Varför är Gert Gelotte, Göteborgsposten så arg?

2007-10-27

Det är ganska märkligt att vissa kristna blir så väldigt arga när humanister, som t.ex. Christer Sturmark, argumenterar för ett sekulärt samhälle, motiverar sin uppfattning att det inte finns några gudar och förklara vad humanism är.

Gert Gelotte på Göteborgs-posten är ett bra exempel på en ilsken kristen. Christer Sturmark är en ”framträdande fundamentalist”, är ordförande för en förening med ”fyrkantiga” medlemmar som använder humanism som en ”knölpåk”, är löjlig och har ”väckelsepredikantens glödande ögon”.

Vad säger man om sådant? Först är det bäst att förklara de begrepp som Sturmark använder. Och sedan fundera över vad det är som får Gelotte att bli på så dåligt humör.

Ett sekulärt samhälle är neutralt visavi olika livsåskådningar. Alternativet är att en livsåskådning ska ha en prioriterad ställning. Vilken skulle det vara i så fall? Det verkar vara få som argumenterar för återinförandet av statskyrkosystemet. Sverigedemokraterna är ett sådant undantag. Svenska Kyrkan har säkerligen svårt att tänka sig en sådan utveckling.

En del tycker att samhället inte ska prioritera en viss, utan en grupp livsåskådningar, t.ex. de kristna eller möjligen de judokristna. Varför ska den tredje stora abrahamitiska religionen lämnas utanför? Och hur ska alla olika trosriktningar kunna ena sig om regler kring friskolor, kvinnliga präster, synen på homosexuella, etc. Det finns ju ett politiskt parti i riksdagen och regeringen som företräder den kristna människosynen, fast det verkar som om inte alla religiösa sympatiserar med detta parti. Därför tycker Humanisterna att samhället ska vara neutralt i förhållande till olika livsåskådningar. Det är väl inget att bli upprörd över?

Christer Sturmark tror inte att det finns några gudar. Gelotte, som är katolik, tror att det finns en gud. Många andra tror också på en gud, men som ställer helt andra krav på sina följeslagare. En del tror att det finns flera gudar, att en gud har funnits men nu är död eller att allting är en del av gud. Varför är Gelotte så arg på just den som inte tror att det finns någon gud?

Gelotte gillar inte att Sturmark och många andra kallar sig för humanister. Han skriver ”Humanism är en lärdomstradition, öppen för att det ständigt finns något att lära, något att förstå. I sina bästa stunder förmedlar den tolerans mot oliktänkande, respekt för vårt vetandes ofullkomlighet och ödmjukhet inför tillvarons mysterier.” Här har Gelotte helt rätt.

Humanismen återföddes under renässansen då människor började söka svar på livets frågor genom att studera livet och inte gamla religiösa texter. Gudstron härskade i början helt men försköts alltmer i bakgrunden till följd av ökade kunskaper om verkligheten.

Det finns även idag de som kallar sig för kristna humanister. De har en bra förklaring av humanism:
Människan hade blivit alltings mått. Det goda är det som vi efter en förnuftig kalkyl finner vara nyttigt för människan. Tänkare med detta grundkoncept började anta beteckningen humanister. Ibland presenterade de sig som ”fritänkare”. Självklart uppfattades denna omvälvning i tänkandet som mycket problematisk eller direkt hotfull av kyrkan. Lika begripligt är att många humanister snart började dra ateistiska slutsatser av sin grundsyn. Humanism och kristendom blev i 1800-talets språkbruk konträra storheter. De som presenterade sig som humanister markerade därigenom att de ställt sig utanför den kristna kyrkans sfär.

Så det kan knappast finnas någon anledning att bli upprörd för att Sturmark kallar sig för humanist, när även förbundet Kristen Humanism har ungefär samma synsätt som Sturmarks organisation Humanisterna.

Kan det finnas någon helt annan förklaring till Gelottes vredesutbrott? Här är några hypoteser:

  1. Som katolik måste Gelotte föra ut samma budskap som påven som uppenbarligen ser ateismen som en huvudfiende. Så här säger Påven ”Atheists and the proud have a good life, they are fat and well-nourished, they laugh at us and say: But where is God? They are not concerned with us and we have been sold like sheep for slaughter.”
  2. Religiösa talar ofta om tvivlet på tron. Gelotte skriverVarför finns något över huvud taget? Varför lever vi?” Sitt svar söker de i kontakt med Gud, men många får inget svar. Gud är tyst.  Moder Teresa, saligförklarad av påven, säger: ”tystnaden och tomheten så stor, att jag tittar men ser inte, att jag lyssnar men hör inte” Men rationella humanister slipper ställa frågor till gudarna utan vänder sig till sakkunniga eller kanske konstaterar att något svar inte finns.
  3. Ett vanligt trick i debatter är att höja rösten när argumenten är svaga. Inte kan väl det vara orsaken till Gelottes val av formuleringar.
  4. Kanske tvivlar inte Gelotte på sin Gudstro men vantrivs i det auktoritära katolska tron. På det tyder hans engagemang för Katolsk Visions Manifest: prästerna ska väljas demokratiskt, påven utses av en mer representativ valförsamling, kvinnor ska kunna bli präster, församlingarna ta beslut i demokratisk ordning, avskaffande av celibatet, homo- likställs med hetrosexualitet, etc. Där står även ”kyrkans närvaro i sekulariserade samhällen [kännetecknas] av värme och uppmuntran och en sakligt välunderbyggd diskussion”. Gelottes irritationen över den katolska kyrkan kanske spiller över på annat.
  5. Religioner är till sin natur auktoritära. Ledarnas makt bygger på att deras rätt att tolka guden. Församlingsmedlemmarna ska lyda. Sådan organisationer måste angripa dem som minskar ledarnas auktoritet. Gelotte för en intensiv debatt med vällovlig agenda inom katolska sfären, men kanske inte tål kritik som kommer utifrån.

Det finns säkert fler tänkbara förklaringar till Gelottes utbrott. Det är en angelägen uppgift att fundera vidare på vad det är som skapar aggressiviteten hos kristna när de möter synpunkter som strider mot deras lära.

Tilläggas kan att inte alla katoliker delar Gelottes förakt för Sturmark. Det katolska läkaren och bloggaren Bengt Malmgren skriver: ”För det första är Sturmark ingen fanatisk religionsmotståndare, även om han är tydlig med att han själv inte tror på Gud, och för det andra visade kvällens debatt att det fanns många beröringspunkter där en konstruktiv religionskritik kan vara positiv också för Kyrkan. Dawkins bok tar i sina senare kapitel upp hur religion kan missbrukas och vara upphov till mycket elände, och även om man som kristen inte kan hålla med Dawkins om att religionen är upphov till allt elände, så finns det en sund religionskritik, och där är, menade Sturmark, kyrkorna ofta dåliga på självkritik och vågar inte riktigt säga ifrån när det dyker upp avarter inom de egna leden. Man är ofta för hänsynsfulla mot varandra.


Göteborgsposten: Humanismen som knölpåk
Taggar: Göteborgsposten, Gert Gelotte, Påven, Christer Sturmark, Humanisterna, Religion
Andra bloggar om: , , , , ,
Intressant

Annonser

Det är klart att man måste slå sin fru ibland

2007-10-23

Sheik Jum’a Tawfiq Jum’a, Iman i Bahrain

– En man har inte en karateklubb med sin fru. Dessutom får inte slag leda till brutna ben, blödningar eller sår och får inte ge några märken. Däremot är det rätt att ge lättare slag som gör att frun känner mannens ilska eller sorg. En del säger att det är ociviliserat att slå sin fru. Till dem säger jag att det står i Koranen – och man ska akta sig för att trotsa det som står i Koranen.

– Stryk är oundvikligt. Stryk är inte begränsat till fruar. Profeten Mohammed berättade för oss att en son… Han sa: ”Lär din son hur man ber tills sju års ålder och slå dem sedan upp till tio om de inte ber.”

– Vad är syftet med att slå? Om det inte hade funnits någon anledning skulle inte profeten Mohammed ha nämnt det för han talar inte utifrån sitt eget förstånd utan allt han säger är en uppenbarelse. Det står så i en Hadith, som en del anser är opålitlig – även om det är äkta – men vad sägs om det även står i självaste Koranen? Koranen är en bok som sänts ned från Allah och falskhet finns inte ens i närheten av denna bok. I denna bok förklarade Allah livets regler för oss alla och i den sa han ”och slå dem”.

Sheik Jum’a Tawfiq Jum’a, Iman i Bahrain


Taggar: Religionsmissbruk, Barnens rätt, Kvinnomisshandel, Islam, Religion
Andra bloggar om: , , , ,
Intressant


Jehovas Vittnen bryter upp familjer när någon utesluts

2007-10-23

En medlem i Jehovas Vittnen har skrivit ett vänligt brev med anledning av texten Jehovas Vittnen missbrukar religionen. Tyvärr vill han inte att brevet ska publiceras. Det är synd för det är ett välformulerat brev som många säkert skulle anse ge en positiv bild av samfundet. Jag ska därför försöka att så gott det går redovisa det centrala innehållet i hans brev på ett sätt som han förhoppningsvis skulle kunnat godkänt det.

I korthet skriver Vittnet att hot om uteslutning inte är något som medlemmarna tänker på än mindre känner sig hotade av. De som känner tveksamhet till samfundets tro ges råd av församlingen, men accepterar inte medlemmen denna tro eller samfundets livsstil får inte vara med. Den som utför avskyvärda icke-kristna handlingar utesluts. De uteslutna har också möjlighet att återinträda. Den som lämnar eller utesluts vända ryggen till sina vänner. Vittnets beskrivning stämmer väl med vad som skrivs i Wikipedia om uteslutning.

Vittnet avslutar med att han gärna besvarar frågor från mig men bara en i taget och den möjligheten tänker jag ta tillvara.

Det mest intressanta i Vittnets kommentar är det han inte nämner nämligen vad det innebär att vara utesluten. I Wikipedia står det:
Jehovas Vittnen tar, med hänvisning till Bibeln, avstånd från personer som varit med (genomgått dop) men senare lämnat organisationen. Uteslutna och avhoppade familjemedlemmar som lever i samma hushåll får de dock ha kontakt med, men inte samtala med om andliga eller moraliska frågor. Vanligast att man avstår från all kontakt med sådana personer även inom nära familjen.

Den enda frågan till Vittnet blir därför
– Innebär inte avståndstagandet till tidigare medlemmar att det blir extremt svårt för medlemmar, speciellt yngre barn, som inte längre tror på samfundets lära att lämna samfundet och att de därmed förvägras rätten till den lagstadgade religionsfriheten?


Taggar: Religionsmissbruk, Barnens rätt, Jehovas Vittnen, Religion
Andra bloggar om: , , , ,
intressant


Är religion en privatsak?

2007-10-22

”Religion är personlig, men inte privat”, skriver professorn i systematisk teologi i Lund Werner G Jeanrond i Svenska Dagbladet störd över att vissa vill förvisa religionen från den politiska arenan.

Det är en angeläget ämne Jeanrond tar upp. Förbundet Humanisterna skriver på sin webbReligionen är en privatsak och skall inte blandas in i det offentliga samhället. Den internationella humaniströrelsen slår vakt om det sekulariserade samhället som en omistlig grund för demokratin.

Med vad menas då ”privatsak”? Det kan inte innebära att den privata sfären isolerar sig från samhällets regler. Familjelivet anser de flesta vara en privatsak, men det får t.ex. inte innebära att föräldrar förvägrar sina barn den lagstadgade religionsfriheten eller andra mänskliga rättigheter. Ett annat exempel är att även kvinnan ska tillförsäkras samma rättigheter som mannen även inom det privata familjelivet.

Motivet för att samhället ska vara sekulärt är att alla dess medborgare ska ha samma grundläggande rättigheter och skyldigheter. Myndigheter får inte ta hänsyn till olika religioners regelsystem i sitt handlande, som t.ex. till Sharia. Det är bara det sekulära samhället som ger en gemensam grund för samarbete mellan människor med olika livsåskådningar.

Werner G Jeanrond skriver ”Istället har en sekulär enhetsmoral etablerats som har intagit den tidigare enhetskyrkans plats. Denna ideologi, som gärna presenterar sig som vetenskaplig, vill skapa ett enhetligt sekulariserat samhälle med en enhetlig värdekanon. Att utmana denna repressiva enhetsföreställning är en av religionernas viktigaste uppgifter i dagens Sverige.

Det är en märklig formulering från en professor teologi. Det finns ingen ”sekulär enhetsmoral”, begreppet sekulär har ingen koppling till vetenskap och det sekulära samhället har förvissa ingen enhetlig värdekanon. I det sekulära samhället fastställs de gemensamma reglerna i demokratiskt ordning av medborgare med vitt skilda livsåskådningar.

Däremot håller jag med Werner G Jeanrond om att religionerna måste få delta i den politiska debatten. Det är ofta nödvändigt för att den som för fram en idé ska bli begriplig även redovisar sina grundläggande värderingar och ideologiska källor. Sedan är det en annan sak att de som har ett bokstavstroende på källor i konflikt får svårt att delta i demokratins nödvändiga kompromissande.


SvD: Religion är ingen privatsak
Taggar: Werner G Jeanrond, Teologi, Sekulär, Religion
Andra bloggar om: , , ,
Intressant


Hög tid att avslöja extremisten Abd al Haqq Kielan

2007-09-19

När en media vill tala med en moderat muslim så vänder man sig gärna till imamen Abd al Haqq Kielan född Leif Karlsson. Men hans rykte som moderat är oförtjänt. Skulle någon annan ha samma uppfattningar, skulle de utan tvekan betraktas som extremist.

– Jag förstår inte Sverige och dess lagar. Det är okej att homosexuella gifter sig men det är inte tillåtet att ha fyra fruar. Jag har synnerligen svårt att förstå homoäktenskap, säger Haqq Kielan.

Haqq Kielan är inte bara imam utan dessutom ordförande i Svenska Islamiska Samfundet och menar att en av hans viktigaste uppgifter är att integrera islam i det svenska samhället.

Vad innebär integration modell Haqq Kielan?

  • Kvinnan ska sköta hemmet. Hemmet är kvinnans territorium sedan 600-talet och där är det hon som bestämmer.
  • Om kvinnan ska utbilda sig ska det ske före äktenskapet
  • Kvinnan ska sköta familjen på alla sätt utom när det gäller försörjningen. Den tar mannen hand om.
  • Äktenskapet inom islam är inte baserat på kärlek.
  • Kvinnan har inte rätt att ingå äktenskap på eget initiativ, det är pappan, brodern eller någon annan manlig anhörig som bestämmer vem hon ska gifta sig med
  • Det är mannens uppgift är att försörja sin familj och ge den trygghet enligt islamiskt livsmönster. Mannen ska bekosta både flickors och pojkars utbildning.
  • Inom islam är det mannens ansvar att hyra in en amma, han är även tvungen till att anställa ett hembiträde. Husets härskarinna har inget tvång till marktjänst, eftersom hennes ansvar bara är barnen, resten sköter tjänstefolket. Det är mannen som betalar inom islam. Kvinnan kan jobba och hennes make kan inte hindra henne.
  • Om kvinnan vill besöka muslimska väninnor går det bra, men om mannen säger nej, så är det nej
  • En man kan inte ligga och be med en kvinna framför sig. Kvinnan är för frestande.
  • Enligt Mose nedärvda lag är det dödsstraff genom stening för båda könen men det ska vara fyra vittnen som har sett allt och då är det verkligen alla detaljer man menar. De hårda straffen visar hur allvarligt vi muslimer ser på detta, men det är som sagt svårt att bevisa något med de villkor som finns i lagen
  • Om en muslimsk man vill ha skilsmässa räcker det att han uttalar orden ”jag vill skilja mig” tre gånger, men då blir mannen skyldig kvinnan en hemgift. Om det är kvinnan som vill skiljas, är det hon som får avstå hemgiften.
  • Slöjan är en muslimsk handling och det är en synd att inte bära slöja. Om nu samhället tvingar kvinnorna att inte använda slöja blir det lättare att förstå att de vill offra den, säger imam Abd al Haqq Kielan. Slöjan är en nödvändighet inom islam, men vi dömer inte flickor.

(Källa Paraplyprojektet)

Haqq Kielan förespråkar alltså att sexuellt otrogna ska stenas ihjäl. Detta barbariska straff ska utföras efter en dom i en religiös domstol som inte tar hänsyn till omständigheterna utan ska döma i enlighet med påståenden av fyra manliga vittnen (om det är kvinnor fordras åtta).

Det är denna man som Svenska Kyrkan i samarbete med Riksdagen bjöd in att tala för dess ledamöter i samband med riksdagens högtidliga öppnande.

Haqq Kielan arbetar för att skapa svensk imam-utbildning på högskolenivå finansierad av den svenska staten förmodligen i hans egen anda. Säkerligen står inte stening står på schemat, men däremot jämställdhet modell islam.


DN: Fronten vid näsan
SvD: ”Jag bojkottar inte en ekumenisk gudstjänst”, ”Upprört när Vilks bilder debatterades”
Taggar: Mohammadhunden, Islam, Yttrandefrihet, Humanisterna, Religion
Andra bloggar om: , , , ,
Intressant


%d bloggare gillar detta: