Vad menar SD med ”nedärvd essens”?

2014-03-03

Många säger att SD är ett rasistiskt parti. Även jag tycker mig ha funnit formuleringar i SDs program som verkar bevisa det. Men helt säker är jag inte, varför jag nu skrivit till SD och bett dem förklara vissa formuleringar i programmet.

Till Sverigedemokraterna

Generaldirektören Dan Eliassons klottrande på Försäkringskassans webb fick mig att börja läsa SDs program. Jag konstaterade att SD har många konkreta ståndpunkter som överensstämmer med mina, vilket jag också skrivit om i min blogg och i Facebook.

På Facebook föreslog någon att jag skulle läsa SDs programavsnitt om människan då det visar att SD är ett rasistiskt parti. I avsnittet läser jag:

”Det finns dock också en nedärvd essens hos varje människa som man inte kan undertrycka i hur hög utsträckning som helst utan att det får konsekvenser. Delar av denna essens är gemensam för de flesta människor och annat är unikt för vissa grupper av människor eller för den enskilde individen.”

Det är klart att denna formulering kan tolkas som rasistisk. Det styrks också av en intervju med Mattias Karlsson:

”Vi tydliggör därmed att det handlar om kultur och normer och identitet, säger Mattias Karlsson, ansvarig för förslaget till nytt principprogram.

Det finns bra kulturer och mindre bra kulturer och de goda är de som slår vakt om mänskliga rättigheter och demokrati, enligt SD.

Andra partier betonar i för hög utsträckning att människan i grunden är god och i hög grad formas av miljön och sociala faktorer.

SD väljer istället att förklara människan som att hon har en nedärvd essens, som i stora delar är lika för alla.

Andra delar av den här nedärvda essensen ser däremot inte riktigt lika ut för alla, enligt SD.

Vissa föds med mindre empatisk förmåga än andra och den synen ligger delvis till grund för partiets förslag på det kriminalpolitiska området med strängare straff, enligt Mattias Karlsson.” (http://www.politico.se/artikel/3978/sd-partiprogram)

Anser Mattias Karlsson att han har citerats rätt? Ger Politicos text en riktig bild av SDs uppfattning?

Jag delar SDs uppfattningen att det finns bättre och sämre kulturer.

Men vad menar Mattias Karlsson när han säger att människan inte i hög grad formas av miljö och sociala faktorer utan att det är en ”nedärvd essens” som styr formandet och att det t.ex. avgör människan förmåga till empati?

Vad är essens? Wikipeda skriver ”Utifrån essentialismen ska kultur och etnicitet ses som helt enskilda ämnen som har en fast relation till varandra. Födelseortens egenskaper förs vidare i arv genom nationalitet som bestämmer ens kultur. Kulturen avgör sedan ens etnicitet. Kortfattat blir människans tillhörighet och identitet något som bestäms redan vid födelseplatsen.” (https://sv.wikipedia.org/wiki/Essentialism) Är det den innebörden SD avser? Eller har SD utvecklat detta begrepp då det har så grundläggande betydelse för SDs människosyn?

Vad menas med att denna essens är ”nedärvd”? Menar SD att olika etniska grupper har ärvt olika essenser och därmed olika förmåga att vara empatiska?

Vilken vikt lägger SD på andra faktorer som inverkar på människors attityder till varandra, som ekonomiska förhållande, historisk bakgrund, familjestrukturer, utbildning?

Jag är mycket tacksam för ett svar som jag lovar att återge i sin helhet på min blogg och i Facebook.

Vänligen

Hans Iwan Bratt

Annonser

Ge Dan Eliasson en reprimand

2014-03-03

Per Bauhn, professor i praktisk filosofi, Linnéuniversitetet, skriver alltid tankvärt. Nu tycker han i SvD att Försäkringskassans gd Dan Eliasson  bör ges en reprimand för sitt omdömeslösa sätt att kritisera Jimmie Åkesson.

”Problemen handlar i stället om var och hur Eliasson uttrycker sig. När han twittrar om den påfrestning åsynen av Åkesson medför för hans matsmältningsorgan så gör han det på Försäkringskassans hemsida. Därmed blandar han samman rollen som åsiktsfylld medborgare med rollen som företrädare för ett statligt verk.”

”Att Sverigedemokraterna (SD) nu kräver Eliassons avgång är heller inte förvånande. Ledande medlemmar i partiet har egna erfarenheter av att ha tvingats bort från jobbet på grund av sitt bloggande. Så var fallet när Kent Ekeroth 2006 blev av med sin oavlönade praktikplats på den svenska ambassaden i Tel Aviv. Enligt ambassadören gjorde sig Ekeroth omöjlig genom sitt privata bloggande och sitt medlemskap i en rörelse som ”samtliga svenska riksdagspartier anser är odemokratisk och främlingsfientlig” (Sydsvenskan 30.10.2006). Justitiekanslern beslutade senare att Utrikesdepartementet skulle ersätta Ekeroth med trettio tusen kronor.”

”Sedan är det detta med hur Eliasson uttrycker sig. Om det nu är så lätt att bli upprörd över vad SD står för, så borde han väl kunna finna något sakligt argument att leverera, i stället för sin magkänsla. En uppkastning är inte ett argument. Visserligen förekommer det på sina håll i twittervärlden en blandning av ogenomtänkta utbrott och torftigt språkbruk som för tankarna till en sorts ”Ring P1” för skrivkunniga. Men om nu en generaldirektör vill kommunicera med medborgarna och samtidigt måna om respekten för det ämbete han företräder, så borde han kanske låta någon stund gå mellan infall och utbrott. Låta kräkreflexerna gå över och sedan skriva något intelligent.”

”Om inte Eliasson och andra deltagare i den offentliga debatten redan har insett det, så finns här något för dem att lära sig: Det är så Sverigedemokraterna vinner insteg i den allmänna opinionen. Ju oftare man ersätter saklig debatt och principiellt underbyggda argument med politiskt korrekta magkänslor, desto mer tyngd ger man åt bilden av ett etablissemang som är oförmöget att vinna med blanka vapen.

Dessutom bidrar man till att ytterligare sänka nivån för det offentliga samtal som detta valår kan vara avgörande inte bara för vilka partier vi röstar på, utan också för i vilken grad vi alls väljer att rösta.”

Bauhn har givetvis helt rätt. Det viktiga är givetvis fadäsen att Dan Eliasson använder en statliga myndigheten för våldsamt angrepp på en person som dessutom sitter i Sveriges riksdag som företrädare för 339.610 personer. Den ansvarige minister har goda skäl att kritisera Eliasson.

Läs även Den kräkande generaldirektören ledde mig till SD.


Är Sverigedemokraterna rasister?

2014-03-01

Jag har läst SDs program här och där och ser att mycket stämmer med min egen uppfattning. Men så får jag tips att också läsa vad SD skriver om sin människosyn. Där står det

Det finns dock också en nedärvd essens hos varje människa som man inte kan undertrycka i hur hög utsträckning som helst utan att det får konsekvenser. Delar av denna essens är gemensam för de flesta människor och annat är unikt för vissa grupper av människor eller för den enskilde individen.

https://sverigedemokraterna.se/manniskan/

Jag hittar sedan motiveringen för avsnittet

 Vi tydliggör därmed att det handlar om kultur och normer och identitet, säger Mattias Karlsson, ansvarig för förslaget till nytt principprogram.

Det finns bra kulturer och mindre bra kulturer och de goda är de som slår vakt om mänskliga rättigheter och demokrati, enligt SD.

Andra partier betonar i för hög utsträckning att människan i grunden är god och i hög grad formas av miljön och sociala faktorer.

SD väljer istället att förklara människan som att hon har en nedärvd essens, som i stora delar är lika för alla.

Andra delar av den här nedärvda essensen ser däremot inte riktigt lika ut för alla, enligt SD.

Vissa föds med mindre empatisk förmåga än andra och den synen ligger delvis till grund för partiets förslag på det kriminalpolitiska området med strängare straff, enligt Mattias Karlsson.

http://www.politico.se/artikel/3978/sd-partiprogram

Det måste tolkas som att SD menar att vissa kulturer är sämre för att människorna i området har mindre empatisk förmåga på grund en nedärvd essens.

Det klargör med all önskvärd tydlighet att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti.


Den kräkande generaldirektören ledde mig till SD

2014-02-28

Den kräkande generaldirektören fick mig äntligen att läsa Sverigedemokraternas program. För det är klart ett det är sådana som Dan Eliasson och rabiata typer på vänsterkanten som gör att Sverigedemokraterna blir det parti valrörelsen kommer att handla om.

Det som fick generaldirektören att kräkas och dessutom berätta om det på sin myndighets webbsida var en debatt om vilka minnen Jimmie Åkesson har från sin barndom.

Per Nilsson, som varit lärare i Åkessons barndomstad, riktar ett våldsam angrepp mot Åkesson: ”Alla som bor i Sölvesborg vet att Jimmie Åkesson ljög i SVT-programmet Nyfiken på Partiledare. Det fanns inga invandrargäng i Falkvik i mitten av 1980-talet.” ”Jimmie Åkesson ljuger med beräkning, för att motivera ett politiskt engagemang..” ”Jimmie Åkessons lögner och selektiva minnesbilder häromkvällen hjälpte oss att minnas.”

Men debatten visade att Åkesson hade rätt. Det var en kraftig invandring till det område där Åkesson bodde, det kunde han tydligt visa med statistik. Det fanns en polarisering mellan mellan dem som bott länge i stan och de som invandrat. Det vitsordade också Per Nilsson.

Det kanske var därför generaldirektören mådde illa. Än en gång så har illa underbyggd kritik mot SD slagit tillbaka såväl mot arrangören SVT och de som älskar att hata SD.

SDs partiprogram är inte så illa. Fler bör läsa det. Jag håller inte med om allt, men det gäller även andra partiers program. Men SDs historia finns det anledning att titta närmare på.

Visst är det underligt att Åkesson inte kände vad det var för ett parti som han gick med i. Aftonbladet ger bakgrunden och vad som gällde när Åkesson valde parti.

Obs dock att det inte finns någon anledning att tro att ABs beskrivning är riktig. Tidningen hör ju till hatargruppen, så Wikipedia får komplettera.

Partiet bildades 1988. Anders Klarström var ordförande 1989-1995. Som tonåring var han nazist, vid 20 hotande han Hagge Geigert till livet och dömdes till dagsböter för det 1986. Ändå fick han vara kvar som ordförande ända till 1995!!!!

I valet 1994 fick SD några kommunal mandat, bland annat 2 i Höör. Ledande figurer började lämnade partiet. Mikael Jansson blev 1995 ordförande efter Klarström. Han kom från C till SD 1994. Under Janssons tid som ordförande tog partiet tydligare avstånd från politisk extremism, t.ex. förbjöds uniformliknande klädsel. Detta ledde till att partiet flerdubblade sin storlek.

Jimmie Åkesson gick med i partiet 1995. Han säger att han beställde material från partiet. Vad han fick vet inte jag men partiet var ju på den tiden inte så stolt över sitt förflutna. 1999 ställde SD upp i europavalet och fick 8.568 röster. I kyrkovalet 2001 fick SD flera mandat. Det året uteslöt flera medlemmar på högerkanten.

Åkesson valdes efter strid till ordförande 2005. Partisymbolen facklan ersattes med en blåsippa. Det skulle enligt Åkesson markera att partiet inte var detsamma som för 10–15 år sedan. I valet 2006 fick SD nästan 3%, 162.463 röster,i EU-valet 2009 3,27%, 103.584 röster och i valet 2010 fick SD 5,7% av rösterna

I valet 2010 fick SD 339610 röster. Den som vill att SD ska bli mindre, eller i vart fall inte större, bör fråga sig varför så många stöder dem. En annan fråga är hur många som kommer ändra sig när föraktet spyr över SD. Det kanske blir fler än jag som vill ta reda på vad SD står för idag.

Jag tycker, som så många andra, att det är ytterst märkligt att först Mikael Jansson och sedan Jimmie Åkesson vågade ta sig ann partiet 1994 med flera högerextremister på ledande positioner och dessutom i stort sätt utan pengar. Men på de 20 år som gått har SD förändrats radikalt.

Men partiets historia är vad det är. Även andra partier har sina historier. Maud Olofsson avtvingades 2010 ett löfte att redovisa Centerpartiets nazistiska bakgrund.

Vänsterpartiet är fortfarande fast i kommunismen. I det fallet handlar det inte om partiets historia. Det vill ju än i dag enligt partiprogrammet att landets alla företag ska förstatligas.

Nu ska jag fortsätta att läsa SDs program.


Invandringen är dyr, mycket dyr

2013-05-15

Jan Tullberg har skrivit en kort och mycket intressant text om invandringens kostnader.

För att kunna värdera hans uppgifter och beräkningar gäller det att först ta reda på vem Jan Tullberg är. Han beskriver sig själv så här:

My PhD is in management at Stockholm School of Economics 2002. I became an Associate Professor and was a member of the Center for Ethics and Economics until the center was disbanded in 2006. I am now a research affiliate at The Centre for the Study of Cultural Evolution, 
Stockholm University.

Mer om Tullberg finns på hans blogg http://tullberg.org/. Tullberg har flera läsvärda artiklar på Newsmill.

Vad säger han då om invandringens kostnader? Här är några citat från hans text:

Sverige lider inte av att ha för få personer i den potentiella arbetskraften, utan av att för få i den potentiella arbetskraften faktiskt arbetar. Ytterligare invandring av individer med låg eller ingen utbildning som ställs utanför arbetsmarknaden leder till att sysselsättningskvoten sjunker. Ofelbart ökar detta de ekonomiska och sociala problemen. En invandrare medför inte bara ekonomiska effekter det år han kommer, utan än mer väsentligt är vad som kan förväntas i ett längre perspektiv.

Kan man då mäta kostnaden för en person som inte är integrerad på arbetsmarknaden? Offentliga utredare har presenterat kostnaden för en person som försörjs av allmänna medel utan att själv bidra med arbete och skatter. Expertisen undviker generellt sådana beräkningar, men för att motivera mer pengar till integrationsprojekt kan undantag göras. I en utredning av f.d. folkpartiledaren Maria Leissner (2010:55), anges kostnaden för en person som aldrig under sitt liv bidrar till sin egen försörjning till 14 miljoner kr.

Sysselsättningsandelen bland romer är mycket låg, ca 20 procent, trots en lång tids integrationsansträngningar. Den kalkylerade totalkostnaden i SOU-utredningen (s 547) för dåligt integrerade romer i Sverige blev 14 mkr x 250 000 (antalet romer) x 0,80 (andelen icke-integrerade) = 560 miljarder kr. Detta är en kalkyl som förtjänar uppmärksamhet.

Sysselsättningskvoten för alla utrikes födda är 57 procent, dvs 25 procentenheter lägre än den för svenskar, 82 procent. Tittar man på siffror för invandrare efter hur länge de har varit i Sverige så förbättras sysselsättningsgraden med tiden, men också invandrare som varit minst 20 år i landet ligger väsentligt under den svenska befolkningen.

Räknat på 14 miljoner per person och 18.000 personer (2/3 av en prognostiserad extrainvandring av 27.000 individer från Somalia) blir kostnaden 250 miljarder, ungefär vad vi betalar för hela Sveriges sjukvård under ett år. Den kostnaden kommer att spridas på många år, men till bilden hör också att flera svenska regeringar tidigare har tagit ett flertal invandringsbeslut som skattebetalarna betalar till under många år efter beslutet.

När beslutet om den extra somaliska invandringen presenterades våren 2012 så kopplades beslutet till ett extra anslag på 850 miljoner kronor. Den siffran kan skapa förvirring då den inte är i närheten av en trolig kostnad. Den utgör mer en grindslant för projektet. Det är viktigt att tänka på den långsiktiga kostnaden, inte bara första årets kostnader, för att förstå vilka åtaganden en regering ger sig in på.

Det är skäligt att kräva av politikerna att de presenterar en kostnadskalkyl. Någon måste betala och det kan inte bli några andra än de svenska skattebetalarna. Assar Lindbecks kommentarer i ekonomiekot om att Sverige inte är rustat för en stor invandring fungerar förhoppningsvis som en uppmaning till ekonomer att ge sig in på detta känsliga ämne med lite större frimodighet.

Till detta ekonomiska resonemang kan läggas att väldigt många invandrare som kommer till Sverige inte får ett särskilt bra liv. De drabbas speciellt hårt av nya invandrare. De får slås om samma lågavlönade jobb, om de fåtaliga billiga bostäderna i trista bostadsområde med hög kriminalitet. Och det trots många timmar på skolbänken för att lära sig bokstäverna, svenska, engelska, vår historia, matte och allt annat som krävs vid examen.

Vi måste vara ärliga och berätta hur det blir, både för oss som bor här och de som vill komma hit. Den ärligheten har inte dagens politiker.


Lönar sig invandringen?

2013-05-15

Det finns ett enkelt, och kanske lite överraskande, svar. Det är det ingen som vet.

Detta enkla svar är är naturligt efter att ha läst om trätan mellan å enda sidan Tino Sanandaji  och å andra sidan Johan Norberg  och Fredrik Segerfeldt. De senare är författare till Migrationens kraft : Därför behöver vi öppna gränser. Sanandaji tycker att boken är oseriös  och menar att ”Nationalekonomer har kommit fram till att invandring kan ha negativa eller positiva effekter på ekonomin, beroende på land och typ av invandring”.

Debatten har förts i DN, på parternas bloggar Johan Norberg.net  resp Super-Economy. Finalen verkar dock utspelas på en tredje blogg, Andreas Berghs.

Norberg gör sin sammanfattning här. Bl.a redovisar han ett stort antal ekonomer som hävdar att immigration lönar sig.  Inte så överraskande är att alla verksamma i USA och det verkar som om de uttalar sig om den amerikanska ekonomin.

Sanandaji stöder sig bl.a. på Jan Ekberg, som skrev 1983 sin doktorsavhandling om Inkomsteffekter av invandring. Det är en intressant referens efter som den gäller Sverige, men tyvärr är den inte helt dagsfärsk. Ekberg har dock skrivit en rapport på uppdrag av ESO Invandringen och de offentliga finanserna  med färska uppgifter.

Ekberg har kommenterat debatten i ett mail till Sanandaji, där han bl.a. skriver

Jag har sett debatten. Jag tycker att du har rätt. Frågan om invandringens ekonomiska effekter är i allt väsentligt beroende om invandrarnas integration på arbetsmarknaden. (Tyvärr är våra erfarenheter dåliga under de senaste 20-30 åren. Det var annorlunda på 1950, 60 och 70-talen med då god integration).

[…]

Tyvärr förekommer ofta i debatten att man (felaktigt) vill skilja mellan effekten på offentliga finanser och effekten på ekonomisk tillväxt; typ att negativ påverkan på offentliga finanser på grund av dålig integration på arbetsmarknaden är en sak men att påverkan på ekonomisk tillväxt (positiv sådan) är en helt annan sak och som finns där ändå. Jag har sett sådana påståenden av minister Erik Ullenhag och nu vad jag förstår också av Norberg och Segerfeldt.

Andreas Bergh summerar debatten:

Slutligen: Jag vill åter förtydliga att jag är helt enig med Jan Ekberg om att de ekonomiska effekterna (både för natives och de bredare samhällsekonomiska) står och faller med invandrares sysselsättning.

Det känns ju inte som en orimlig ståndpunkt. Det avgörande är givetvis att de som kommer till vårt land får riktiga jobb och kan bidra till landets utveckling och därmed till vår förmåga att ta emot fler invandrare.

Det här är en synnerligen viktig debatt. Många menar säkert att invandringen har sådana proportioner att den blivit en orimligt stor ekonomisk börda. Andra menar att det av ideologiska eller humanitära skäl är en kostnad vi måste ta. Under alla omständigheter så måste invandringens intäkter och kostnader redovisas.


Invandrare och Malmös katastrofala utveckling

2013-05-15

Vad är det för land våra invandrare kommer till? Bloggen Super-Economy ger besked.

En stor andel av invandrarna hamnar i Malmö. 1960 var 5 % av invånarna invandrare av första eller andra generationen. Nu tillhör 41 % av invånarna denna grupp. Frågan är hur invandrarna har det i Malmö.

Här några fakta från Super-Economy:

  • Malmö BNP växer mycket långsamt. Under 1995-2009 ökade Malmös med 2,0 %/år, Stockholms med 3,3 %.
  • Malmös skattekraft har minskat kraftigt, men den har ökat t.ex. i Lund.
  • Medelinkomsten ökar mycket långsammare i Malmö (0,7 %/år) än i resten av Sverige (1,7 %/år)
  • De med lägst inkomst har fått ännu lägre inkomst.
  • Förvärvsgraden i landet är 2010 74%. i Malmö är den 62 %.
  • Förvärvsgraden för personer i Malmö födda i Sverige är 75%, för dem som är födda utomlands är den 42%.
  • Det finns bara en kommun i Sverige som har högre kostnader för socialbidrag än Malmö.
  • Malmö har näst högst socialbidragskostnader per invånare av alla Sveriges 290 kommuner.
  • I rankinglista över kommunernas skolresultat kommer Malmö på 14 plats – från slutet.

För närmare definitioner läs blogginlägget.

Denna tragiska utveckling har drabbat Malmöborna, trots bron till Danmark.

Författaren drar följande slutsats:

The dismal experience of Malmö undermines the theory that immigration has benefited the Swedish economy. The historical birthplace of the Swedish Social Democratic movement, increasingly looks like a blighted American city in terms of segregation, poverty, crime and poor economic performance.

Bloggen skrivs av Tino Sanandaji, Research Fellow at the Research Institute of Industrial Economics, som är ett av våra mest kvalificerade forskningsinstitutet under ledning av Magnus Henrekson. Institutets webbsida är också värd att följa.


%d bloggare gillar detta: