Klimatet kommer kosta mycket mer än vi trott

2011-09-15

”Osäkerheter kring framtidens klimat beror på osäkerheter vad det gäller framtida utsläpp, brister i klimatmodellerna samt osäkerheter kring framtida naturliga variationer i klimat-systemet. Det råder dock inget tvivel om att klimatet håller på att förändras och att detta till stor del beror på utsläpp av växthusgaser. ”

Det skriver SMHI på sin web. Och så är det säkert. Att en ”stor del beror på utsläppen” är väl dock fortfarande oklart.

gårdagens rapport från SMHI till regeringen om det aktuella forskningsläget är tonläget ett annat. De säger t.ex.

— Effekterna av den globala uppvärmningen väntas bli allvarligare jämfört med IPCC:s bedömningar för fyra år sedan. Bland annat kan havsnivån höjas med uppåt två meter vid slutet av seklet.

Miljöministern Anders Carlgren kommenterar:

— För att klara av den gemensamma utmaningen att göra Sverige till ett grönt föregångsland där vi kombinerar välstånd och god miljö är det viktigt att vi utgår från den senaste och mest aktuella forskningen.

Mot detta finns det två invändningar:

1. Det är helt uppenbart att det inte kommer tas några globala bindande klimatbeslut. Ett ensidigt åtagande från svensk sida att helt eliminera växthusgaserna drabbar oss hårt ekonomiskt. Idén att våra klimatinvesteringar ska generera produkter som världen i en nära framtid kommer efterfråga är en schimär.

2. Det är likaså helt uppenbart att även mycket kraftfulla satsningar på att minska koldioxidutsläppen inte kommer att påverka klimatet förrän i en avlägsen framtid. Därför måste vi satsa betydande belopp på att ta om konsekvenserna – om de nu blir så stora som SMHI tror.

Carlgren pratar ofta om att Sverige lyckats minska utsläppen utan att det inverkat på vår ekonomi. Klimatinvesteringarna lönar sig säger han.

Men det är tydligen helt fel. Forskare i Uppsala under ledning av professor Kjell Aleklett skriver på DN Debatt

— De totala utsläppen av växthusgaser ökat med cirka 20 procent under åren 1993 till 2005 – till skillnad från minskningen med 10 procent i den officiella statistiken. Någon frikoppling mellan klimatpåverkan och ekonomisk tillväxt har alltså inte skett i Sverige.

Minskningen beror på att vi svenskar köper varor som inverkar negativt på klimatet från andra länder. Utsläppen i Sverige har ökat om vi tar hänsyn till vad vi svenskar konsumerar och inte bara vad vi producerar.

Det betyder att kostnaden för att radikalt minska vår klimatpåverkan är vida mycket större än tidigare beräkningar. Och inte bara kostnaderna ökar utan det blir betydligt fler vindsnurror som skadar vår natur. Om det nu är så att havsnivån stiger så är det bättre att bygga om hamnar och liknande.

SMHI talar om en havsnivå höjning på 2 meter kan komma. När då? Under de senaste 100 åren har nivån höjts med 20 cm, dvs 2 mm/år. Det har inte skett någon förändring av den takten på senare år.

Så SMHIs höjning av havsnivån kommer väl upp till två meter om ca 1000 år.  Om inget annat hänt till dess.

Annonser

Smälter isen på Grönland – eller är det tvärtom?

2009-11-18

Den etablerade uppfattningen verkar vara att isen på Grönland smälter allt snabbare och att havsnivån därför stiger. Snart kommer öar och lågt liggande land svämmas över.

Den 13 november publicerade Science en rapport av Michiel van den Broeke, m.fl med rubriken  Partitioning Recent Greenland Mass Loss. I rapportens abstrakt står det ”… enable us to quantify the individual components of recent Greenland mass loss. The total 2000–2008 mass loss of ~1500 gigatons, equivalent to 0.46 millimeters per year of global sea level rise,…” och ”Since 2006, high summer melt rates have increased Greenland ice sheet mass loss to 273 gigatons per year (0.75 millimeters per year of equivalent sea level rise).

Och det kan ju låta alarmerande. Så uppfattade också flera media det, i Sverige dock bara DN. ”Grönlands smältande isar höjer havsnivån” blev tidningens rubrik. Ingressen höll tidningen vanliga ton när det gäller klimatet: ”Grönlands isar smälter allt snabbare. Ny studie visar att Grönlands bidrag till havets höjning är kraftigt underskattat.

Men det DN skriver stämmer inte med den etablerade forskningens resultat . Borde inte DN nämnt det?

Nu visar det sig att referatet i DN inte heller stämmer med den aktuella undersökningen. Den visade nämligen att ”total annual precipitation in the Greenland ice sheet for 1958-2007 to be up to 24% and surface mass balance up to 63% higher than previously thought,” Kanske borde DN tänkt till lite extra eftersom forskningsrapportens namn är ”Higher surface mass balance of the Greenland ice sheet revealed by high-resolution climate modeling”.

Tilläggas kan att Science i sitt abstrakt valde att exkludera såväl rapportens namn som författarnas inledande mening: ”High-resolution (˜11 km) regional climate modeling shows total annual precipitation on the Greenland ice sheet for 1958-2007 to be up to 24% and surface mass balance up to 63% higher than previously thought. ” (Geophysical Research Letters)


Blir oceanerna kallare eller varmare?

2009-11-17

I en vetenskaplig rapport hävdar två forskare att oceanerna har blivit kallare sedan 2003. Att de utgår från detta årtal beror på att man då startade ett nytt mätsystem Argo som består av upp emot 4000 bojer som mäter havens värme på olik djup.

Eftersom haven lagrar ca 80% av jordens värme är havens temperatur en bra indikator på jordens klimat. Dessutom innebär en ökad temperatur en höjning av havsnivån genom sk sterisk effekt.

Forskarnas rapport ligger i linje med resultat från CRUs mätserie HadSST2 och NCDC. Men sex års mätresultat är alltför kort för att säga något om klimatet. CRU och NCDC publicerar dock sina resultat sedan 1979. De visar en svag ökning på ytvattnet om ca 0,2 grader under 30 år, men ingen ökning alls i det översta lagret ned till 300 meter.

Havsnivån stiger långsamt, med + 4,5 cm sedan 1979. Det är lika med inget alls om man t.ex. jämför med tidvatten, skillnaden mellan hög och lågtryck och vindars inverkan. Den långsamma ökningstakten verkar dessutom att avta.

Webben Skeptical Science sammanfattar läget: The bottom line is there is still uncertainty over the reconstruction of ocean heat. Generally, the various reconstructions show the same long term trends but don’t always agree when it comes to inter-decadal variability. The uncertainty means one cannot conclude with confidence that the ocean is cooling. Independent analysis seem to indicate that over last half dozen years, the ocean has shown less warming than the long term trend but nevertheless, a statistically significant warming trend.

Det är alltså svårt att veta om haven värms upp eller kyls ned. Det krävs mer forskning.


Har DN fel om Grönlandsisen?

2009-11-13

I dagens DN skriver Annika Nilsson ”Under senare år har havsytan höjts i en allt snabbare takt.” Stämmer det? DN är ju notoriskt opålitligt i klimafrågan så det finns anledning att kolla.

Havsnivån mäts av University of Colorado at Boulder. Ett besök där visar att något helt annat. Coloradouniversitetets mätningen har gjorts med satellit sedan 1994. Havytan har enligt dessa mätningar höjts med 2,8-3,6 mm/år.

Diagrammen visar att det inte varit någon höjning alls av havsytan sedan 2006! Det ser alltså ut som om att DN har fel igen.

Om havsnivån inte ökar så kan man undra vart Grönlands smältande is tar vägen.  Eller är det kanske så att isen på Grönland inte minskar?

Det visar sig enligt mätningar från NASA Goddard Institute for Space Studies (GISS) att temperaturen under 1990-2000 var lägre än under seklet 1901-2000 på sydvästra hälften av Island. Bara den allra nordöstligast spetsen på Grönland var något varmare (<1 grad).

En viktigare iaktagelse är att istäcket blev tjockare i samma jämförelse. I snitt ökade istäcket på större delen av Grönland med 10-20 cm per år! På den nordligaste tredjedelen minskade istäcket med ca 5 cm/år.

Grönlandsisen verkar alltså växa. Det är väl något för DN att rapportera om?


DN: Grönlands smältande isar höjer havsnivån


Mer is vid polerna

2009-09-17
Mer is vid polerna.
Det är fn betydligt mer is i Arktis än såväl 2007 och 2008. Det ser ut som om det också kommer att vara mer is än 2005. Skillnaderna från år till år säger inget om någon global uppvärmning, men eftersom har sett isutvecklingen vid Arktis som ett bevis på ett varmare klimat finns det anledning att informera om utvecklingen.
Utvecklingen är densamma vid Antarktis. Nu när isen nått årets maxima är det intressant att se att det är betydligt mer is runt Antarktis är genomsnittet för året 1979-2000.
Luftens temperatur förändras inte utan ligger still sedan 2001. Än mer intressant är det att havens temperatur har fallit kraftigt sedan 2003. Ökningen sedan 1979 är 2,5 grader.
Mängden koldioxid ökar i samma takt som tidigare allt sedan 1958 då mätningarna började på Mauna Loa. Trots denna jämna ökningstakt har temperaturen gått upp och ned och polernas is ökat och minskat sedan satellitmätningarna började 1979.
För varje år som går blir det tydligare att koldioxiden inverkan på klimatet är mycket liten.

Det är fn betydligt mer is i Arktis än såväl 2007 och 2008. Det ser ut som om det snart också kommer att vara mer is än vid motsvarande tidpunkt 2005. Skillnaderna från år till år säger inget om någon global uppvärmning, men eftersom många har sett isutvecklingen vid Arktis som ett bevis på ett varmare klimat finns det anledning att informera om utvecklingen.

Utvecklingen är densamma vid Antarktis. Nu när isen där nått årets maximum är det intressant att se att det är betydligt mer is runt Antarktis är genomsnittet för året 1979-2000.

Luftens temperatur förändras inte utan ligger still sedan 2001. Än mer intressant är det att havens yttemperatur sjunkit sedan 2003. Sedan 1979 är ökningen bara 0,25 grader. Om man i stället tittar på vattenskiktet ner till 300 meter så ligger  temperaturen still.

Havsytan stiger, men mycket, mycket långsamt. Mellan 1992-98 steg nivån med 45 mm, dvs med 7 mm/år. Några säger med panik i rösten att stora området snart kommer att svämmas över, men denna obetydliga förändring måste jämföras med förändringar förorsakade av tidvatten och vindar. Tidvattnet på oceanerna är ca 1 meter, men på vissa kustar kan det överstiga 10 meter. Till det kommer flera meter höga vågor vid stormar. I det perspektivet är havens nivåhöjning obetydlig.

Varför stiger då havsytan? Det viktigaste anledningen kan vara att värmen återgått till den nivå den hade före 1200-talet efter den ”lilla istiden” som upphörde runt 1850.

Mängden koldioxid ökar i samma takt som tidigare allt sedan 1958 då mätningarna började på Mauna Loa. Trots denna jämna ökningstakt har temperaturen gått upp och ned och polernas is ökat och minskat sedan satellitmätningarna började 1979.

För varje år som går blir det tydligare att koldioxidens inverkan på klimatet är mycket liten.


Nu sjunker havets temperatur

2009-04-02

I diskussionen om klimatet dominerar luftens temperatur. Men havens temperatur är minst lika viktigt att följa.

Det visar sig att den globala havstemperaturen har ökat något sedan mätningarna började 1979, men nu sjunker temperaturen igen.

Enligt Climatic Research Unit (University of East Anglia’s Climatic Research Unit, Dataserie HadSST2) var temperaturen 1979 0,05 grader högre än genomsnittet under jämförelseperiodenn 1961-1990. 2003 var det 0,4 grader varmare än jämförelseperioden, men sedan dess har värmen minskat till knappt 0,3 grader.

Mätresultaten bekräftas av National Oceanographic and Atmospheric Administration (NOAA) Climate Prediction Center (CPC) som mätt havets temperatur runt ekvatorn. De jämför med genomsnittet under åren 1971-2000 och kommer fram till följande avvikelse: 1979 0 grader, 2003 +0,4 grader, 2007 +0,1 grader.

NOAA har också mätt hur stor samma avvikelse är Nordatlanten: 1979: +0,3 grader, 2003: +0,2 grader, (2006: varmast +0,6 grader) och 2007: +0,3 grader. Här är samma resultat för sydatlanten: 1979 -0,1 grad, 2003 +0,1 grad, 2007 +0,3 grader.

Mätningarna visar också något mycket intressant. Värmen har ökat speciellt mycket omedelbart norr om Norge. NOAA anger att vattnet där är 5 grader varmare än normalt (tyvärr framgår det inte vad som är normalt). Vad kan det bero på?

Varmare vatten tar mer utrymme än kallare vatten. Därför stiger vattennivån om det blir varmare. Nivån stiger också om landis smälter. Nivån påverkar också av den fortgående landhöjningen efter inlandsisen eller på grund av jordskorpans plattor möts.

Enligt mätningar av Colorado Center for Astrodynamics Research stiger havsytan. 1994 var ytan 25 mm under ett genomsnittet (oklart vilket) och 2007 var den 25 mm över snittet.

Slutsatsen blir väl att det finns tendenser till fallande havstemperatur under de senaste åren, men de kan vara tillfälliga. Och att havet stiger, men mycket långsamt.


%d bloggare gillar detta: