Klimatläget november 2011

2011-11-27

Inför klimatmötet i Durban, Sydafrika, är det lämpligt att sammanfatta läget baserad på de mest  auktoritativa och officiella källorna sammanställda av den norske klimatforskaren professor Ole Humlum.

Lufttemperaturen

Den globala temperaturen har ökat med ca 0,7 grader sedan lilla istiden som pågick mellan 1300-1900. Ökningen stannade dock upp 1998 för 12 år sedan.

Globala temperaturen 1850-2010

Global monthly average surface air temperature since 1979 according to Hadley CRUT, a cooperative effort between the Hadley Centre for Climate Prediction and Research and the University of East Anglia’s Climatic Research Unit (CRU), UK. The blue line represents the monthly values. An introduction to the dataset has been published by Brohan et al. (2005). Base period: 1961-1990. Last month shown: December 2010. Last diagram update: 3 January 2011.

Den norske klimatforskaren professor Ole Humlum kommenterar:
–  It is obvious that the global meteorological record begins in the final part of the Little Ice Age, and thereby documents the following temperature increase, especially clear since about 1915. In other words, the temperature increase documented by meteorological records represents the temperature recovery following the cold Little Ice Age. The ongoing climate debate is essentially about this being mainly a natural temperature recovery, or caused by atmospheric CO2.

Den ökning med ca 0,4 grader som skedde under 1980-1998 är inte exeptionell. Från 1910- 1940 ökade den globala temperaturen med 0,6 grader. Temperaturen har också fallit under senare tid. Den sjönk från 1940 med 0,2 grader 1980.

Koldioxiden

Mängden koldioxiden i atmosfären ökar stadigt i precis samma takt som den gjort sedan mätningarna började 1958.  Trots alla förändringar, t.ex. befolkningstillväxt och ökad fossil förbränning,  har inget påverkat ökningstakten. Den är helt stabil.

Koldioxidens utveckling från 1958

Monthly amount of atmospheric CO2 since March 1958, measured at the Mauna Loa Observatory, Hawaii. Data are reported as a dry mole fraction defined as the number of molecules of carbon dioxide divided by the number of molecules of dry air (water vapor removed), multiplied by one million (ppm). The thin line shows the monthly values, while the thick line is the simple running 37 month average, nearly corresponding to a running 3 yr average. Last month shown: September 2011. Last diagram update: 8 October 2011.

Koldioxidens inverkan på lufttemperaturen

Avtannad global uppvärmning och ständigt ökad mängd koldixoid visar tydligt att koldioxiden inte kan ha en avgörande inverkan på temperaturen.

Utveckling av koldioxid och temperatur sedan 1958

Diagram showing the HadCRUT3 monthly global surface air temperature estimate (blue) and the monthly atmospheric CO2 content (red) according to the Mauna Loa Observatory, Hawaii. The Mauna Loa data series begins in March 1958, and 1958 has therefore been chosen as starting year for the diagram. Reconstructions of past atmospheric CO2 concentrations (before 1958) are not incorporated in this diagram, as such past CO2 values are derived by other means (ice cores, stomata, or older measurements using different methodology), and therefore are not directly comparable with modern atmospheric measurements. The dotted grey line indicates the approximate linear temperature trend, and the boxes in the lower part of the diagram indicate the relation between atmospheric CO2 and global surface air temperature, negative or positive. Last month shown: October (CO2) and October 2011 (HadCRUT3). Last diagram update: 21 November 2011.

Under de 63 åren som mätningarna utförts kan man möjligen under 25 år se en viss likhet i kurvorna.  Det var under den perioden skräcken för en global uppvärmning satte sig och forskare och andra valde att satsade sin framtida karriär på att rädda mänskligheten.

Koldioxid är en växthusgas som återreflekterar viss strålning och bidrar därmed till ett varmare klimat, men erfarenheten visar tydligt att att det är många fler faktorer som inverkar på luftens temperatur.

Haven

Luftens temperatur bestäms i stor utsträckning av havens temperatur. Det gör det intressant att ta del av de mätningarna som görs på olika djup.

Utvecklingen av havens temperatur

Global monthly average sea surface temperature (SST) since 1979 according to University of East Anglia‘s Climatic Research Unit (CRU), UK. The data series (HadSST2) are described by Ranier et al. (2006). Base period: 1961-1990. The thick line is the simple running 37 month average, nearly corresponding to a running 3 yr average. The cooling and warming periods directly influenced by the 1991 Mt. Pinatubo volcanic eruption and the 1998 El Niño, respectively, are clearly visible. When comparing with air temperature estimates shown above, please note that the temperature scale is slightly different. Last month shown: October 2011. Last diagram update: 14 November 2011.

Diagrammet visar tydligt att det inte skett någon ökning av temperaturen i ytvattnet de senaste 10 åren. Detsamma gäller temperaturen på 300 respektive 700 meters djup.

Speciellt intressant är det att notera att havsnivån som stigit oavbrutet sedan 1993 tydligt vänt nedåt i början av 2010. Nedgången har givetvis skett under en alldeles för kort period för att ha någon betydelse i klimatsammanhang, men uppseendeväckande är det.

Isen vid nord och sydpolen

Årets isminimun tangerade under några veckor runt 1 september nästan det 2007. Det året är det hittills lägsta sedan satellitmätningarna började 1979. Isens utbredning har alltså inte blivit mindre de senaste åren. Historiska uppgifter om isens utbredning finns inte.

Havsisen runt sydpolen ökar år efter år. Det gör att den totala sjöisen endast minskat marginellt sedan mätstarten 2007.

Graph showing monthly global sea ice extent since January 2000. The area covered by sea ice is defined as having at least 15% sea ice cover. The blue line shows monthly values, and the red line shows the simple running 13 month average. Data kindly provided by the National Snow and Ice Data Center (NSIDC). Last month shown: October 2011. Latest diagram update: 5 November 2011.

Snöns utbredning

Ett betydligt varmare klimat bör rimliga visa sig vid studier av snöns utbredning. Men det händer inget speciellt. På Grönland har faktiskt snöutbredningen ökat något.

Northern hemisphere weekly snow cover since October 1966 according to Rutgers University Global Snow Laboratory. The thin line is the weekly data, and the thick line is the running 53 week average (approximately 1 year). The running average is not calculated before 1971 because of some data irregularities in this early period. Last week shown: week 43 in 2011. Last figure update 2 November 2011.

Sammanfattning

Media rapporterar ofta om hur klimatet kommer att bli, mer sällan hur det varit. Än mer sällan jämför media utfallet i förhållande till vad FNs klimatpanel IPCC sagt. En förklaring är att IPCC inte gjort någon prognos utan ett stort antal scenarios fram till 2100. Det gör att IPCCs förutsägelser är svåra att utvärdera, men det senaste decenniet reser frågetecken.


Kan man lita på DN?

2009-12-21

Det går i vart fall inte att lita på DN Vetenskap. Det är givetvis inte så att allt är fel, men däremot att vetenskapsredaktionen uppenbarligen driver en dold kampanj och avstår ifrån att rapportera om sådant som strider mot kampanjens mål.

I denna blogg finns det en rad konkreta exempel på vilseledande uppgifter:
Har DN fel om Grönlandsisen?
Magplask av DN i Arktis igen!
DN och SvD har fel om nordpolen
DN-fel om metangasen i Sibirien
Nordpolens is växer
Smälter isen på Grönland – eller är det tvärtom?
När var Nordpolens is ”normal”?
Smälter isen på Antarktis?
Vad händer med isen vid Nordpolen?
Skriv på klimatuppropet till Fredrik Reinfeldt inför Köpenhamnsmötet!
Smälter havens isar?
Vad är IPCC?

Professor Roland Granqvist har gjort en genomgång av DNs skriverier om Antarktis och visar på DNs ensidighet. Han tar också upp ämnet på Newsmill: Kan man lita på klimatrapporteringen?.

Förmodligen är det så att Karin Bojs och de övriga på vetenskapsredaktionen är övertygade om att katastrofen är nära och därför tycker det är rätt att driva opinion. Och det har DN givetvis rätt att göra. Men konsekvensen blir att DNs goda rykte smutsas.


När var Nordpolens is ”normal”?

2008-12-01

Tre debattörer från Tällbergstiftelsen (Bo Ekman, Johan Rockström och Anders Wijkman) skriver på DN Debatt om växthusgaserna i Lappland som en tidsinställd bomb och bygger under sitt påstående med allehanda uppgifter om klimatet. 

Det finns säkert anledning att kontrollera många av de påståenden som görs i artikeln, men här tas bara ett exempel upp. 

Så här skriver de om Arktis is: ”En sådan är den snabba reduktionen av sommarisens yta och massa i Arktis. Nära hälften av den normala sommarisen har redan förlorats.”

Frågan är vad som är ”normalt”. Utbredningen minskar med 0,5%/år enligt NSIDC, som är det ledande forskningsinstituet inom detta fält. I somras var isens utbredning ca 4,5 miljarder miljoner kvadratkm. När var den då dubbelt så stor, 10 miljarder miljoner kvadratkm? Sommaren när mätningarna med satellit började 1979 var utbredningen 7,2 miljarder miljoner kvadratkm. (Rättat efter påpekande av Anders. Tack!) 

Vad är då ”normalt”? Forskaren Torgny Vinje menar att isens utbredning har minskat med 33% sedan 1860 och att större delen av minskningen skedde före 1990. Så för att finna det som författarna menar är ”normalt” måste man gå ännu längre tillbaka.

Och det är klart att om man går tillbaka till lilla istidens maximum, kanske då Karl X Gustav kunde tåga över Stora Bält 1658, så kunde nog isen breda ut sig avsevärt mer än idag. 

Fast går man ännu längre tillbaka så hamnar man i den medeltida värmeperioden mellan 950 och 1250 då det sannolikt var minst lika varmt som idag. Arktis is måste rimligen påverkats då lika väl som nu.

Sanningen är säkerligen att isens omfattning runt Nordpolen har varierat starkt under under de senaste 2000 åren och det utan påverkan av koldioxid.


DN: ”Växthusgaser från Lappland en tidsinställd metanbomb”


SvD gör ny vurpa på Nordpolens is

2008-11-23

Dagens Svenska Dagblad har en i stort sätt riktig artikel om Nordpolens is (ännu inte på webben), men visar en teckning som bygger på en gamla förlegade uppgifter som visar att isens utbredning är avsevärt mindre än normalt.  

Fakta har SvD hämtat från The National Snow and Ice Data Center NSIDC. Vid ett besök på dess webb, ser man att isen nu täcker ett område som i stort sätt motsvarar medianen för perioden 1979-2000. Enligt medianen skulle isens omfattning vara 11,5 km2. Nu är den 10,7 km2.

SvD påstår att nya prognoser visar att Nordpolen kan vara isfri inom 20-30 år. Men någon källa redovisas inte, bara bedömningar från några forskare. Fakta är att det inte går att bedöma hur isens utbredning kommer att utvecklas.

SvD artikel handlar om utvecklingen av Nordpolens is sedan 1979, då satellitmätningarna påbörjades. Sedan dess har isens utbredning minskat med ca 0,5% per år. Men 30 år en en kort tid i klimatsammanhang.

Kunskapen om utvecklingen före 1979 brister, men det finns en intressant studie från 2003 av ryssen Polyakov publicerad i Journal of Climate som omfattar tiden från 1900. Dess slutsats är att isens utbredning har minskat med ca 0,5% per decennium. Den växte till kraftigt under perioden 1915 till 1928. Sedan minskade den ännu mer till 1942 och det i samma takt som under 1988-1994. Polyakov slutsats är variationerna under 1900-talet är så stora att det inte går att avläsa någon trend.

Det blå fältet omfattar perioden med satellitmätningar. Det framgår tydligt att isens minskade utbredning under denna period inte är exceptionell. Den trend som kan skönjas är för lite för att vara statistiskt signifikant.

Den norske forskare Torgny Vinje har i Journal of Climate redovisat en sammanställning av observationer från skepp sedan 1860. Den tyder på att isens utbredning sedan dess minskat med 33%. Minskningen var kraftigast i början och har sedan avtagit. Slutsatsen är att avsmältningen av Nordpolens is beror på övergången från den lilla istiden till ett varmare klimat i slutet av 1800-talet.

Orsaken till isens avsmältning är väsentlig då IPCCs hypotes är att den globala uppvärmningen ska vara kraftigast vid polerna. Möjligen kan man alltså ana en viss sådan effekt på Nordpolens is, men däremot inte alls på Sydpolens. Där är sjöisens utbredning större än medianen sedan 1979.

Stödet för SvDs påstående om prognoser om att Nordpolens is ska vara borta om 20-30 år är alltså dåligt.


SvD: Arktis sommaris i farozonen (ännu inte på webben)

Läs även andra bloggares åsikter om , ,


Vad är sant om isen vid Nordpolen?

2008-10-21

Flera personer har kommit med invändningar mot texten ”Vad händer med isen vid Nordpolen?”, dels som kommentarer, dels som inlägg på Vetenskap och Folkbildnings forum.

Anders M hänvisar till ett diagram publicerat av GridArendal (klicka på diagrammet för mer info):

Skillnaden mot grafen hämtad från Climate4you är tydlig. Vad beror det på?

  • GridArendals diagram är skapat juni 2007. Climate4you uppdateras löpande.
  • GridArendals diagram baseras på dataserien CRUTEM3v från University of East Anglia, Climate4you använder dataserien HadCRUT3 från samma universitet.
  • GridArendal är ett norskt forskningsorgan som samverkar med andra inom FN. Climate4you drivs av en norsk klimatforskare Ole Humlum med omfattande vetenskaplig produktion.

Anders M hänvisar sedan till en artikel i Nordic Space Activities. som säger att den kraftiga ökningen av temperaturen kring 1918 i diagrammet från Climate4you inte stöds av undersökningar av iskärnor utan endast gällde Spetsbergen. Den uppgiften kan jag inte se nämns av Humlum. Artikeln betonar också att det finns få mätvärden under de 100 åren, och det inverkar rimligen på båda diagrammen.

Anders M ger också en länk som tyvärr inte fungerar. Får kanske möjlighet att återkomma till den.

Magnus W hänvisar till sitt inlägg på VoF med en mängd intressanta länkar. Först ifrågasätter han seriositeten hos Ole Humlum genom att hänvisa till en artikel i Verdens Gang. I den säger Humlum att han att den globala uppvärmningen nu pausar och att han inte vet om den återkommer. Ole Humlum är professor geofag vid Universitetet i Oslo med omfattande publicering i vetenskapliga tidskrifter.

Magnus M ger också en länk till webben RealClimate som ska visa att Humlum har gjort något fel vad gäller IPCCs modeller, men den aktuella texten nämner inte Humlum. En sökning på Humlum i denna webb ger dock i stället två träffar. Den första verkar inte innehålla något kritik mot Humlum. Den andra avslutas med följande slutsats:

The frequently mentioned rapid increase of the temperature in the Arctic is based on a record beginning at a minimum in the temperature around the 1970s and ending during a period of relatively warm climate. If the time series had begun a few decades earlier, the records would indicate a cooling climate in the Arctic. This conclusion does not prove that there is no global warming, but that the observations available give no proof of such a warming.

Magnus W skriver ”Betyder det i så fall att det är klokast att gå efter publicerad forskning i vetenskapliga tidskrifter som granskas… och att artiklarna bör klara sig ett tag för att bli riktigt trovärdiga?”. Mitt svar är ja, men jag tycker också att det är ok att använda uppgifter från forskare som uttalar sig inom sitt eget expertområde och som har omfattande vetenskaplig publicering.

Magnus W jämför Ole Humlum med ID-förespråkaren Michael J. Behe. Det tycker jag är riktigt dåligt!

En fråga till Magnus W och andra: Är det rimligt att redovisa uppgifter som Ole Humlum publicerar i egen texter när man tydligt anger källan som gör att intresserade läsare själva kan ta ställning till dess seriositet.


Vad händer med isen vid Nordpolen?

2008-10-21

Min notis ”Nordpolens is växer” har irriterat en del och har lett till diskussioner också i andra fora. Här ska jag sammanfatta de fakta jag har och de bedömningar jag gör så här långt. Anledningen till att jag skrev notisen var att jag tyckte (och tycker) att DN har en ensidig rapportering om klimatet, vilket jag dokumenterat i två ytterligare kommentarer:

Givetvis är jag helt klar över att isvolymen vid Nordpolen har minskat sedan satellitmätningarna började 1978. Till skillnad mot många andra tycker jag dock att det är intressant att notera att isens utbredning ökade så kraftigt i år utan att för den skulle antyda att det har att göra med någon ny trend.

Däremot tycker jag mig kunna notera att andra har tagit den snabba avsmältningen under 2-3 månader 2007 som tecken på en ny trend. Det kan dock också vara en följd av tillfälligheter som inte har med klimatet att göra. Enligt en NASA-studie så berodde dock avsmältningen 2005-2007 på speciella vindförhållanden.

Det finns rapporter som tyder på att minskningen av Nordpolens is har pågått under mycket lång tid, kanske ända sedan mitten av 1800-talet, då den lilla istiden tog slut. Temperaturen ökade kraftig runt 1918 har sedan legat kvar på ungefär samma nivå.

Isens utbredning vid Nordpolen är intressant för enligt IPCC ska den globala uppvärmningen går snabbare vid polerna än på andra ställen. Därmed uppstår frågan om avsmältningen är en följd av en förhöjd temperatur.

Och det verkar vara oklart. Någon avsmältning motsvarande den vid Nordpolen syns inte vid Sydpolen. Så orsaken har nog mer med vindar och strömmar att göra än den direkta temperaturen, men ändrade vindarna och strömmar beror i sin tur på ändrat klimat.


Nordpolens is växer

2008-09-18

Idag skriver DN (bara i papperstidningen) att istäcket vid Nordpolen är ”det näst minsta som någonsin noterats sedan satellitövervakningen startade i slutet av 70-talet. Även om rekordet från förra året inte ser ut att upprepas bekräftar årets siffror den starka trenden nedåt.”

Det hade faktiskt varit riktigare att skriva att nu växer Nordpolens istäcke. NSIDC rapporterar nämligen:

Despite overall cooler summer temperatures, the 2008 minimum extent is only 390,000 square kilometers (150,000 square miles), or 9.4%, more than the record-setting 2007 minimum. The 2008 minimum extent is 15.0% less than the next-lowest minimum extent set in 2005 and 33.1% less than the average minimum extent from 1979 to 2000.

This season further reinforces the long-term downward trend of sea ice extent.

Den intressanta, och glädjande, nyheten är väl att isens utbredning på ett enda år ökat med hela 9,4%. Varför skriver inte DN det?


%d bloggare gillar detta: