Hur många ateister är det i USA?

2013-12-29

Jag hade för mig att väldigt många har blivit ateister i USA. Men så kollade jag den senaste undersökningen av det etablerade undersökningsföretaget PEW. De säger att det är inte så lätt att veta.

Estimating the number of atheists in the U.S. is complex. Some adults who describe themselves as atheists also say they do believe in God or a universal spirit, according to Pew Research Center surveys. At the same time, some people who identify with a religion (e.g., say they are Protestant, Catholic or Jewish) say they do not believe in God.

Trends in Religious Affiliation 2007-2012 The number of people who identify themselves as atheists in the United States has been rising, modestly but steadily, in recent years. Our aggregated data from 2012 show that 2.4% of American adults say they are atheists when asked about their religious identity, up from 1.6% in 2007.

Atheists, in general, are more likely to be male and younger than the overall population; 67% are men, and 38% are ages 18-29 (compared with 22% of all U.S. adults). About four-in-ten atheists (43%) have a college degree, compared with 29% of the general public.

Although the literal definition of “atheist” is “a person who believes that God does not exist,” according to the Merriam-Webster dictionary, 14% of those who call themselves atheists also say they believe in God or a universal spirit. That includes 5% who say they are “absolutely certain” about the existence of God or a universal spirit. Alternatively, there are many people who fit the dictionary definition of “atheist” but do not call themselves atheists. More Americans say they do not believe in God or a universal spirit (7%) than say they are atheists (2.4%).

Not all atheists see a contradiction between atheism and spirituality. A quarter (26%)say they think of themselves as spiritual people, and 3% consider themselves religious people. Four-in-ten atheists (41%) say they often think about the meaning and purpose of life.

Among atheists, 82% say they either often (52%) or sometimes (30%) feel a deep connection with nature and the earth; among all American adults, 85% either often (58%) or sometimes (26%) feel such a connection.

Det är som sagt inte så enkelt att avgöra hur många ateister det är i USA.

Annonser

Peder Thalén: Ateismens fall

2007-12-27

Ateismens fallTrött på svepande kritik mot ateism från religiösa företrädare öppnade jag boken ”Ateismens Fall – den moderna religionskritikens kris” med viss förväntan. Här lägger förhoppningsvis en doktor i teologi, Peder Thalén, fram en genomtänkt argumentation för ateismens ogiltighet.

Boken består av några fristående texter om ateismen, skrivna under ett decennium. Den grundläggande attityden gentemot otron är den samma, men förutsättningar är olika. Därför bör dessa texter bedömas var för sig. Så varför inte börja med denna första.
Peder Thalén

Det bör då sägas att det inledande kapitlet skrevs för nästan 10 år sedan. Det var långt innan Christer Sturmark, Humanisternas ordförande trätt ut på scenen. Det är inte oviktigt då hans engagemang medverkat till att debatten i Sverige fått sådan omfattning. Sturmark är en tydlig måltavla för bokens författare.

I kapitlet rubricerat ”Det dubbla tomrummet” beskriver PT tomheten skapad av den traditionella namnkristendomen och att ateismen därmed blivit meningslös. Här är en sammanfattning av PTs text (direkta citat är kursiverade).

Under 50- och 60-talen som attackerade Herbert Tingsten och Ingemar Hedenius en utbredd namnkristendom. Vapnet var en ateistisk ideologi. Den är nu (alltså 1997) avsomnad då den inte fyller något behov eftersom namnkristendom i praktiken är övervunnen i vår kultur. Ateismen kunde inte fylla ett andligt tomrum.

Den ateistiska rörelsen hade religiösa övertoner med vision om en ny mänsklighet. Hos de aktiva förespråkarna fungerade ateismen som en religiös lära i en sekulär dräkt som dock var sannare lösning på den mänskliga problemen än den traditionella religionen.

Idag är vetenskapstron inte längre levande. Den ateistiska rörelsens andliga grundval är raserad. Idag återstår en vilset blickande nihilism, ett kompasslöst drivande mellan tro på ingenting och tro på vad som helst. Förnekandet kan vare sig skänka mening eller hopp om befrielse.

Det är svårt att förstå ateisternas genomslagskraft. I Hedenius fall berodde det inte på argumenten utan på en suggestiv kraft i ett enkelt tankeschema som gav ett skimmer av självklarhet. Man genomskådade inte hans bedrägliga klarhet skapad av verklighetsförenklade konstruktioner.

Femtiotalets ateism var inget annat än en antireligiös ideologi i vetenskaplig förklädnad. Men Hedenius missade målet. Det var inte bibelns Gud han kritiserade utan en filosofisk kopia på samma sätt som skett sedan Upplysningen.

Denna kopia är dock skapad av den västerländska teologin i symbios med antik förnuftsspekulation. Hade Hedenius påvisat felet i detta gudsbegrepp hade han gjort kyrkan en tjänst. Den lider nämligen av samma uttjänta intellektualism som den ateistiska rörelsen. Svenska Kyrkan har ännu inte dragit några lärdomar av egna och andra misstag. Man har fortsatt att saluföra den kristna tron i samma utnötta förpackning, nämligen som en livsåskådning jämställd med en ideologi.

Kontakten har förlorats med den kristna traditionens insida, med den roll den faktiskt spelat i människors liv.[…] Tron var tidigare sammanvävd med ett sätt att leva där tilliten till Gud inte vilade på ett abstrakt antagande utan kunde föreligga som en konkret erfarenhet av att vila i Guds hand, där olika vardagliga händelser sågs som en bekräftelse på Guds närvaro i de egna livet.

Både för den kristet engagerade och den gudssökande människan i allmänhet är därför ”religionens död” en positiv händelse. […] Kyrkan riskerar att bli ett sista reservat för den urvuxne Gud, som den övriga kulturen redan lämnat bakom sig.

Av femtiotalsateismen återstår en död ideologi med allmän fientlighet mot den kristna tron, ljummen och sval, gränsande till likgiltighet. Denna namnateism är en av grundvalarna för den nihilism som vårt samhälle lider av.

Jag skulle tro att PT kan acceptera denna kortversion av hans artikel, även om givetvis en del nyanser och sidospår inte finns med. PT använder åtskilliga inomreligiösa begrepp och ger ord en annan betydelse än som är vanligt.

PT säger att ateism är en ideologi, men normalt avses med ateism helt enkelt icketro på gudar och andra övernaturliga krafter. Påstående att ateismen har religiösa övertoner är märkligt i alla fall om man definierar religion som tro på gudar och andra övernaturliga krafter.

Inte heller är det riktigt att beskriva ateismen som en rörelse. Det antyder att det finns ett gemensamt mål för ateisterna. Men så var och är det inte. 50-talet ateister var liberaler, socialister, anarkister och kommunister med helt skilda uppfattningar om det framtida samhället. Trots att PT har åtskilliga fotnoter finns det inget stöd för PTs uppfattning om en gemensam ateistisk rörelse. Själv satt jag i styrelsen för Förbundet för Religionsfrihet under 60-talet då Per-Anders Fogelström var ordförande och vet att det enda som förenade oss var kampen för ett sekulärt samhälle. Även i dag finns det många former av ateism även om den mest framträdande representeras av den humanistiska rörelsen.

Som många religiösa människor med postmoderna uppfattningar talar PT om ”vetenskapstro” i ett försök att likställa den med andra trosuppfattningar. Men den tro humanister har på vetenskapen betyder att ha insikten om värdet av en systematiskt utveckling av kunskap, dvs att den som presenterar nya kunskap ska kunna redovisa skälen för varför den är sann.

Ateismen har en ”vetenskaplig förklädnad”, skriver PT. Med sin kritiska inställningen till det vetenskapliga arbetssättet ogillar han tydligen när ateisterna använder den kunskap vetenskapen producerat för att påvisa många orimligheter, för att inte säga tokigheter, som religioner torgför.

Det som PT uppfattar som ”vilset blickande nihilism” är människor som insett tomheten i de många olika religiösa värdesystemen och söker efter nya grundade i mänskliga erfarenheter. Förnekandet är en befrielse från uråldriga tankemönster som ger utrymme för värderingar relevanta för vår tid.

Irritationen över Hedenius lyser skarpt i PTs text. Det beror förmodligen på att Hedenius var främst bland dem som avslöjade namnkristendomen, som nu sent omsider även vissa kristna tar avstånd ifrån. I likhet med många religiösa är PT helt övertygad om att just han vet vad som är den sanna kristendomen. Hedenius hade givetvis misstagit sig fullständigt. Han angrepp en påhittad gud, dock samma gud som den västerländska teologin dyrkade och fortfarande dyrkar enligt PT.

Den sanna kristendomen är den ursprungliga tycks PT mena. Den är ”sammanvävd med ett sätt att leva där tilliten till Gud inte vilade på ett abstrakt antagande utan kunde föreligga som en konkret erfarenhet av att vila i Guds hand, där olika vardagliga händelser sågs som en bekräftelse på Guds närvaro i de egna livet.”

Här lämnas ateisten i sticket. Språket blir nästan fullständigt obegripligt. Det förefaller som om han menar att man av någon fördold anledning ska försöka känna tillit just till PTs Gud. Om man tycker det känns bra så följer Gud med en i livet. Men vad får en normalt funtad människa att utan skäl välja PTs Gud? Och ska man bara byta Gud när den man har inte känns tillfredsställande? Är den en seriös Gudstro?

PT skrev artikeln i mitten av 90-talet och känns ganska så passé. Möjligen borde den inte tagits med i en bok som ges ut mitt i en debatt med deltagare som Richard Dawkins, Sam Harris och vår egen Sturmark. Men samtidigt är det intressant att läsa den som ett tidsdokument. Behållningen är hans fullständiga förkastande av Svenska Kyrkans namnkristendom och att han så helt missat att ateismens kritik inte endast riktas mot kristendomen utan mot all slags tro på övernaturliga krafter, annan vidskeplighet och misstro mot vetenskaplig metodik.


Kyrkans Tidning: Ateismen handfallen inför modern gudsbild
Uppsala Nya Tidning: Sekulariseringen på frammarsch
Wikipedia: Kritik av ateism
Taggar: Ateism, Ingemar Hedenius, Christer Sturmark, Vetenskap, Peder Thalén, Kristendom
Andra bloggar om: , , , , ,
Intressant


%d bloggare gillar detta: