Ökar utsläppen av koldioxid?

2011-11-05

Massmedia rapporterar om kraftigt ökade utsläpp av koldioxid? DN skriver t.ex. ”Ökade utsläpp i klimatovillig värld”.

Stämmer det? Den första kontrollen är givetvis att se om mängden koldioxid ökat i atmosfären. Det bör den ju göra om utsläppen ökar.

Den av alla erkända mätstationen av koldioxid är observatoriet på Manua Loa på Hawaii. De redovisar inga som helst nyheter. Koldioxiden ökar i samma takt som tidigare sedan mätningarna började 1958 (climte4you).

Varifrån har då media fått sina uppgifter? Som källa anges ”amerikanska energidepartementet” men det verkar som om att det är någon på SMHI som planterat historien.

Ursprunget verkar vara en liten amerikansk myndighet med namnet CDIAC. De skriver att enligt preliminära uppgifter så har de uppskattat utsläppen betydligt högre i 2010 än tidigare. De preliminära uppgifterna sägs vara 5,9% högre än de preliminära för 2009.

De preliminära uppgifter för 2009 var dock lägre än beräkningarna för 2008 (preliminära?). Om de de preliminära beräkningar visar någon höjning 2010 jämfört med 2008 framgår inte.

Ökningen ska enligt dessa beräkningar främst ske i Kina. I USA minskade däremot utsläppen. Fast det är ju bara preliminärt.

Hur gör då CDIAC sina beräkningar. Jo så här. De samlar in uppgifter uppgifter från energiföretagens BP, vilket gissningsvis står för produktion. Det tar tid. Resultat för ett år är klara först efter 2-2,5 år. Men som en service redovisar man sina bedömningar baserat på extrapolering av äldre data.

Till detta kommer givetvis schablonmässiga beräkningar av hur mycket koldioxid olika energislag avger vid olika typer av konsumtion.

Och på detta underlag skriver sedan Sveriges Radio ”De globala utsläppen av koldioxid ökar snabbare än de värsta scenarion som FN:s klimatpanel skissade för fyra år sedan.” Samma nyhet publicerades enligt Google drygt 5000 gånger på några dagar. Sanningen verkar vara att koldioxiden ökar i samma takt som tidigare.

Det kommer nog liknande rapporter den närmaste tiden. Myndigheter vill profilera sig inför medias klimatfokusering inför FN-konferensen i Durban.  En miljömyndighet eller forskargrupp som inte visar framfötterna med larm som media uppmärksammar riskerar anslagen.


FN granskar IPCC

2010-02-26

FN tänker tillsätta en kommitté med oberoende forskare med uppgift att granska och stärka IPCC. Det säger en talesman för FN Nick Nuttall. Samtidigt säger FN-chefen: ”I urge you to reject the last ditch attempts by climate sceptics to derail your negotiations by exaggerating shortcomings on the IFCC Fourth Assessment Report.”

Sannolikheten, med den inställningen, att kommittén bemannas av oberoende forskare än nog mycket lite tyvärr. Det handlar som bekant inte bara om en ”ditch” (dikeskörning) utan om flera svårigheter att hålla sig på vägen. Se t.ex. radioprogrammet Klotets sidor:
Fel om afrikajordbruk i IPCC-rapport
Fel i IPCC-rapport om stormskador
Fel kan inte rättas i IPPC-rapport


Summering av klimatmötet: fullt godkänt

2009-12-19

Resultat av klimatmötet i Köpenhamn blev riktigt bra. Man fattade inga bindande beslut. Kyotoavtalet lever ytterligare några år vilket inte stör så mycket eftersom det inte ändå inte efterlevs. Ett antal länder sa att de tänker ge bidrag till de minst utvecklade länderna. En del kommer inte betalas ut. Andra bidrag var redan beslutade men kallades då något annat.

Nu kan forskningen fortsätta att kartlägga hur klimatet kan komma att utvecklas och de influeras av antropogena och andra faktorer. De forskare som utnyttjat sin ställning för att kampanja för sin egen politiska värdering, kan – förhoppningsvis – återgå till att ta reda på klimatets mekanismer och konsekvenser. Forskarnas uppgift måste bli att redovisa sina resultat – inkl allt underlag – för allmänheten och dess politiker som har att värdera olika forskares resultat och ta beslut om åtgärder.

Den viktigaste uppgiften för forskarna är klarlägga hur koldioxiden inverkar på klimatet. Alla är överens om att koldioxiden i sig har en minimal inverkan. Däremot är det fortfarande oklart vad denna initiala begränsade värmeökning betyder för att initiera andra klimatfaktorer, t.ex. mängden vattenånga i atmosfären och olika typer av moln ökar och minskar värmen.

Klimatadministratörerna i FN, i regionala och nationella organ, kan dra lärdomen att det är meningslöst att ”lösa” klimatfrågan genom gigantiska konferenser. Hur kunde man tro att det skulle vara möjligt att ”ställa om” världen genom att dra ihop ledarna för världens länder under några dagar. 41.000 personer skulle ha rätt att närvara. Absurt.

Dessutom var en stor del, kanske huvuddelen, av de närvarande ledarna inte demokratiskt valda utan har tagit makten genom våld och bluffande. Makten använder de till att förfölja motståndare och – extra viktigt i detta sammanhang – berika sig genom korruption. För dem handlar det inte om klimatet utan att skaffa sig bidrag att stoppa i egna fickor.

Förutsättningar kommer vara desamma om ett år i Mexico, detta land som påstår sig mer för klimatet än de allra flesta. Men klimatet för människorna i Mexico är uselt. Fattigdom, kriminalitet, arbetslöshet präglar landet. Kanske vore det bättre att satsa klimatpengarna på de egna innevånarna.

Klimatmötets obestridliga vinnare är Kina. De vill inte minska sina koldioxidutsläpp, de vill inte bli kontrollerade av internationella organ. Kina vill inte underordna sig någon internationell klimatkommission. Kinas taktiska upplägg kvar enkelt. Man övertygade sina vänner i Afrika och Sydamerika om att kräva att Kyotoavtalet ska förlängas eftersom endast ställer krav på en grupp i-länder utan någon som helst möjlighet att reducera utsläppen till den nivå man enats om.

Den kinesiska regimens inställning är lättförstålig. Utan en fortsatt snabb standardstegring vräks den från makten. Det leder troligen till ett sammanbrott av det mångkulturella Kina. Den långsamma demokratiseringen av Kina förutsätter att ledningen själv kan avgöra när, hur och i vilken omfattning den kan vidta åtgärder mot de klimatproblem som landet sedan länge lider av.

Det bästa vore om Köpenhamn blev det sista försöket att i FNs regi vidta åtgärder för ett bättre klimat. I stället blir det enskilda länder och mindre grupper av länder som får ta beslut om vad som ska ske inom det egna området. Dessutom kan de pressa u-länder till åtgärder genom ge bidrag till de åtgärder givarna anser är motiverade och där givarna kan kontrollera att pengarna används på överenskommet sätt.

När FNs roll minskar blir det naturligt att klimatkommissionen IPCC avvecklas. Den centrala styrningen av forskningen kan därmed ersättas av en allsidig forskning där olika forskares ges möjlighet att arbeta utifrån egna hypoteser.

Klimatet är sannolikt inte det stora problemet för jordens folk. Omställningen från fossilsamhället måste börja nu. Kostnaderna för utvinning och distribution stiger radikalt de närmaste åren. Det leder på sikt till minskad stegring av mängden koldioxid, men å andra sidan blir kostnaden för i-länderna enorm.

Denna uppgift måste de varje enskild nation hantera själv. Förutsättningarna är olika vad gäller förbrukning, tillgång till alternativa energiformer, handlingsberedskap hos politiker och i opinionen för att bara nämna några.

I vart fall kan man lugnt påstå att framtiden ser spännande ut.


DN: Fiasko i Köpenhamn
SvD: Stort misslyckande för klimatmötet

%d bloggare gillar detta: