Oljeproduktionen slog rekord 2012

2013-05-29

Världsproduktionen av olja slog rekord förra året med 89.000.000 fat per dag. Det innebär att det producerades 5.170.347 miljoner liter olja under 2012. Det är en ökning med 12% på 10 år. Sedan 1960 är det en ökning med 40 %.

Trots USAs kraftiga expansion på gas de senaste åren har landets produktionen av olja ökat med 27% senaste 10 åren. Men andra länder har ökat än mer.

Land Ökning
USA 27%
Brasilien 44%
Kazakhstan 51%
Ryssland 22%
Irak 127%
Kuwait 23%
Qatar 70%
Saudiarabien 15%
United Arab Emirates 21%
Angola 107%
Nigeria 11%
Kina 24%

Det är några länder som har minskat oljeproduktionen.

Land Minskning
Mexico -23%
Venezuela -4%
Norge -42%
Iran -8%

Statistiken ovan omfattar bara länder som producerar mer än 1 miljon fat om dagen. Obs att gasproduktionen inte ingår.

Källa: EIA.

Är detta bra eller dåligt?

De som producerar oljan finner uppenbarligen köpare för en allt större produktion. Det beror givetvis på att oljan ökar välståndet i världen. Oljan ger värdefull energi till industrier, transporter, uppvärmning och avkylning. Allt fler får tillgång till energi tack vare oljan.

Men oljan ökar också utsläppen av koldioxid. Men med hur mycket? Trots att produktionen ökat så mycket under perioden 2002-2012 än den föregående 10-årsperioden så har den ökade användningen av olja inte påverkat koldioxidkurvan. (Felaktig uppgift: Koldioxiden orsakad av petroleum ökade med 10,67% mellan 2002 och 2012.)

Vad händer i framtiden?

Kommer produktionen av olja att minska i framtiden? Det är ytterst osannolikt. Inkomsterna från oljan är helt avgörande för de stora producentländerna. En neddragning av produktionen leda regimbyte.

Reserverna av olja tyder på att produktionen fortsätter att öka de kommande åren. Här är reserverna per världsdel, i miljarder barrels:

2002 2012 Ändring
Nordamerika 54 210 289%
Central- och Sydamerika 96 239 149%
Europa 19 12 -37%
Eurasia 57 99 74%
Mellanöstern 686 800 17%
Afrika 77 124 61%
Asien & Oceanien 44 42 -5%
Totalt 1033 1526 48%

Tabellen visar kända reserver. De har som synes ökat mycket kraftigt. Källa EIA.

Statistiken visar att man hittar mer och mer olja i ett flertal länder t.ex. Algeriet. Angola, Brasilien, Ecuador, Egypten, Irak, Iran, Libyen, Venezuela och Qatar. Ett fåtal länder har minskande reserver t.ex. England och Norge.

De som tror att koldioxiden leder till en katastrofal utveckling för mänskligheten får inse att oljan kommer att flöda allt mer. De som tror att mer koldioxiden inte skapar några problem eller att har mest fördelar, har all anledning att vara nöjda.

Siffrorna visar också tydligt att beskattning av olja i Sverige och ett litet antal länder inte påverkar produktionen av olja, oljekonsumtion eller dess inverkan på mängden koldioxid i atmosfären.


Klimatläget november 2011

2011-11-27

Inför klimatmötet i Durban, Sydafrika, är det lämpligt att sammanfatta läget baserad på de mest  auktoritativa och officiella källorna sammanställda av den norske klimatforskaren professor Ole Humlum.

Lufttemperaturen

Den globala temperaturen har ökat med ca 0,7 grader sedan lilla istiden som pågick mellan 1300-1900. Ökningen stannade dock upp 1998 för 12 år sedan.

Globala temperaturen 1850-2010

Global monthly average surface air temperature since 1979 according to Hadley CRUT, a cooperative effort between the Hadley Centre for Climate Prediction and Research and the University of East Anglia’s Climatic Research Unit (CRU), UK. The blue line represents the monthly values. An introduction to the dataset has been published by Brohan et al. (2005). Base period: 1961-1990. Last month shown: December 2010. Last diagram update: 3 January 2011.

Den norske klimatforskaren professor Ole Humlum kommenterar:
–  It is obvious that the global meteorological record begins in the final part of the Little Ice Age, and thereby documents the following temperature increase, especially clear since about 1915. In other words, the temperature increase documented by meteorological records represents the temperature recovery following the cold Little Ice Age. The ongoing climate debate is essentially about this being mainly a natural temperature recovery, or caused by atmospheric CO2.

Den ökning med ca 0,4 grader som skedde under 1980-1998 är inte exeptionell. Från 1910- 1940 ökade den globala temperaturen med 0,6 grader. Temperaturen har också fallit under senare tid. Den sjönk från 1940 med 0,2 grader 1980.

Koldioxiden

Mängden koldioxiden i atmosfären ökar stadigt i precis samma takt som den gjort sedan mätningarna började 1958.  Trots alla förändringar, t.ex. befolkningstillväxt och ökad fossil förbränning,  har inget påverkat ökningstakten. Den är helt stabil.

Koldioxidens utveckling från 1958

Monthly amount of atmospheric CO2 since March 1958, measured at the Mauna Loa Observatory, Hawaii. Data are reported as a dry mole fraction defined as the number of molecules of carbon dioxide divided by the number of molecules of dry air (water vapor removed), multiplied by one million (ppm). The thin line shows the monthly values, while the thick line is the simple running 37 month average, nearly corresponding to a running 3 yr average. Last month shown: September 2011. Last diagram update: 8 October 2011.

Koldioxidens inverkan på lufttemperaturen

Avtannad global uppvärmning och ständigt ökad mängd koldixoid visar tydligt att koldioxiden inte kan ha en avgörande inverkan på temperaturen.

Utveckling av koldioxid och temperatur sedan 1958

Diagram showing the HadCRUT3 monthly global surface air temperature estimate (blue) and the monthly atmospheric CO2 content (red) according to the Mauna Loa Observatory, Hawaii. The Mauna Loa data series begins in March 1958, and 1958 has therefore been chosen as starting year for the diagram. Reconstructions of past atmospheric CO2 concentrations (before 1958) are not incorporated in this diagram, as such past CO2 values are derived by other means (ice cores, stomata, or older measurements using different methodology), and therefore are not directly comparable with modern atmospheric measurements. The dotted grey line indicates the approximate linear temperature trend, and the boxes in the lower part of the diagram indicate the relation between atmospheric CO2 and global surface air temperature, negative or positive. Last month shown: October (CO2) and October 2011 (HadCRUT3). Last diagram update: 21 November 2011.

Under de 63 åren som mätningarna utförts kan man möjligen under 25 år se en viss likhet i kurvorna.  Det var under den perioden skräcken för en global uppvärmning satte sig och forskare och andra valde att satsade sin framtida karriär på att rädda mänskligheten.

Koldioxid är en växthusgas som återreflekterar viss strålning och bidrar därmed till ett varmare klimat, men erfarenheten visar tydligt att att det är många fler faktorer som inverkar på luftens temperatur.

Haven

Luftens temperatur bestäms i stor utsträckning av havens temperatur. Det gör det intressant att ta del av de mätningarna som görs på olika djup.

Utvecklingen av havens temperatur

Global monthly average sea surface temperature (SST) since 1979 according to University of East Anglia‘s Climatic Research Unit (CRU), UK. The data series (HadSST2) are described by Ranier et al. (2006). Base period: 1961-1990. The thick line is the simple running 37 month average, nearly corresponding to a running 3 yr average. The cooling and warming periods directly influenced by the 1991 Mt. Pinatubo volcanic eruption and the 1998 El Niño, respectively, are clearly visible. When comparing with air temperature estimates shown above, please note that the temperature scale is slightly different. Last month shown: October 2011. Last diagram update: 14 November 2011.

Diagrammet visar tydligt att det inte skett någon ökning av temperaturen i ytvattnet de senaste 10 åren. Detsamma gäller temperaturen på 300 respektive 700 meters djup.

Speciellt intressant är det att notera att havsnivån som stigit oavbrutet sedan 1993 tydligt vänt nedåt i början av 2010. Nedgången har givetvis skett under en alldeles för kort period för att ha någon betydelse i klimatsammanhang, men uppseendeväckande är det.

Isen vid nord och sydpolen

Årets isminimun tangerade under några veckor runt 1 september nästan det 2007. Det året är det hittills lägsta sedan satellitmätningarna började 1979. Isens utbredning har alltså inte blivit mindre de senaste åren. Historiska uppgifter om isens utbredning finns inte.

Havsisen runt sydpolen ökar år efter år. Det gör att den totala sjöisen endast minskat marginellt sedan mätstarten 2007.

Graph showing monthly global sea ice extent since January 2000. The area covered by sea ice is defined as having at least 15% sea ice cover. The blue line shows monthly values, and the red line shows the simple running 13 month average. Data kindly provided by the National Snow and Ice Data Center (NSIDC). Last month shown: October 2011. Latest diagram update: 5 November 2011.

Snöns utbredning

Ett betydligt varmare klimat bör rimliga visa sig vid studier av snöns utbredning. Men det händer inget speciellt. På Grönland har faktiskt snöutbredningen ökat något.

Northern hemisphere weekly snow cover since October 1966 according to Rutgers University Global Snow Laboratory. The thin line is the weekly data, and the thick line is the running 53 week average (approximately 1 year). The running average is not calculated before 1971 because of some data irregularities in this early period. Last week shown: week 43 in 2011. Last figure update 2 November 2011.

Sammanfattning

Media rapporterar ofta om hur klimatet kommer att bli, mer sällan hur det varit. Än mer sällan jämför media utfallet i förhållande till vad FNs klimatpanel IPCC sagt. En förklaring är att IPCC inte gjort någon prognos utan ett stort antal scenarios fram till 2100. Det gör att IPCCs förutsägelser är svåra att utvärdera, men det senaste decenniet reser frågetecken.


Ökar utsläppen av koldioxid?

2011-11-05

Massmedia rapporterar om kraftigt ökade utsläpp av koldioxid? DN skriver t.ex. ”Ökade utsläpp i klimatovillig värld”.

Stämmer det? Den första kontrollen är givetvis att se om mängden koldioxid ökat i atmosfären. Det bör den ju göra om utsläppen ökar.

Den av alla erkända mätstationen av koldioxid är observatoriet på Manua Loa på Hawaii. De redovisar inga som helst nyheter. Koldioxiden ökar i samma takt som tidigare sedan mätningarna började 1958 (climte4you).

Varifrån har då media fått sina uppgifter? Som källa anges ”amerikanska energidepartementet” men det verkar som om att det är någon på SMHI som planterat historien.

Ursprunget verkar vara en liten amerikansk myndighet med namnet CDIAC. De skriver att enligt preliminära uppgifter så har de uppskattat utsläppen betydligt högre i 2010 än tidigare. De preliminära uppgifterna sägs vara 5,9% högre än de preliminära för 2009.

De preliminära uppgifter för 2009 var dock lägre än beräkningarna för 2008 (preliminära?). Om de de preliminära beräkningar visar någon höjning 2010 jämfört med 2008 framgår inte.

Ökningen ska enligt dessa beräkningar främst ske i Kina. I USA minskade däremot utsläppen. Fast det är ju bara preliminärt.

Hur gör då CDIAC sina beräkningar. Jo så här. De samlar in uppgifter uppgifter från energiföretagens BP, vilket gissningsvis står för produktion. Det tar tid. Resultat för ett år är klara först efter 2-2,5 år. Men som en service redovisar man sina bedömningar baserat på extrapolering av äldre data.

Till detta kommer givetvis schablonmässiga beräkningar av hur mycket koldioxid olika energislag avger vid olika typer av konsumtion.

Och på detta underlag skriver sedan Sveriges Radio ”De globala utsläppen av koldioxid ökar snabbare än de värsta scenarion som FN:s klimatpanel skissade för fyra år sedan.” Samma nyhet publicerades enligt Google drygt 5000 gånger på några dagar. Sanningen verkar vara att koldioxiden ökar i samma takt som tidigare.

Det kommer nog liknande rapporter den närmaste tiden. Myndigheter vill profilera sig inför medias klimatfokusering inför FN-konferensen i Durban.  En miljömyndighet eller forskargrupp som inte visar framfötterna med larm som media uppmärksammar riskerar anslagen.


Klimatet kommer kosta mycket mer än vi trott

2011-09-15

”Osäkerheter kring framtidens klimat beror på osäkerheter vad det gäller framtida utsläpp, brister i klimatmodellerna samt osäkerheter kring framtida naturliga variationer i klimat-systemet. Det råder dock inget tvivel om att klimatet håller på att förändras och att detta till stor del beror på utsläpp av växthusgaser. ”

Det skriver SMHI på sin web. Och så är det säkert. Att en ”stor del beror på utsläppen” är väl dock fortfarande oklart.

gårdagens rapport från SMHI till regeringen om det aktuella forskningsläget är tonläget ett annat. De säger t.ex.

— Effekterna av den globala uppvärmningen väntas bli allvarligare jämfört med IPCC:s bedömningar för fyra år sedan. Bland annat kan havsnivån höjas med uppåt två meter vid slutet av seklet.

Miljöministern Anders Carlgren kommenterar:

— För att klara av den gemensamma utmaningen att göra Sverige till ett grönt föregångsland där vi kombinerar välstånd och god miljö är det viktigt att vi utgår från den senaste och mest aktuella forskningen.

Mot detta finns det två invändningar:

1. Det är helt uppenbart att det inte kommer tas några globala bindande klimatbeslut. Ett ensidigt åtagande från svensk sida att helt eliminera växthusgaserna drabbar oss hårt ekonomiskt. Idén att våra klimatinvesteringar ska generera produkter som världen i en nära framtid kommer efterfråga är en schimär.

2. Det är likaså helt uppenbart att även mycket kraftfulla satsningar på att minska koldioxidutsläppen inte kommer att påverka klimatet förrän i en avlägsen framtid. Därför måste vi satsa betydande belopp på att ta om konsekvenserna – om de nu blir så stora som SMHI tror.

Carlgren pratar ofta om att Sverige lyckats minska utsläppen utan att det inverkat på vår ekonomi. Klimatinvesteringarna lönar sig säger han.

Men det är tydligen helt fel. Forskare i Uppsala under ledning av professor Kjell Aleklett skriver på DN Debatt

— De totala utsläppen av växthusgaser ökat med cirka 20 procent under åren 1993 till 2005 – till skillnad från minskningen med 10 procent i den officiella statistiken. Någon frikoppling mellan klimatpåverkan och ekonomisk tillväxt har alltså inte skett i Sverige.

Minskningen beror på att vi svenskar köper varor som inverkar negativt på klimatet från andra länder. Utsläppen i Sverige har ökat om vi tar hänsyn till vad vi svenskar konsumerar och inte bara vad vi producerar.

Det betyder att kostnaden för att radikalt minska vår klimatpåverkan är vida mycket större än tidigare beräkningar. Och inte bara kostnaderna ökar utan det blir betydligt fler vindsnurror som skadar vår natur. Om det nu är så att havsnivån stiger så är det bättre att bygga om hamnar och liknande.

SMHI talar om en havsnivå höjning på 2 meter kan komma. När då? Under de senaste 100 åren har nivån höjts med 20 cm, dvs 2 mm/år. Det har inte skett någon förändring av den takten på senare år.

Så SMHIs höjning av havsnivån kommer väl upp till två meter om ca 1000 år.  Om inget annat hänt till dess.


Summering av klimatmötet: fullt godkänt

2009-12-19

Resultat av klimatmötet i Köpenhamn blev riktigt bra. Man fattade inga bindande beslut. Kyotoavtalet lever ytterligare några år vilket inte stör så mycket eftersom det inte ändå inte efterlevs. Ett antal länder sa att de tänker ge bidrag till de minst utvecklade länderna. En del kommer inte betalas ut. Andra bidrag var redan beslutade men kallades då något annat.

Nu kan forskningen fortsätta att kartlägga hur klimatet kan komma att utvecklas och de influeras av antropogena och andra faktorer. De forskare som utnyttjat sin ställning för att kampanja för sin egen politiska värdering, kan – förhoppningsvis – återgå till att ta reda på klimatets mekanismer och konsekvenser. Forskarnas uppgift måste bli att redovisa sina resultat – inkl allt underlag – för allmänheten och dess politiker som har att värdera olika forskares resultat och ta beslut om åtgärder.

Den viktigaste uppgiften för forskarna är klarlägga hur koldioxiden inverkar på klimatet. Alla är överens om att koldioxiden i sig har en minimal inverkan. Däremot är det fortfarande oklart vad denna initiala begränsade värmeökning betyder för att initiera andra klimatfaktorer, t.ex. mängden vattenånga i atmosfären och olika typer av moln ökar och minskar värmen.

Klimatadministratörerna i FN, i regionala och nationella organ, kan dra lärdomen att det är meningslöst att ”lösa” klimatfrågan genom gigantiska konferenser. Hur kunde man tro att det skulle vara möjligt att ”ställa om” världen genom att dra ihop ledarna för världens länder under några dagar. 41.000 personer skulle ha rätt att närvara. Absurt.

Dessutom var en stor del, kanske huvuddelen, av de närvarande ledarna inte demokratiskt valda utan har tagit makten genom våld och bluffande. Makten använder de till att förfölja motståndare och – extra viktigt i detta sammanhang – berika sig genom korruption. För dem handlar det inte om klimatet utan att skaffa sig bidrag att stoppa i egna fickor.

Förutsättningar kommer vara desamma om ett år i Mexico, detta land som påstår sig mer för klimatet än de allra flesta. Men klimatet för människorna i Mexico är uselt. Fattigdom, kriminalitet, arbetslöshet präglar landet. Kanske vore det bättre att satsa klimatpengarna på de egna innevånarna.

Klimatmötets obestridliga vinnare är Kina. De vill inte minska sina koldioxidutsläpp, de vill inte bli kontrollerade av internationella organ. Kina vill inte underordna sig någon internationell klimatkommission. Kinas taktiska upplägg kvar enkelt. Man övertygade sina vänner i Afrika och Sydamerika om att kräva att Kyotoavtalet ska förlängas eftersom endast ställer krav på en grupp i-länder utan någon som helst möjlighet att reducera utsläppen till den nivå man enats om.

Den kinesiska regimens inställning är lättförstålig. Utan en fortsatt snabb standardstegring vräks den från makten. Det leder troligen till ett sammanbrott av det mångkulturella Kina. Den långsamma demokratiseringen av Kina förutsätter att ledningen själv kan avgöra när, hur och i vilken omfattning den kan vidta åtgärder mot de klimatproblem som landet sedan länge lider av.

Det bästa vore om Köpenhamn blev det sista försöket att i FNs regi vidta åtgärder för ett bättre klimat. I stället blir det enskilda länder och mindre grupper av länder som får ta beslut om vad som ska ske inom det egna området. Dessutom kan de pressa u-länder till åtgärder genom ge bidrag till de åtgärder givarna anser är motiverade och där givarna kan kontrollera att pengarna används på överenskommet sätt.

När FNs roll minskar blir det naturligt att klimatkommissionen IPCC avvecklas. Den centrala styrningen av forskningen kan därmed ersättas av en allsidig forskning där olika forskares ges möjlighet att arbeta utifrån egna hypoteser.

Klimatet är sannolikt inte det stora problemet för jordens folk. Omställningen från fossilsamhället måste börja nu. Kostnaderna för utvinning och distribution stiger radikalt de närmaste åren. Det leder på sikt till minskad stegring av mängden koldioxid, men å andra sidan blir kostnaden för i-länderna enorm.

Denna uppgift måste de varje enskild nation hantera själv. Förutsättningarna är olika vad gäller förbrukning, tillgång till alternativa energiformer, handlingsberedskap hos politiker och i opinionen för att bara nämna några.

I vart fall kan man lugnt påstå att framtiden ser spännande ut.


DN: Fiasko i Köpenhamn
SvD: Stort misslyckande för klimatmötet

Problemet är inte klimatet utan bristen på energi

2009-12-05

Professor Kjell Aleklett höll i mars ett föredrag på universitetet i Aberdeen om tillgången på olja och gas. Hans perspektiv är oroande. Konsekvenserna kommer är märkas inom några år. Kanske blir det så fort som ekonomin kommer fötterna igen omkring 2014. Om några år kommer det bara finnas olja kvar på ett ställe: Irak. När den fossila förbränningen minskar sjunker också koldioxiden i atmosfären.

Alekletts föredrag filmades och det finns en efterföljande debatt på nätet.

Speciellt intressant är hans skarpa kritik mot IPCC. Han menar i korthet att samtliga IPCCs scenarios förutsätter tillgång till mer olja och gas än det kan produceras. Kol finns det mycket av men sådan energi blir dyr. Kolen är otillgänglig och distributionssystemen är helt otillräckliga. 90 % finns i sex länder, 68 % i USA, Ryssland och Kina. Kolproduktionen når sitt maximum 2025 enligt Aleklett.

I föredraget säger Aleklett:

”IPCC säger att alla fyra utsläppsscenarier, högsta som lägsta, är lika sannolika. Hur mycket olja, naturgas är möjligt att producera? Inte ens IPCC:s lägsta utsläppsscenarie kan inträffa om man förbränner all olja och gas som finns i världen. Vi hamnar under lägsta scenario under alla omständigheter.” (efter 53 min)

”Och utsläppen från kolet? Tar man hänsyn till minskningen av utsläppen från olja och gas i framtiden, så behöver man förbränna fyra gånger så mycket kol som finns i världen idag om IPCC:s värsta scenarier ska inträffa.” (efter 55 min)

I början av november höll Aleklett med medarbetare en föreläsning på riksdagen. Mikael Höök pratade om ”Kol och klimat – är IPCCs utsläppsscenarier relevanta?” Ett par citat från hans OH:
– Samtliga scenarier förutsätter en radikal ökning av användningen av fossil energi
– Peak oil, peakgas, peakcoalär inte förenliga med utsläppsscenarierna

Mer information finns på Global Energy Systems vid Uppsala Universitet och på Kjell Alekletts egen blogg.


Varifrån kommer atmosfärens koldioxid?

2009-11-27

De flesta är övertygade om att halten koldioxid i atmosfären ökar. Och så verkar det vara. Koldioxiden mäts sedan 1958 på vulkanön Mauna Loa. Senare har det tillkommit fler liknande mätstationer (Point Barrow, Alaska, Hawaii, American Samoa och Sydpolen) och andra mätmetoder.

Det lär vara god överensstämmelse mellan de fyra mätstationerna, liksom med andra mätmetoder, men tyvärr är det svårt att hitta faktiska mätdata.

Det är märkligt att stationerna ger så samstämmiga resultat när man ser NOAAs film som visar hur koldioxiden virvlar runt jorden.

Men varifrån kommer då koldioxiden i atmosfären? Den globala organisationen som samordnar Global Carbon Project har ett avsnitt kallat Carbon budget 2008. Tyvärr redovisas budgeten bara för prenumeranter i Nature Geoscience 2, men ett abstrakt är tillgängligt för alla. Dessutom finns det ett referat av artikeln här. Det vore bra att ta del av några oberoende värderingar av koldioxidbudgeten.

Forskningen i Norge har en annan öppenhet. Forskningscentrat GRID-Arendal medverkar bl.a. i IPCCs arbete. Där finns denna klargörande bild:


(Uppgifterna avser åren 1980-1989. GRID-Arendal har följande kommentar till bilden: Evidence is accumulating that many of the fluxes can fluctuate significantly from year to year. In contrast to the static view conveyed in figures like this one, the carbon system is dynamic and coupled to the climate system on seasonal, interannual and decadal timescales.)

Av bilden framgår det att atmosfärens tillskott är 207 Gt/år och att frånflödet är 193 Gt/år. Det största tillskottet på 10 Gt/år kommer från marina organismer. Det näst största är fossil förbränning på 5,5 Gt/år.

Det är överraskande är att den marina biologin avger omsätter så mycket koldioxid. Sedan kan man notera att den fossila förbränningen bara utgör 2,6% av det totala tillflödet. Ökningen av CO2 i atmosfären är 13,5 Gt/år (1,8%).


%d bloggare gillar detta: