Greenpeace snyltar på Gandhis och Luther Kings renomé

2014-10-24

När Sveriges Radio vill ha kommentar på EUs klimatbeslut i natt vänder de sig av alla till Greenpeace! Och det är inte första gången. Det är omdömeslöst.

Greenpeace ”värdering och kännetecken” är civil olydnad, dvs att bryta mot lag. De jämför sig med Mahatma Gandhi och Martin Luther King. Gandi kämpade för demokrati mot den kolonialt förtryck av England. Luther-King kämpade för demokratiska rättigheter för afroamerikanerna. Utan demokratiska rättigheter blev civil olydnad nödvändig.

I demokratier är möjligheterna helt andra. Ändå använder Greenpeace civil olydnad i land med demokratiska rättigheter. Därför bör Greenpeace hänföras till extrema organisationer som AFA som inte eller accepterar demokratiskt fattade beslut. Skillnaden visavi AFA är att Greenpeace inte använder våld, men det tar inte hänsyn till de avsevärda kostnader de orsakar samhället.

SRs intervju

Tillägg

En person skriver

Att ett beslut är demokratiskt fattat behöver inte innebära att det är bra för miljön! Greenpeace värnar om vår miljö och våra möjligheter att leva på jorden även i framtiden. Var glada för det!

Mitt svar

Demokrati innebär att medborgarna påverkar de fått fått i uppdrag att fatta politiska beslut och sedan finner sig i de beslut som fattats antingen de gillar beslutet eller ej.

De som ger sig själva rätten att sätta sig över besluten för att skada andra fysiskt eller ekonomiskt skadar demokratin och legitimerar en ordning där den som kan tar sig rätten gentemot andra.

Om du vill leva i ett sådant samhälle föreslår jag att du flyttar till Ryssland eller varför inte Nordkorea.


Mer kritisk granskning av klimatforskningen säger forskningschefen

2014-10-24

Lars Bern berättar på sin blogg Antropocene har varit på ett seminarium arrangerat av Hagainitiativet och bl.a. lyssnat på Johan Kuylenstierna

Behållningen från mötet var något oväntat ett inlägg från Johan Kuylenstierna som numer är VD för Stockholm Environment Institute (SEI), där riksalarmisten Johan Rockström tidigare var chef. Kuylenstierna efterlyste en mer kritisk granskning från medierna av det han kallade för konsensusforskning på klimatområdet. Att klimatfrågan blivit så hårt politiserad menade han, hindrade en objektiv belysning. Det han pekade på var den stora osäkerhet rörande de faktiska sambanden och vad som styr klimatet som skapats av uppehållet i uppvärmningen.

Han sa att det inte längre går att bortse från att den globala uppvärmningen avstannat i femton år trots en fortsatt kraftigt stigande koldioxidhalt i atmosfären. Eftersom forskarna är eniga om koldioxidens växthuseffekt, måste det finnas andra viktiga faktorer som påverkar klimatet. Problemet som han upplevde var att forskare som började studera sådana faktorer lättvindigt stämplades som skeptiker och i värsta fall klimatförnekare av politiserade skribenter. Det var en allvarlig hämsko på forskarna. Jag drar mig direkt tillminnes drevet mot min vän professor Lennart Bengtsson, när det blev bekant att han ställt sig till förfogande som vetenskaplig rådgivare till The Global Warming Policy Forum (GWPF).

Det låter som ett uppenbart avståndstagande från sin föregångare Johan Rockström som nu är chef för Stockholm Resilience Center. Det förefaller som om att Johan Kuylenstierna (2 120 träffar på Google Scholar) är betydligt mer vetenskapligt meriterad än Rockström (1 240 träffar).


Kinas stora gröna språng

2014-10-24

Waldemar Ingdahl länkar på Facebook till en artikel om Kinas gigantiska och ökande utsläpp av koldioxid. Hans artikel är från 2012, men ger en god bild av läget för dagen,

Kina är världens fabriksgolv, med allvarliga miljöproblem och högre koldioxidutsläpp än något annat land. Det finns en medvetenhet om det hos de kinesiska myndigheterna, som satsat på grön teknik. Kommer Kina att genomföra Det Stora gröna språnget, som Thomas Friedman beskrivit i sin bok Hett, platt och trångt?

På senare tid har invändningar kommit från bland annat klimatdebattören Björn Lomborg. Kina investerar dubbelt så mycket i förnyelsebara energikällor än USA, men det mesta går åt till att producera till kunder i USA och Europa. Den handeln har tagit fart med bidragen till grön teknik. Ett exempel är att Kina tillverkar mer än hälften av alla solceller i världen men använder bara en procent av dem. En tredjedel av alla vindkraftverk som byggts används inte, enligt en rapport från Citigroup. Snarare förlitar sig Kina till 87 procent på fossila bränslen, mest kol enligt IEA, för sitt eget energibehov.

Enligt den senaste femårsplanen ska Kina uppnå 11,4 procent förnyelsebar energi till 2015, men det måste ses mot bakgrund av landets ökade energibehov. Idag får Kina 13 procent av sin energi tillgodosedd av förnyelsebara energikällor som biomassa och vattenkraft.

Det är svårt att beräkna kostnadseffektiviteten hos förnyelsebara energikällor genom de stora bidrag som stater i väst betalar för dem. Det är tydligt i hur kinesiska hushåll har tagit till sig solpaneler, de fungerar bra för att värma vatten eller ge husvärme till inte ens en fjärdedel av kostnaden. När grön teknik är effektiv och billig på riktigt, tar folk till sig den.

Sedan 2006 har Kina ökat sina utsläpp av växthusgaser så mycket att världen fått ett nytt USA sett till utsläppen. Det gör minskningar från små länder, som Sverige, rätt meningslösa. Nu är Kina det land som släpper ut mest koldioxid. Om det skall finnas en kontroll av koldioxidutsläppen så måste Kina vara med. Det kommer inte att ske i första taget.

Kina är nämligen beroende av kolkraftverk, som utgör 70 procent av landets energikonsumtion. Det finns inga exakta siffror, men Kina är tveklöst världens största producent och konsument av kol, med 13 procent av världens fyndigheter. Kinas konsumtion har ökat med 129 procent sedan år 2000, främst inom industrin och utgör nu 40 procent av världens konsumtion.

Forbes har en riktigt bra artikel om användningen av kol So You Think We’re Reducing The Use Of Coal? — Think Again. Ett par diagram från artikel gör bilden tydlig.

Figure 1. Coal use for electricity production is increasing at an even greater rate since 2000, primarily in Asia and the Pacific region. Coal is predicted to continue increasing until mid-century. Source: University of Calgary, Energy Education.ca

Figure 3. Although dramatic increases have occurred in renewable energy, they are still extremely small and will continue to be small compared to fossil fuel use for decades. Nuclear and hydro are level but predicted to grow moderately in the next few decades. Note the smaller scale on this figure versus that for coal. Source: University of Calgary, Energy Education.ca


Kommer europeiska rådet enas om klimatpolitiken?

2014-10-23

Donald TuskEUs klimatpolitik ska fastställas vid Europeiska rådets möte 22-23 oktober. Klimatet är huvudfrågan där beslut ska tas om ”emissions targets, the state of the Emissions Trading System, energy efficiency, renewable energy sources and energy security”

Dessutom ska rådet på de två dagarna ska rådet också ta ställning till den europeiska ekonomin, ebolakrisen, Ukraina och Mellanöstern. Och så ska de följa upp förra mötet då man överlade om ”freedom, security and justice”, speciellt ”foreign fighters and EU passenger name records”.

Det är 28 statschefer som deltar i mötet. Om mötestiden är totalt 20 timmar och presentationer kan antas ta minst 25% av tiden så återstår 32 minuter med deltagare att fördela på samtliga ärenden. Hur överens hinner man bli om klimatmålen, där ”ingångsvärdena” skiljer sig starkt åt?

Vid mötet avgår Herman Van Rompuy av Donald Tusk. Tusk är från Polen, det land som kanske är mest kritiskt till kommissions förslag om klimatmål och om ansvaret ska ligga hos union eller respektive medlemsland.

Mer info finns på http://www.klimatfakta.info/doku.php?id=eu


Hitta rätt i Klimatfakta.info

2014-10-22

Klimatfakta.info, som nyligen fyllt ett år, håller på att få ett utförligt sakregister.

Index 141021

Hittills omfattar registret kapitlen antarktis, arktis, atmosfären och hav.

Dessa kapitel har också formulär för kommentarer av besökare, t.ex. felaktigheter, brister, textförslag, mm.

test

Nu återstår sakordsregister och formulär för ytterligare 36 kapitel.


Åskovädren har inte blivit fler

2014-07-28

SMHI tar gärna tillfällen i akt att påstå att en väderhändelse beror på klimatförändringar eller att det blir mer extremt väder i framtiden. Så också efter gårdagens åskväder:

Fler åskoväder i framtiden
Sannolikt kommer vi se fler åskoväder och skyfall framöver på grund av klimatförändringarna, det säger Sverker Hellström som är klimatolog på SMHI:
– Det är ju så att om vi går mot högre temperaturer så är det ju ändå rätt mycket som talar för att det också kan bli häftigare regnskurar och häftigare åskväder.
(http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5924368)

Fast det är än mer som talar emot en sådan utveckling. Klimatforskarna anser ju att temperaturen stiger mer vid polerna än på andra breddgrader vilket rimligen bör minst oväder som drivs av temperaturskillnader.

SMHIs statistik över åsktillfällen är bristfällig. Man redovisar endast utvecklingen under 2002-2009 på sin webb. Under denna korta period ökade inte antalet åskväder.

Göteborgs universitet har en rapport om åskvädren under 1900-talet. Den visar en markant ökning fram till ca 1930, men sedan är ökningen minimal.

Med det är väl så att SMHI vill skrämas för att få mer pengar. Och forskare tycker givetvis att det är trevligare att prata om farligheter än att säga de ingenting vet om extremväder i framtiden.

Det är som IPCC säger ”Extreme events are rare, which means there are few data available to make assessments regarding changes in their frequency or intensity. The more rare the event the more difficult it is to identify long-term changes. ”
Läs gärna mer på http://klimatfakta.info/doku.php?id=extremeweather


IPCC vet nästan inget om det framtida klimatet

2014-05-22

Vad vet egentligen klimatforskarna om hur klimatet utvecklats och vad som händer i framtiden? IPCCs rapport Climate Change 2013: The Physical Science Basis klargör de stora kunskapsluckorna.

Vad hände t.ex. med klimatet 1910-1940? Då ökade koldioxiden långsamt, men ändå steg temperaturen och det i samma takt som 1970-2000. Inte var det den begränsade den globala industrialismens utsläpp som påverkade jordens klimat.

Efter 1940 ökade koldioxiden snabbare, men temperaturen var konstant i 30 år. Varför? Det är en viktig fråga då vi nu förefaller att vara inne i en ny period med stigande koldioxid med oföränderlig temperatur? (http://klimatfakta.info/doku.php?id=atmosfaeren#met_office_hadley_centre)

Jag kan inte hitta någon tydlig förklaring i IPCCs senaste rapport. Forskarna som sysslar med modellbyggen justerar sina parametrar och ”homogeniserar” sina indata och får till slut modellerna stämma med observationerna. Men någon förklaring ges inte.

Homogenisera betyder ”göra enhetligt”. I klimatforskningen betyder det att ändra eller ta med andra indata, ta bort indata som inte passar, ändra beräkningsregler, göra interpolationer på olika sätt etc till dess att modellen ger rätt resultat. (http://www.klimatfakta.info/doku.php?id=ipcc&#homogenisering)

Nu söker kKlimatforskarna söker efter den ”försvunna värmen”, den som modellerna säger skulle höjt temperaturen sedan 1998. En hypotes är att värmen trängt ned i djuphavet. Men det går inte att visa för att temperaturen på större djup har inte mätts tillräckligt länge. Det är beklagligt då haven antas absorbera ca 90% av solenergin. (http://www.klimatfakta.info/doku.php?id=hav#havens_vaerme)

Varmare vatten tar mer utrymme än kallare vatten. Det innebär att om haven värms så stiger havsnivån. Men statistiken visar inte ökad takt i nivåhöjningen under de perioder temperaturen varit konstant.
(http://www.klimatfakta.info/doku.php?id=hav#havsniva)

En rimligare hypotes är att IPCC har överskattat koldioxidens direkta och indirekta inverkan på temperaturen. Eftersom temperaturen inte förändras i takt med koldioxiden, så beror temperaturförändringarna i stor utsträckning på annat.

Temperaturen har ökat med ca 1 grad sedan 1900. Det är en effekt av lite växthusgaser inkl indirekta effekter och förändringar som inte har med växthusgaser att göra. (http://www.klimatfakta.info/doku.php?id=atmosfaeren#maetning_av_koldioxid_pa_manua_loa)

Tyvärr har IPCC inte kunnat klarlägga hur mycket koldioxiden inverkar på temperaturen eller hur mycket andra krafter påverkar eller ens vilka dessa är. Först när den kunskapen finns blir det möjligt att avgöra vilken typ av åtgärder som kan krävas.


%d bloggare gillar detta: