tyvärr har det, inte minst i PK-media, kommit att ses som rasism att kritisera beteenden – typ hederstänkande – som hör hemma i en religiös kontext/kultur. Jag brukar försvara mig inför de rasistanklagelser, som slungas emot mig när jag kritiserar exempelvis hederstänkande; så här:

    Jag som är religionsbekämpare ”av Guds nåde” tycker att ett hederskulturtänkande, som har sina rötter i heliga urkunder tillkomna under företrädesvis bronsåldern, inte passar in i dagens sekulära svenska samhälle.

    Vi har förvisso haft liknande tankegångar även i vårt land men efter mycken möda och stort besvär lyckats skaka oss av dem. Minns bara hur skamligt det var att som ogift kvinna bli gravid. Om jag minns rätt nu, berättade en äldre ännu levande kvinna en gång för mig att hon tvingades hoppa av sin sjuksköterskeutbildning, därför att hon blev gravid utan att vara gift. Hon var inte önskvärd längre av utbildningsanstalten. En sjuksköterska måste, ansågs det, kunna uppvisa fläckfri vandel. Jag kan tänka mig att detta inträffade så sent som på 1960-talet.

    Så varför ska vi nu plötsligt börja acceptera sådant bullskittänk ånyo?

    Är det rasism att kräva, att de som flyttar hit till Sverige tar seden dit de kommer? Och lär sig det svenska regel- och lagverket. Och följer detsamma. Och inte håller sig till, eller prioriterar, ett annat regelverk, typ sharialagar, såsom viktigare att följa. Annars blir det lätt som i Uppdrag Granskning, när man i det programmet förra året avslöjade vilka råd imamerna ger de hjälpsökande. Där var det helt klart på sina håll dubbla budskap/agendor som gällde: säg en sak utåt, gentemot samhället och dess olika myndigheter; gör en helt annan sak i smyg, i den privata livssfären.

    Eller för att ta ett annat exempel: Är det inte ett slags omvänd rasism att göra som man alldeles nyss beslutat att göra på förskolan Nyängsgården i Tullinge, i Botkyrka kommun i Stockholmstrakten? Ett av barnen där får inte fira födelsedagar enligt sin och sina föräldrars religion. Så vad gör förskolan då? Jo, då löser man det genom att införa regeln att inget av dagisbarnen hädanefter ska firas på sin födelsedag (med undantag för de dagar då det icke födelsedagsfirande barnet är frånvarande, exempelvis till följd av sjukdom).

    Alltså: Varför ska kanske ett 30-tal barn plus deras föräldrar plus personalen tvingas anpassa sig till det enda barnet och dess föräldrar? Är man rasist, ifall man anser att detta är en högst diskutabel lösning? Jag skulle ha kunnat förstå beslutet bättre, om man hade lagt ned födelsedagsfirandet helt och hållet. DET hade varit logiskt konsekvent IBS 2-tänkande, dvs att inget barn ska firas på sin födelsedag på det dagiset. Men nu åstadkommer man en halvmesyr. Vi kan fortsätta med the same procedure as usual, resonerar förskoleledningen, dock INTE de dagar då det icke-födelsedagsfirande barnet är på plats.

    Denna halvmesyr vill jag inte kalla för IBS 2-baserat tänkande. Den är snarare sprungen ur ett IBS 1-tänkande, dvs religiöst präglat bullskittänkande. Det saknar all logik. Är jag rasist för att jag förordar ordning, rationalitet och (logisk) konsekvens? Är jag månne ännu större rasist för att jag tycker att den lilla minoriteten ska anpassa sig till den stora majoriteten i stället för tvärtom?

    I så fall skäms jag inte för att bli kallad rasist.

  9. Johan H skriver:

    Hans Iwan Bratt,

    Du verkar bättre insatt än genomsnittssvensken vad gäller invandringens effekter på ekonomin i vart fall, givet att du verkar följa den debatt i bloggar som borde ske i riksdagen. Även om du hävdar att vi inte vet om invandringen är lönsam eller ej, det gör dig till något av en staketsittare som inte riktigt vågar ta ställning. För nog är det uppenbart att invandringen är en rejäl ekonomisk och social förlust för Sverige vid det här laget? Vad talar emot det? Så det blir lite som att kalla sig agnostiker istället för ateist, bara för sakens skull och framhäva sig som ”objektiv” och ”öppen”. Som om det vore precis lika sannolikt att Gud finns och att Gud inte finns, där bevisen staplas lika höga på bägge sidor.

    Att göra individuella bedömningar på individnivå är det väl få som motsäger sig, liksom att göra gruppbedömningar på gruppnivå. Behöver vi ingenjörer gör vi det lättare och mer attraktivt för ingenjörer att komma till Sverige, vi skickar inte inbjudningar till individer som vi tycker verkar trevliga och kunniga. På köpet får vi kanske en det otrevliga och okunniga ingenjörer, eftersom vi tillämpade regelverket på hela gruppen ingenjörer och inte på individer.

    Halvbra exempel, men tror du förstår poängen och kan komma med en bättre liknelse om du vill, istället för att komma med en motliknelse så jag måste anstränga mig ytterligare medan vi låtsas missförstå varandra.

    Sverige tillämpar ett betydligt mer generöst system för asyl- och anhöriginvandring än kanske något annat land i världen, inte minst med tanke på det enormt kostsamma välfärdspaket som vi erbjuder varje individ som får uppehållstillstånd. Om du känner till någon motsvarighet så får du gärna nämna den.

    När det gäller kriminaliteten vet vi att invandrare från vissa regioner och mer viss bakgrund är extremt överrepresenterade, liksom när det gäller andra ogynsamma parametrar för ett välfungerande samhälle. Det finns ingenting som säger att Sverige MÅSTE vara mest extremt i världen när det samtidigt leder till de negativa effekter som det gör för svenska medborgare och Sverige som samhälle.

    När det visar sig att stora grupper av människor som vi tar emot idag påverkar svenska samhället negativt, varför skulle vi vara skyldiga att fortsätta ta emot dem? För att en majoritet INTE begår brott? Det gäller ju större delen av världens befolkning. Har vi en moralisk plikt att ta emot hur många som helst oavsett konsekvenser? Har vi ens en skyldighet att ta emot världens mest skötsamma och arbetsamma människor? Nej, givetvis inte. Men det senare verkar förstås mer vettigt än vettlöst, till skillnad från dagens system.

    För dessa individer finns det ofta andra vägar in i Sverige, som arbetskraftsinvandrare, gästforskare, utbytesstudenter och så vidare, oavsett etnicitet. Det är således inte ett mer rasistiskt system än något annat och tillämpas dessutom av de flesta länder, vad jag vet.

    Sverige är unikt i sin kravlöshet. En kravlöshet som nu upphöjts till norm, när man inte ens kan ifrågasätta kravlösheten utan att bli kallad rasist och fascist, eller värre. Något jag inte anklagar dig för att göra, jag bara konstaterar hur skev debatten är.

    Jag förstår inte vad du menar när du skriver att jag rekommenderar att agera mot etniska grupper för att minska brottslighet för att brottslingar är i minoritet i alla etniska grupper. Menar du att vi ska ignorera om 25% av en etnisk grupp begår brott medan 2% av en annan gör det, om en har en sysselsättning på 25% och en annan på 90% och kalla dem lika som grupper? Bara för att det vore ”rasism” att inte göra det?

    Jag förstår att du tycker att man ska utvisa de kriminella 25% och behålla de ”skötsamma” 75%, som inte behöver vara mer skötsamma än att de inte åkt fast för brott. Det är ett vanligt argument. Men det är post festum, brottet och offret är ett faktum, plus att utvisning är svårt och besvärligt och stöter ofta på hinder då varken individen vill tillbaka till landet och landet inte vill ha individen och inga säkra papper på identiteten finns. Dessutom utgår argumentet från att det är Sveriges plikt att ta emot en massa människor och erbjuda dem permanent fristad och livstids försörjning som en given rättighet. Det är fel.

    Men visst, man skulle kunna genomföra en individuell bedömning som var bra mycket hårdare än idag, som låg till grund för vem som får ta del av svenska välfärden och bli en del av svenska samhället. En bedömning av integrationspotential, värderingar och liknande, som Kanada tillämpat. En sådan är förstås oberoende av etnicitet och ser till individen. Jag är ointresserad av hudfärg eller etnicitet i sig, har bara en pragmatisk syn på vilka konsekvenserna blir på oselekterad gruppnivå.

  10. Hans Iwan Bratt skriver:

    Johan H

    Jag är inte osäker vad gäller invandringens lönsamhet. Den finns inte. Men det finns också invandring som är lönsam. Det tråkiga är att när det ekonomiska utfallet diskuteras så vägrar många att göra en sådan uppdelning.

    Jag har inget emot flyktinginvandring enligt internationella överenskommelser eller svenska humanitära regler. Det jag tycker är oacceptabelt är att inte kostnaderna redovisas.

    Jag anser det också bra att Sverige bjuder in personer med speciella kvalifikationer. Det har vi gjort i vart fall sedan 1950-talet. Sedan blir det arbetsgivarens sak att göra den individuella bedömningen.

    Sverige har en ”generös” flyktingpolitik. Några exempel:
    2012 Q4 tog Sverige emot flest asylsökanden 1490 per miljon invånare. Därefter följer Tyskland med 1040 asylsökande/milj invånare. Det är långt avstånd till tredje landet i denna liga (http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_OFFPUB/KS-QA-13-005/EN/KS-QA-13-005-EN.PDF)

    2013 Q4 tog Malta emot flest asylsökanden, 3480/milj invånare. Sverige tog emot 1745, Tyskland 445 som passerades av Belgien (495), Österrike (530). England tog bara emot 120 per milj invånare. (http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_OFFPUB/KS-QA-13-016/EN/KS-QA-13-016-EN.PDF)

    Detta är asylsökanden. Jag har just nu inte uppgifter om antalet beviljade i olika länder. Jag hittar dock uppgiften att antalet asylsökande var 45.000 2012 (http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html). Det året var anhöriginvandringen 30.862. Migrationsinfo påpekar att av denna grupp var 62,6 % ”nyetablerade anknytningar kallas ofta för “kärleksinvandring” och innebär en nyligen registrerad relation till någon i Sverige.”

    Resten av din text får jag kommentera en annan dag.

  11. Johan H skriver:

    Ok, gott så. Jag är inte övertygad om den lönsamma invandringen ens vad gäller arbetskraftsinvandring, om man inte ytterligare delar upp gruppen arbetskraftsinvandrare i ännu finare kategorier.

    Idag är en stor del av arbetskraftsinvandringen bärplockare, restaurangpersonal, städare och liknande. Många är även falska arbeten, som bara är förtäckt handel med uppehållstillstånd, som Kalla Fakta visade i fjol. Säkert lönsamt för någon, men knappast svenska samhället och de förmodat fortfarande rådande värderingarna.

    Så vilken invandring ÄR lönsam? Efter att vi tagit hänsyn till konsumerad välfärd från ankomst till sista pensionen är utbetalad och man tagit hänsyn till att barn ska ha förskola, skola och vård under tiden och liknande extra utgifter?

    Måste handla om en extremt liten del. Särskilt om vi ser till hur många som är sugna på att komma till Sverige och betala en hög skatt för relativt liten egen vinning, när de kan få bättre villkor på andra håll. Kontra hur många som är sugna på att komma hit och få mycket för egen vinning utan särskild motprestation. Det senare stimulerar knappast första gruppen att välja Sverige i högre utsträckning.

    Nu kan det finnas andra fördelar med selekterad arbetskraftsinvandring än strikt positiv balansräkning sett till inbetalad mot konsumerad välfärd, men ett hyfsat mått utgör det på gruppnivå.

    Förstod inte riktigt hur du menade med att du inte har något mot Sveriges egenpåtagna ”generösa” regler samtidigt som du tycker det är viktigt att redovisa kostnader. Om du inte har något mot den, à priori, vad spelar då kostnaden för roll? Menar du principiellt, för att andra ska kunna ta ställning och inte för egen del? Eller menar du att ditt gillande, eller brist på aktivt motstånd, är villkorat till en viss kostnad?

  12. Hans Iwan Bratt skriver:

    Många flyktingar som kommer till Sverige verkar ha en felaktig uppfattning om vad som väntar dem är. I en intervju i BBC för en tid sedan sa en palestinsk kvinna, som just förlorat ett barn i Medelhavet, att bara de kom till Sverige skulle de får ett eget hus.

    Men även de flyktingar som inte har någon närmare uppfattning om Sverige hamnar här för att andra länder inte tar emot dem. Tydligen hänvisas flyktingar till Sverige av myndigheter i EU-länder som ska hand om flyktingar enligt Dublin-överenskommelsen.

    Angående ditt avslutande stycke så grundas min uppfattning primärt i att försvara demokratin. Svenska folket må bestämma som de vill om antalet flyktingar, men det är oacceptabelt att myndigheterna inte redovisar kostnaderna. Om underskottet för flyktingmottagandet inte är alltför högt så accepterar jag gärna ett ganska stort antal flyktingar, dock mindre än idag.

    Om jag uppfattat din avslutande fråga rätt, så är mitt svar Ja.

  13. Johan H skriver:

    Finns iofs exempel på där svenska kommuner köper både hus och bostadsrätter för att inkvartera asylinvandrare, så de är inte helt ute och cyklar.

    Vad gäller kostnaderna och demokrati så ser jag ett antal problem. Dels har vi demokratiproblemet, hur kan svensken bestämma över antalet asyl- och anhöriginvandrare när samtliga partier utom ett stödet nuvarande system? Enbart genom att rösta på SD av riksdagspartierna, och SÅ viktig känns kanske inte frågan för de flesta, att de byter parti eller t.o.m. block. Så det skulle kräva direktdemokrati som Schweiz eller i vart fall en folkomröstning.

    Vad gäller kostnaderna har vi problemet med hur man beräknar sådana. Budgeten för kostnadsområdena migration samt integration och invandring är ju fritt tillgängliga och ligger väl kring 20 miljarder för i år. Är det kostnaden?

    Är en ögonblicksbild av vad samtliga invandrare i Sverige just bidrar med i skatteintäkter minus vad de kostar i välfärd är korrekt bild av kostnaderna?

    Är det den beräknade livstidsbalansen, istället för ögonblicksbilden, som är korrekt? Bör man bryta ut och skilja på arbetskraftsinvandrare och asyl- och anhöriginvandrare för en korrekt bild? Bryta ut olika etniciteter eller regioner?

    Vilka kostnader ska särräknas? Räknar man med den genomsnittliga kostnaden för en svensk invånare eller ska hänsyn tas till den egna gruppens överrepresentation inom varje kostnadsområde?

    Är kostnader strikt monetära eller ska man även ta med effekter som vad ökad brottslighet har för andra konsekvenser för samhället i form av otrygghet, minskad rörlighet, minskad livskvalitet och kvinnofrid? Effekter av segregation och framväxten av ghetton och områden där svenskar inte längre kan vistas, där post inte kan delas ut, glassbilar rånas, bussar inte kan köra och polis, ambulans och brandkår blir attackerade med stenar? Hur värderar man detta?

  14. Hans Iwan Bratt skriver:

    Det finns ingen ”sann” kostnad vare sig för flyktingar eller något annat. Vad är den sanna kostnaden för utbildning? Eller för bilismen?

    Ändå måste hänsyn tas till kostnaderna, vilket innebär att den som talar om kostnader för något också får beskriva vad som in- och exkluderats. Det tog jag upp i mitt inlägg: Invandringen är dyr, mycket dyr, https://hansiwanbratt.wordpress.com/2013/05/15/invandringen-ar-dyr-mycket-dyr/. Det kan inte vara orimligt att använda den beräkning Maria Leissner gjorde i sin offentliga utredning.

  15. bbnewsab skriver:

    Begreppet rasism är i behov av en definition som så många som möjligt kan ställa sig bakom.

    I dagens debatt verkar rasismbegreppet definieras operationellt, dvs varje debattör väljer, öppet eller dolt, medvetet eller omedvetet, sin egen definition av vad rasism är. Vanligen utan att begränsa begreppet gentemot företeelser och fenomen som är besläktade med rasism.

    Jag för min del tänker så här: I begreppet rasism ingår minst två grundbultar. Dem skulle jag vilja kalla för supremati/supremacy (= att något/någon tillskrivs högre rang/”värde” än någon annan eller något annat har) respektive diskriminering/discrimination.

    Det finns i samhället, både på gruppnivå och det individuella planet, en rad olika variabler att uttrycka suprematier/supremacies med.

    Här är några sådana variabler: Ålder, kön, handikapp, (brist på) utbildning, religion, ekonomi (dvs fattig vs rik), boende/bostad, språk, dialekt, IQ/intelligens och etnicitet, Uppräkningen är långt ifrån komplett.

    Är suprematitänkande kring alla dessa variabler att betrakta som rasism?

    I så fall vill jag påstå, att vi alla är rasister.Det finns ingen som är fri från bias vad gäller samtliga dessa variabler.

    Jfr hur jag i ett annat sammanhang skrev ungefär så här hos dig, Hans Iwan, att i valet MELLAN att rädda en gravt handikappad 95-årig svårt dement man med av läkare prognostiserad återstående livslängd på ca ett halvår OCH en fullt frisk flicka i 10-årsåldern med utomordentliga framtidsutsikter, så kan det väl inte vara många som föreslår att man ska lotta om vem av de två som samhället ska satsa på och därmed rädda till fortsatt liv?

    Eller har jag fel som gör det antagandet? Vad anser DU som läser denna kommentar?

    För mig är rasism = supremati grundad på (huvudsakligen) etnicitet. Det ”åberopade” suprematitänkandet därvidlag leder sedan i sin tur till diskriminering. En diskriminering som alltså har sitt ursprung i den drabbade individens etnicitet i första hand.

    Att prata om åldersrasism, religionsrasism etc innebär blott att rasismbegreppet urvattnas.

    Finns här någon som håller med mig i mina resonemang?

    De(n) som eventuellt håller med mig, bör, anser jag, också kunna svara nej på den fråga som ställs i rubriken till Hans Iwans bloggartikel. Dvs I så fall är Sverigedemokraterna (sedda som ett politiskt parti) INTE rasister. I alla fall inte mer än de andra riksdagspartierna.

    Däremot skulle jag vilja kalla SD för religionsrasister. Fast i så fall vore det avgjort bättre att kalla partiet för religionssuprematistiskt, innebärande att kristendom, enligt SD, måste anses vara en ”bättre” religion att utöva än islam.

    Eftersom jag är militant ateist, blir jag kluven inför SD av den anledningen. Jag tycker nämligen att kristendom är i princip samma bullskit som islam eller vilken annan religion som helst (som jag vet något om) för den delen.

    Fast samtidigt kan jag hålla med SD i synsättet att just islam är en sällsynt dålig religion att vara anhängare av. Dvs det finns grader även i helvetet – för att formulera sig metaforiskt.

  16. bbnewsab skriver:

    Ett tillägg: Jag läste nyss följande: I FN-originalet står det: “All human beings are born free and equal in dignity and rights”.

    På svenska brukar översättningen lyda: ”Alla människor är födda fria och har samma värde och rättigheter”.

    Fråga/Undran: Bör inte ”dignity” översättas med ”värdighet” i stället för ”värde”?

    Enligt synonymsajten Synonymer.se är följande ord synonymer till ”värdighet”: självaktning, stolthet; pondus, takt, stil, nobless, grandezza; rang, titel, ställning.

    Där finns alltså inte ”värde” med som synonym.

    I mina språköron är ”värde” ett avsevärt smalare begrepp än ”värdighet”. Substantivet ”värde” har huvudsakligen ekonomiska konnotationer och värderingar, vill jag mena.

    Av den artikel jag läste framgår det också, att Eleanor Roosevelt lär ha varit ordförande för den FN-grupp som 1948 skrev texten/meningen i fråga.

    Kanske hon förstod/insåg, att ordet ”value”/”värde” inte är så lämpligt att använda i denna sorts sammanhang, enär man då kan förledas att börja resonera i ekonomiska termer?

    Dessutom finns det alla skäl i världen att fråga sig, om människor verkligen kan ha samma (ekonomiska) värde. Jfr mitt resonemang i förra kommentaren om huruvida en döende dement 95-åring kan anses ha samma (ekonomiska) värde som en frisk och fullt levnadsglad, icke-handikappad 10-åring.

    Jag landar i slutsatsen, att ur samhällets synvinkel sett har den 10-åriga flickan i det exemplet ett högre (ekonomiskt) värde än den döende 95-åringen. För samhället. Det hävdar jag fortfarande och finner inget moraliskt klandervärt i att hysa den åsikten.

    Men samtidigt kan/vill jag tillstå – ja, rent av kräver jag – att båda personerna ska ha samma rätt till sin (människo)värdighet. De ska alltså behandlas med samma respekt som de människor de är. 95-åringen ska sålunda inte behöva ligga timsvis i sin egen avföring – för att nu ta ett drastiskt exempel.

    På bloggen Den obekväma sanningen, se till exempel: http://freedomofspeech2014.blogspot.se/2013/08/brott-ras-och-iq-del-1.html , kan man läsa om exempelvis genetiska influenser på begrepp som intelligens. Vi är väl alla överens om att intelligens är en variabel som påverkas av både arv och miljö (jfr enäggstvillingar och deras kognitiva utveckling, en likhet som indikerar att arvet spelar större roll än miljön).

    Men därav följer förstås också, att hur gärna man än vill, blir det svårt att uppnå total rättvisa vad gäller en variabel som intelligens. Eller?

    Visst är det så, att för samhället torde den ekonomiska nyttan med en högintelligent person med IQ 150 vara högre än med en individ som har IQ 50. De tillför sålunda inte samma ”mängd” nytta till samhället, uttryckt/mätt i ekonomiska termer.

    Fast det hindrar ju inte, att deras värde som människor – läs: deras människovärdighet – bör/måste vara densamma.

    Eller tycker du som läser detta, att jag resonerar fel nu? Är jag månne rasist utan att fatta det?

    Däremot håller jag gärna med om att jag är det som borde kallas för religionsrasist. Fast jag vill själv hellre kalla det för religionsbekämpare/religionsmotståndare. Och min uppfattning är då, att islam är en i en massa avseenden värre religion att bekänna sig till än exempelvis judendom och kristendom. Men mitt mål är, att ALLA religioner ska ha så litet inflytande som möjligt på människor och samhällen. Det är alltså inte bara islam jag kämpar emot.

  17. Hans Iwan Bratt skriver:

    Till bbnewsab kommentar 2014-03-16

    Alla har människovärde och det är lika.

    Men Kvinnor och barn får gå först i livbåtarna. Sedan de gamla. Och sist männen.

    Det är tragiskt när ickemilitärer skjuts, men den soldat som tvingats ut i krig beklagas mindre.

    Teorin och praktiken skiljer sig åt.

    Däremot anser jag inte att ”Ålder, kön, handikapp, (brist på) utbildning, religion, ekonomi (dvs fattig vs rik), boende/bostad”, etc ger någon ”supremati”. Sådana grupper kan ha olika rättigheter och skyldigheter, men det har inte med människovärde att göra.

    I valet mellan att ”rädda en gravt handikappad 95-årig svårt dement man med av läkare prognostiserad återstående livslängd på ca ett halvår OCH en fullt frisk flicka i 10-årsåldern” så avstår de flesta som inte tvingas att göra ett val.

    I detta fall så är det fel att avsluta den äldres liv för att ge det till flickan. Så snart man fastställer generella regler för vem som ska ha företräde till rätt till liv så får det dramatiska effekter för samhället.

    Låt oss säga att valet stod mellan en handikappad och flickan. Skulle då handikappade våga ha kontakt med sjukhus som kan döda den handikappade om någon min färre handikapp är livshotad?

    Saob definition av rasism ”En åskådning som hävdar att olika människoraser har olika värde och bör ha olika ställning i samhället” bygger på begreppet människoraser, ett begrepp som saknar biologisk innebörd.

    Den accepterade indelningen är etnicitet. Wikipedia skriver ” Etnicitet, tillhörigheten till viss ethnos, betyder tillhörighet till en grupp av människor som själva anser sig ha gemensamt ursprung och egenskaper. En folkgrupp eller etnisk grupp är biologiskt självreproducerande genom högre eller lägre grad av endogami, det vill säga gifte inom gruppen. Etniska grupper skiljer sig främst genom olika kultur, men de kan även skilja sig genom olika fysiologi. Exempel på folkgrupper är kurder, judar, syrianer, samer. ”

    Det är intressant att ingen har skrivit artikeln ethnos som länkats.

    Engelska Wikipedia: ”Ethnicity or ethnic group is a social group of people who identify with each other based on common ancestral, social, cultural, or national experience.[1][2] Membership of an ethnic group tends to be associated with shared cultural heritage, ancestry, history, homeland, language (dialect), or ideology, and with symbolic systems such as religion, mythology and ritual, cuisine, dressing style, physical appearance, etc. ”

    Där finns också en intressant artikel om användningen av begreppet ethnos (http://en.wikipedia.org/wiki/Ethnic_group).

    Jag delar din uppfattning om begreppet rasism. Däremot gör jag det inte vad gäller SD vilket jag motiverat i artikeln Vad menar SD med ”nedärvd essens”? (https://hansiwanbratt.wordpress.com/2014/03/03/vad-menar-sd-med-nedarvd-essens/). Du bör väl komma till samma slutsats i enlighet med ditt resonemang?

    Jag kan inte riktigt rangordna olika religioners uselhet, bl.a. för att det är svårt att avgränsa hur religioner utövas i relation till dess kulturella miljö.

  18. bbnewsab skriver:

    @Hans Iwan Bratt:

    DU SKRIVER: ”Alla har människovärde och det är lika.”

    JAG SVARAR: Absolut. Jag gissar att FN:s formulering ”dignity” motsvarar just din term ”människovärde”.

    ”Människovärde” är dock ett avsevärt smalare begrepp än enbart ”värde”. Det bredare värdebegreppet ”värde” har bland annat också konnotationer med bäring på nyttovärde och ekonomiskt värde.

    I dagens debatt används, menar jag, begreppet ”värde” när debattörerna i stället borde tala om ”människovärde”.

    I alla samhällen görs/sker prioriteringar. Ekonomi betyder ytterst ”att hushålla med (knappa) resurser”.

    Ett exempel: Alla får inte plats i livbåtarna. Ett urval, en prioritering, måste därför göras. Om denna inte görs (och/eller om konsensus saknas för den rådande prioriteringen), kommer de inblandade att ta saken i egna händer. Vanligen genom att den bufflige och starkare banar sig väg framåt i kön. Jfr kapten Ynkrygg som lämnade sitt kryssningsfartyg Costa Concordia bland de första snarare än bland de sista.

    DU SKRIVER: Däremot anser jag inte att ”Ålder, kön, handikapp, (brist på) utbildning, religion, ekonomi (dvs fattig vs rik), boende/bostad”, etc ger någon ”supremati”. Sådana grupper kan ha olika rättigheter och skyldigheter, men det har inte med människovärde att göra.

    JAG SVARAR: Jag antar du med dina exempel menar minskad supremati i stället för ökad dito. De faktorer/variabler du räknar upp är sådana som INTE påverkar människovärdet men som (tyvärr) påverkar nyttovärdet och det ekonomiska värdet (sett ur gruppens/samhällets synvinkel). Frågan är om det över huvud taget finns faktorer/omständigheter som påverkar själva människovärdet. Är inte en människa alltid en människa? (= retorisk fråga)

    DU SKRIVER:

    I valet mellan att ”rädda en gravt handikappad 95-årig svårt dement man med av läkare prognostiserad återstående livslängd på ca ett halvår OCH en fullt frisk flicka i 10-årsåldern” så avstår de flesta som inte tvingas att göra ett val.

    I detta fall så är det fel att avsluta den äldres liv för att ge det till flickan. Så snart man fastställer generella regler för vem som ska ha företräde till rätt till liv så får det dramatiska effekter för samhället.

    Låt oss säga att valet stod mellan en handikappad och flickan. Skulle då handikappade våga ha kontakt med sjukhus som kan döda den handikappade om någon min färre handikapp är livshotad?

    JAG SVARAR: Ja, de flesta vill nog avstå, om de har möjlighet, från att tvingas göra sådana val. Men den sortens val görs faktiskt hela tiden inom framför allt sjukvården. Vissa patienter blir ”nollade”, innebärande att om de är nära att dö, så ska inga räddningsåtgärder utföras på dem.

    Ett annat exempel: Vissa läkemedel är så dyra, att landstingen inte har råd att subventionera dem. Eller annorlunda uttryckt: Om man hjälper individ A att höja sin livskvalitet, kommer andra patienter att bli lidande, eftersom den gemensamma posten ”vad sjukvården får kosta” naggas högst påtagligt i kanten. Hushållandet av knappa resurser (se ovan) bygger på att det görs prioriteringar.

    Ett tredje exempel på att prioriteringar görs helt ”naturligt” är från krigets miljö: Tänk dig landstigningen i Normandie den 6 juni 1944. General Eisenhower visste att dödligheten bland de första landstigande soldaterna skulle bli väldigt hög. Han såg igenom detta dilemma och valde att fokusera på ”samhällsnyttan”, varpå det blev moraliskt försvarbart för honom som överbefälhavare att offra tusentals soldater som kanonmat.

    Så därför undrar jag: Vilka är de där dramatiska samhällseffekterna som du förväntar dig? Själv tänker jag nu på motståndet mot det nya dödsbegreppet hjärndöd för drygt 30 år sedan. I dag är det i stort sett tyst i den frågan. Dödens gränslinjer är alltså förhandlingsbara. Inte menar du väl, att hjärndödsbegreppet har lett till ett hårdare och grymmare samhälle?

    Du ställer dessutom denna fråga: Skulle då handikappade våga ha kontakt med sjukhus som kan döda den handikappade om någon min färre handikapp är livshotad?

    Hur tänker du där? Valet står i ditt exempel inte mellan att döda och att få leva. Valet står mellan att kunna få hjälp och att bli utan hjälp från samhällets sida. Sedan, i nästa steg, kan den gjorda prioriteringen förstås leda till en för tidig död för den som blir utan hjälp. Det är väl en helt annan sak – eller?

    DU SKRIVER: Saob definition av rasism ”En åskådning som hävdar att olika människoraser har olika värde och bör ha olika ställning i samhället” bygger på begreppet människoraser, ett begrepp som saknar biologisk innebörd.

    JAG SVARAR: Helt rätt! Begreppet ras är förlegat. Oavsett hudfärg ser genomet i stort sett likadant ut. Dock föreligger det vissa återkommande genetiska skillnader mellan olika folkgrupper, vilket yttrar sig i annorlunda sjukdomsbenägenhet, ökad risk för fetma etc. Studier på enäggstvillingar, som blivit åtskilda strax efter födseln och alltså uppfostrade i två helt olika familjer, uppvisar en IQ-samstämmighet som INTE kan förklaras av miljöfaktorer, utan där slår den genetiska ”predispositionen” igenom. Att tro att miljön kan förklara det mesta är en kvarleva från behaviorismen, och som sådan väl omhuldad av vänsterorienterade debattörer.

    Jfr å andra sidan även med den nya disciplinen epigenetik, som ju visar hur miljöfaktorer faktiskt kan slå på eller stänga av enskilda proteinkodande gener, varefter dessa genetiska inställningar faktiskt går i arv till kommande generationer. Fast även detta talar naturligtvis för att genetiken spelar en viktigare roll vad gäller människors egenskaper, beteenden, aktiviteter och dylikt än vad folk i allmänhet tror. Ett konkret exempel: Svält påverkar genomet på ett sätt som kan få effekter också på kommande generationer, vilka slipper svälta.

    DU SKRIVER: Engelska Wikipedia: ”Ethnicity or ethnic group is a social group of people who identify with each other based on common ancestral, social, cultural, or national experience.[1][2] Membership of an ethnic group tends to be associated with shared cultural heritage, ancestry, history, homeland, language (dialect), or ideology, and with symbolic systems such as religion, mythology and ritual, cuisine, dressing style, physical appearance, etc. ”

    JAG SVARAR: Instämmer helt.

    DU SKRIVER: Jag delar din uppfattning om begreppet rasism. Däremot gör jag det inte vad gäller SD vilket jag motiverat i artikeln Vad menar SD med ”nedärvd essens”? (https://hansiwanbratt.wordpress.com/2014/03/03/vad-menar-sd-med-nedarvd-essens/). Du bör väl komma till samma slutsats i enlighet med ditt resonemang?

    JAG SVARAR: Ja, i princip! Men jag skulle hellre vilja kalla SD:s syn för främlingsfientlig, och då framför allt islamofobisk, snarare än rasistisk. SD försöker enligt min mening att tillföra/anlägga samhällsnyttiga aspekter på invandringen, varvid det rådande synsättet inom SD är, att nuvarande invandringspolitik är ekonomiskt kostsam för landet Sverige (både i närtid och på lång sikt) samt ökar spänningarna mellan grupper inom vårt land (i synnerhet kortsiktigt, eftersom invandringens storlek är större än landets möjligheter att ge invandrarna optimal hjälp att inlemmas i samhället och slippa utanförskap). Dvs resultatet har blivit ökad heterogenitet = minskad homogenitet. Det synsättet delar jag med SD, och jag har svårt att se fördelarna med ökad heterogenitet.

    Om min analys av vad SD egentligen tycker i dessa avseenden är korrekt, är jag redo att instämma däri. Men OM SD menar att en icke-vit invandrare har lägre människovärde än en vit, då håller jag inte med SD därom. Inte heller håller jag med, om SD skulle ha åsikten, att en svensk ”svenne” har högre människovärde än en ”blatte”. Såvitt jag vet resonerar dock inte SD på det viset, låt vara att det finns partimedlemmar som hyser den sortens åsikter.

    DU SKRIVER: Jag kan inte riktigt rangordna olika religioners uselhet, bl.a. för att det är svårt att avgränsa hur religioner utövas i relation till dess kulturella miljö.

    JAG SVARAR: Ja, det är en svår rangordningsfråga. Men det betyder inte att man bör undvika densamma. Frågeställningen är VIKTIG. Att då göra som exempelvis BRÅ gör, dvs undvika att ta fram statistik som visar samband mellan religiös tillhörighet och brottslighet, är besynnerligt. Att i huvudsak fokusera socioekonomiska faktorer, vilket sker i nuläget, innebär enligt min mening att BRÅ bidrager till en form av verklighetsförfalskning eller åtminstone verklighetsförvanskning.

    Jag misstänker att kriminologins fixering vid framför allt socioekonomiska förklaringsfaktorer är en rest från ett marxistiskt sätt att se på tillvaron/samhället.

    Och här är ett annat exempel: När historiker än i dag ägnar sig åt att beskriva orsaker till krig förr och nu, är det sällan som religion lyfts fram som en avgörande och/eller utlösande faktor. Vilket är förbryllande, eftersom det helt klart finns ett starkt samband mellan just religion och socioekonomiska variabler/faktorer. Så om socioekonomiska faktorer listas som krigsutlösande orsaker, varför då låta bli att nämna även religionens roll?

    För mig som ateist känns det som att det är snudd på tabubelagt att påpeka och lyfta fram just religionens roll som krigsutlösande faktor. Det är sannerligen inte bara korstågskrigen som varit religiösa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: