Överdriven rädsla för strålningen

2011-03-21

Efter att ha läst en artikel i Scientific American är det uppenbart att den gräns för evakuering som svenska och amerikanska myndigheter föreslagit är helt onödigt vittomfattande. Den som japanska myndigheter fastlagt (20-30 km) är helt tillräcklig.

”The Japanese recommendation was certainly appropriate”, säger Patricia Milligan, NRC’s Office of Nuclear Security and Incident Response.


Härdsmälta i massmedia

2011-03-19

Rapporteringen i massmedia om kärnkraftsolyckan är fiaskoartad. Det kan inte vara svårt för journalister att ta reda på fakta. Men den gamla regeln gäller: kolla inte fakta, det kan spräcka storyn.

Sverige och några andra länder har utan sakliga skäl talat om att befolkningen ska lämna området inom 80 km från kärnkarftverket. Den japanska regeringen har angivit 20-30 km. Expertis i Sverige är enig om att den japanska regeringen gör den riktiga bedömningen. Den svenska regeringens beslut medverkar endast till hysterin.

Det samma gäller regeringen extrainsatta flygningar för oroliga svenskar. Fakta: ”

I morse klockan sju avgick ännu ett extrainsatt SAS-plan plan som svenska UD satt in för att erbjuda svenskar och andra skandinaver möjlighet att lämna Tokyo. Det första extraplanet avgick i går. I morse utnyttjade 13 svenskar erbjudandet. I går var det bara en svensk passagerare ombord.

Orosnivån bland skandinaver i Tokyo överensstämmer uppenbarligen inte riktigt med krigsrubrikerna i Sverige.

(Sveriges Radio)

Men långsamt tränger fakta bruset av osakliga vinklingar och lögnaktiga rubriker igenom tack vara omdömesgilla forskare. Här är några exempel:

Special Report: Radiation fears may be greatly exaggerated

Chatt med Lembit Sihver, svensk professor i kärnteknik. Fakta:
– Den största risken för jobbarna vid kraftverket är explosioner och bränder – inte strålningen. Atomklyvningsprocessen är avbruten. Nu handlar det om strålning under avsvalningen. – Det finns hela tiden uppgifter om tryck och temperatur i kärnkraftverket.
– Det explosionsförlopp som skedde i Tjernobyl inte kan ske i Fukushima. Nu kommer inte lika stora mängder att spridas.
– Om så stora mänder strålning som spreds över världen vid Tjernobyl-olyckan sprids inom ett närområde så skulle konsekvenserna för detta område bli värre, men lika stora mängder kan inte spridas i detta fall.
– Det radioaktiva avfallet är en resurs. Genom s.k. transmutation (”omvandling”) kan man både få ut mera erngi samt minska nödvändigheten för en så lång förvaring. Då skulle man bara behöve förvara bränslet i ett antal hundra år för att man sedan kan ta hand om det på ett någorlunda lätt sätt.
– Det har inte skett någon härdsmälta. För det krävs en värme på 900 grader, men temperaturen har inte överstigit 100 grader.

Chatt med Eva Forsell-Aronsson, professor i radiofysik vid Göteborgs universitet om risken för strålskador. Fakta: Japanska myndigheterna har bäst kunskap om hur stort område som bör utrymmas, 20-30 km räcker. Vid Tjernobylolyckan dog 45 personer. Radioaktivt kylvatten som rinner ut i havet späds och är ofarligt. Det finns inga uppgifter om att farliga mängder radioaktivitet spridits utanför anläggningen.

Chatt med Lars Gunsell om radioaktiv strålning. Fakta: ”Massmedia är mycket snabbare på att rapportera men det blir inte alltid rätt, man missförtår och översätter fel etc.” Sverige kan inte påverkas.

Japan nuclear threat: The tsunami is the bigger tragedy

Några andra webbar av intresse.

Plant Status of Fukushima Daini Nuclear Power Station (as of 0:00 pm March 19th) (TEPCO News)

Strålskyddsmyndigeten

Wikipedia: Fukushima I nuclear accidents

IAEA Update on Japan Earthquake. Fakta: ”At the Fukushima Daiichi nuclear plant, radiation levels spiked three times since the earthquake, but have stabilized since 16 March at levels which are, although significantly higher than the normal levels, within the range that allows workers to continue onsite recovery measures.” (110319)

SKC – Swedish Centre for Nuclear Technology


Insiktsfullt om homeopati

2010-10-30

Peter Dahlgren har skrivit en mycket bra webb med namnet Hur homeopati fungerar. Den rekommenderas varmt.


Vad är xenofobisk?

2010-10-28

Magnus Hagevi är docent i statsvetenskap, ledare för Surveyinstitutet vid Linnéuniversitetet. Han skriver i SvD:  ”En stor del av svenska folket är religionskritiska. Men stödet varierar för olika former av religionskritik. Den form av religionskritik som får starkast stöd är xenofobisk. Nästan två tredjedelar av svenska befolkningen instämmer helt eller delvis med påståendet att religiösa problem ökar med ökad invandring.”

Hur vet han det? Jo, han påstår att det framgår av en enkät där 2/3 svarat de ”instämmer helt eller delvis med påståendet att religiösa problem ökar med ökad invandring.” Men det har ju inget med xenofobi att göra, som ju står för främlingsfientlighet. Det är ju ingen konstigt att olika uppfattning om religion ökar när fler religioner möts. Det tycker säkert många som ändå gillar invandringen även om den skapar vissa problem.

Hur står det till med forskningen vid Linnéuniversitet?


Den vetenskapliga metoden

2010-09-16

Homeopater, andra ”alternativare” och en hel del religiösa visar ett stort förakt för vetenskapligt arbete. Kunskapen om hur sådant arbete bedrivs verkar vara mycket begränsat. Så därför tar jag mig friheten att återge en bra och populär text i ämnet publicerad på forskning.se. Denna webb drivs och utvecklas av tio myndigheter och stiftelser som finansierar forskning samt landets lärosäten.

Gemensamt för alla forskare är dock att de följer vissa på förhand uppgjorda arbetssätt, som börjar i en idé och slutar med att resultaten granskas.

Den forskning som observerar omvärlden, kallas ibland empirisk. Andra forskare söker kunskap med hjälp av teoretiska resonemang, till exempel inom filosofi, matematik och psykologi. Här får du veta mer om de vanliga stegen vid empirisk forskning. Det finns också forskare, exempelvis inom matematik och filosofi, som arbetar teoretiskt för att nå ett resultat. Deras arbetssätt är delvis annorlunda än vad som beskrivs här.

Men bra forskning handlar inte bara om att hålla sig till en viss arbetsmetod. Kreativa forskare måste vara öppna och kunna se nya möjligheter också i svårtolkade resultat eller resultat som rentav motsäger de egna hypoteserna. Många gånger leder forskning till oväntade slutsatser — och det är ofta då som kunskapen verkligen ökar.

Formulera och avgränsa frågeställning.

Varje forskningsprojekt startar med en idé om vad man är intresserad av att undersöka. Det kan till exempel handla om svensk 1900-talsfilm, miljövänliga kemiska reaktioner, ett matematiskt problem, behandling mot lungcancer, fåglars föda eller hur flyktingmottagningen fungerar i Sverige.

Forskaren bör själv så klart vara intresserad av ämnet. Men uppslaget kan komma från andra, exempelvis handledare, kollegor eller företrädare för en viss grupp i samhället. Projektet kan också vara beställt av en myndighet eller ett företag — så kallad uppdragsforskning.

Forskaren börjar med att göra en förstudie för att få en riktig bild av det aktuella forskningsläget och för att avgränsa sin frågeställning. Att studera exempelvis all 1900-talsfilm riskerar att bli alltför omfattande. Ett mer avgränsat projekt skulle kunna handla om hur datorspel påverkat filmer de senaste tio åren eller att studera hur synen på invandrare förändrats i svensk film från 1930-talet fram till i dag. Det är också viktigt att forskaren studerar närliggande forskning för att se vad den kan bidra med till den egna frågeställningen.

Innan det egna arbetet tar vid formulerar många forskare, men inte alla, en hypotes. Hypotesen är ett antagande om verkligheten, som det fortsatta arbetet ska avgöra om det stämmer eller inte.

Undersökning

Att genomföra en undersökning eller datainsamling på ett vetenskapligt sätt innebär att forskaren följer vissa regler, samt att han eller hon samlar in sitt material och dokumenterar sin undersökning på ett systematiskt sätt.

Enkelt uttryckt finns två olika slags metoder att genomföra en vetenskaplig undersökning, kvantitativa eller kvalitativa metoder. Vilken som används beror på vilken typ av forskning det handlar om.

Undersökningen dokumenteras och arkiveras. Andra forskare ska ha tillgång till materialet för att kontrollera resultaten eller använda uppgifterna i sin forskning. Allt material från skattefinansierad forskning är i princip öppet för andra forskare.

Analys och redovisning

Forskaren har nu kommit fram till slutet av forskningsprojektet. Det är dags att analysera det insamlade datamaterialet för att se om hypotesen som formulerades i början av projektet stämmer.

Först sammanställer forskaren sitt material på ett sådant sätt att uppgifterna går att analysera vidare. Att till exempel bläddra igenom 597 enkätsvar med tjugo frågor i varje enkät är omständligt. Svaren ordnas i olika kategorier som hjälper forskaren att studera dem vidare. Därefter sker en analys av insamlade data, ofta med hjälp av statistiska metoder.

I slutfasen av projektet redovisar forskaren sina resultat och metoder, från val av frågeställning till val av undersökningsmetod, i till exempel en vetenskaplig artikel eller en bok.

Granskning

En viktig del i det vetenskapliga arbetssättet är att arbetsmetoder och resultat ska kunna granskas av forskarkollegor och finansiärer.

Vetenskapliga tidskrifter är för de flesta forskare den viktigaste kanalen för att nå ut med sina resultat till kollegor över hela världen. I tidskrifterna publiceras de senaste forskningsrönen. Men för att få publiceras gäller det att blidka erfarna forskarna inom ens område. Alla artiklar väljs ut av ett vetenskapligt råd. De granskar resultat och arbetsmetoder och prioriterar artiklar utifrån ämne, relevans och vetenskaplig stringens. Metoden för bedömning av vetenskapliga artiklar kallas peer review. Att felaktigheter slinker igenom även en sådan noggrann granskning är mycket ovanligt, men att det förekommer. Läs mer om forskningsfusk.

Det finns tusentals vetenskapliga tidskrifter inom alla möjliga ämnesområden. Bland tidskrifterna finns en tydlig hierarki, forskare publicerar sig helst i de mest välsedda tidskrifterna. Några av de mest kända vetenskapliga tidskrifterna ges ut i USA och England, exempelvis Lancet (medicin), Science (naturvetenskap) och Nature (naturvetenskap).

En granskning som liknar den vid publicering i vetenskapliga tidskrifter sker när en doktorand disputerar, det vill säga när han eller hon offentligt försvarar sin avhandling. En betygskommitté med lärare från olika universitet har då till uppgift att godkänna eller underkänna avhandlingen.

Vetenskapliga tidskrifter

Det finns många vetenskapliga tidskrifter som bevakar naturvetenskap, medicin, samhällsvetenskap och humaniora. Tidskrifterna kan vara specialiserade på allt från aktuell cellforskning till byggnadsteknik, språk, kriminalvetenskap eller musikhistoria.

De allra flesta vetenskapliga tidskrifter är skrivna på engelska, även de som ges ut i Sverige.

Flera vetenskapliga organisationer och akademier ger ut sina egna tidskrifter (en översikt hittar på www.scholarly-societies.org. Det finns också Internet-baserade tidskrifter. Många hittar du på highwire.stanford.edu.


Den anmälda homeopaten svarar

2010-09-12
För en tid sedan anmälde jag Irén Svensson-Nylén till Läkemedelsverket för brott mot regler om försäljning av homeopatia. Nu skriver hon på sin blogg att hon är ”kränkt, sårad och otroligt förbannad!”. Det är ju bra. Förhoppningsvis leder det sedan till att hon omprövar sin verksamhet.

Några korta citat från hennes blogg med svar

”tror han att jag inte tror på HOMEOPATI, tror han att jag bara är en bluff?”

Det är ointressant vad Irén Svensson-Nylén tror. Det avgörande är att det finns anledning att tro att det hon sysslar med är olagligt. Det ska nu prövas av myndigheterna.

Själv är jag helt övertygad om att homeopati är en bluffverksamhet. Det är så väl belagt i vetenskapliga undersökningar av god kvalitet att homeopati inte har någon som helst inverkan förutom ibland en placeboeffekt.

Det som gör verksamhetens så avskyvärd är att homeopaterna lurar människor att avstå ifrån att ta verkningsfull medicin. I allvarliga fall kan det leda till för tidig och smärtsam död.

”Det är verkligen klapp jakt på homeopater nu”

Om det vore så väl. Det är alltför många som ryker på axlarna åt tokerierna. I stället bör fler ta reda på vad homeopaterna håller på med och påverka politiker och myndigheter att få stopp på verksamheten.

”Han säger att det är förbjudet med Öronljus i USA, men säkra källor sa idag att det är inte sant.”

Vilka säkra källor? Det är väl någon annan homeopat som trorÖronljus är förbjudna i USA och Kanada. Jag har redovisat mina källor så det är bara att läsa innantill.

Läsa mera:


Kloka ord av Obama

2010-06-12

%d bloggare gillar detta: