Den kräkande generaldirektören ledde mig till SD

2014-02-28

Den kräkande generaldirektören fick mig äntligen att läsa Sverigedemokraternas program. För det är klart ett det är sådana som Dan Eliasson och rabiata typer på vänsterkanten som gör att Sverigedemokraterna blir det parti valrörelsen kommer att handla om.

Det som fick generaldirektören att kräkas och dessutom berätta om det på sin myndighets webbsida var en debatt om vilka minnen Jimmie Åkesson har från sin barndom.

Per Nilsson, som varit lärare i Åkessons barndomstad, riktar ett våldsam angrepp mot Åkesson: ”Alla som bor i Sölvesborg vet att Jimmie Åkesson ljög i SVT-programmet Nyfiken på Partiledare. Det fanns inga invandrargäng i Falkvik i mitten av 1980-talet.” ”Jimmie Åkesson ljuger med beräkning, för att motivera ett politiskt engagemang..” ”Jimmie Åkessons lögner och selektiva minnesbilder häromkvällen hjälpte oss att minnas.”

Men debatten visade att Åkesson hade rätt. Det var en kraftig invandring till det område där Åkesson bodde, det kunde han tydligt visa med statistik. Det fanns en polarisering mellan mellan dem som bott länge i stan och de som invandrat. Det vitsordade också Per Nilsson.

Det kanske var därför generaldirektören mådde illa. Än en gång så har illa underbyggd kritik mot SD slagit tillbaka såväl mot arrangören SVT och de som älskar att hata SD.

SDs partiprogram är inte så illa. Fler bör läsa det. Jag håller inte med om allt, men det gäller även andra partiers program. Men SDs historia finns det anledning att titta närmare på.

Visst är det underligt att Åkesson inte kände vad det var för ett parti som han gick med i. Aftonbladet ger bakgrunden och vad som gällde när Åkesson valde parti.

Obs dock att det inte finns någon anledning att tro att ABs beskrivning är riktig. Tidningen hör ju till hatargruppen, så Wikipedia får komplettera.

Partiet bildades 1988. Anders Klarström var ordförande 1989-1995. Som tonåring var han nazist, vid 20 hotande han Hagge Geigert till livet och dömdes till dagsböter för det 1986. Ändå fick han vara kvar som ordförande ända till 1995!!!!

I valet 1994 fick SD några kommunal mandat, bland annat 2 i Höör. Ledande figurer började lämnade partiet. Mikael Jansson blev 1995 ordförande efter Klarström. Han kom från C till SD 1994. Under Janssons tid som ordförande tog partiet tydligare avstånd från politisk extremism, t.ex. förbjöds uniformliknande klädsel. Detta ledde till att partiet flerdubblade sin storlek.

Jimmie Åkesson gick med i partiet 1995. Han säger att han beställde material från partiet. Vad han fick vet inte jag men partiet var ju på den tiden inte så stolt över sitt förflutna. 1999 ställde SD upp i europavalet och fick 8.568 röster. I kyrkovalet 2001 fick SD flera mandat. Det året uteslöt flera medlemmar på högerkanten.

Åkesson valdes efter strid till ordförande 2005. Partisymbolen facklan ersattes med en blåsippa. Det skulle enligt Åkesson markera att partiet inte var detsamma som för 10–15 år sedan. I valet 2006 fick SD nästan 3%, 162.463 röster,i EU-valet 2009 3,27%, 103.584 röster och i valet 2010 fick SD 5,7% av rösterna

I valet 2010 fick SD 339610 röster. Den som vill att SD ska bli mindre, eller i vart fall inte större, bör fråga sig varför så många stöder dem. En annan fråga är hur många som kommer ändra sig när föraktet spyr över SD. Det kanske blir fler än jag som vill ta reda på vad SD står för idag.

Jag tycker, som så många andra, att det är ytterst märkligt att först Mikael Jansson och sedan Jimmie Åkesson vågade ta sig ann partiet 1994 med flera högerextremister på ledande positioner och dessutom i stort sätt utan pengar. Men på de 20 år som gått har SD förändrats radikalt.

Men partiets historia är vad det är. Även andra partier har sina historier. Maud Olofsson avtvingades 2010 ett löfte att redovisa Centerpartiets nazistiska bakgrund.

Vänsterpartiet är fortfarande fast i kommunismen. I det fallet handlar det inte om partiets historia. Det vill ju än i dag enligt partiprogrammet att landets alla företag ska förstatligas.

Nu ska jag fortsätta att läsa SDs program.


Höj fastighetsskatten!

2014-01-14

Gunnar Wetterberg är en av mina idoler. Han har vandrat en lång väg i den politiska terrängen sedan vi kom i kontakt första gången. Hur långt till vänster han var då kan jag inte säga, men nog var det mycket långt till vänster om kommunistpartiet. Nu är han nog vare sig vänster eller höger utan mer framom (som visionär) och bakom (som historiker).

Gunnar är satans kunnig och skriver så alla kan förstå. Även jag.

Nu gäller det bostadsskatten. Han skriver om ett nytt förslag till ändring av skatten på bostäder. Hyresrätter ska slippa den kommunala avgift som ersatt fastighetsskatten. Det ska finansieras genom att maxtaket för rot- och rutavdrag sänks.

”Men trots arbetslinjen är alliansens stora avtryck i bostadspolitiken att man gjort bostadsmarknaden mer trögrörlig. Främst genom avskaffad fastighetskatt och höjda flyttkostnader, men också genom att lokala alliansstyren ombildat allmännyttiga lägenheter till bostadsrätter i stor skala.”

”Tanken att minska skatteskillnaderna mellan ägda och hyrda bostäder är god. Men eftersom nybyggda hyresrätter redan i dag slipper avgiften de första 15 åren lär effekterna på byggandet bli minimalt. Dessutom vore det ännu ett steg i fel riktning att sänka skatten på fastigheter och höja den på servicetjänster, om än på marginalen. Sverige sticker redan ut internationellt med låga skatter på fastigheter och höga skatter på tjänster.

Ett mycket bättre sätt att uppnå skatteneutralitet vore att höja skatten på villor och bostadsrätter. Fastigheter försvinner inte på grund av högre skatt, men servicejobb kan mycket väl göra det.

Regeringen borde sätta arbetslinjen framför särintresset villaägarna.”

Som boende i Danderyd med villa betald av inflationen under 70- och 80-talen så är det rimligt med en högre skatt om det säkert leder till fler och överkomliga hyresrätter.

Den omfattande avvecklingen av hyresrätter är en skandal. Hur sjutton ska ungdomar och de som flyttar till större städer kunna köpa en bostadsrätt och flytta hemifrån när de inte får fast jobb och kanske har taskiga betyg. Det är så man blir riktigt argsint.


2014-01-13

Vilken utmärkt ledare PM Nilsson skrivit i Expressen:

 PM Nilsson: Jan Hjärpe – islamisternas advokat

”Varför bortförklaras bomb efter bomb med fattigdom när det räckte med en misslyckad bilbomb i Nacka och ett mord på en fackföreningsman för att det svenska samhället skulle gå till fullskalig offensiv mot nynazismen? Varför tolereras fanatisk antisemitism i moskén när solkors anses vara hets mot folkgrupp? Och hur kan en uppburen professor som Jan Hjärpe jämföra förföljelsen av demokrater i 1800-talets Europa med kampen mot extrem islamism i dag? I sin artikel i SvD manar Hjärpe till ödmjukhet inför terroristernas anspråk. Det vore en klok politik att erkänna svaghet, skriver han. De polisiära åtgärderna, terrorlagarna, kriget mot terrorismen, anser han däremot vara en farlig politik. Hans omdömeslöshet bevisas kanske bäst av vad som hänt efter bombningarna. På bara en dryg vecka är alla identifierade, en doktor i kemi har gripits i Kairo, misstänkt för att ha tillverkat bomben. Fyra personer har gripits i Pakistan, misstänkta för samröre med attentatet, och polisen världen över jagar den förmodade hjärnan, en brittiskfödd man med rötter i Pakistan. Och före 7/7 har brittisk polis kunnat avvärja fyra väl förberedda attentat och sprängt två större al-Qaidaceller. ”


Vad säger lagen om tiggandet?

2013-12-06

I mitt förra inlägg publicerade jag de inlägg jag skrivit om tiggeriet på gatorna i två facebookgrupper.  Sedan dess har jag läst lagen och den är komplicerad. I stället för att publicera denna något längre text i Facebook så tänker jag hänvisa intresserade hit.

I mina undersökningar av kommunens ansvar för dem som tigger på gatorna har jag nu kommit till tolkning av aktuella lagar. Först går jag till Socialtjänstlag (2001:453)

I socialtjänstlagen 2§ sägs det att ”Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.”

Det låter ju bra, Då erbjuder alltså kommunen stöd till dem som inte har mat och husrum.

Nja, inte riktigt. I §3 står det ”I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns särskilda bestämmelser om bistånd i den lagen. Lag (2011:328).”

Ok, jag kollar den lagen: Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Denna lag omfattar utlänning somt
1. har ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande.
2. har fått uppehållstillstånd (+ lite fler villkor i andra lagar…
3. har ansökt om uppehållstillstånd och fått rätt att vara kvar i landet t.v. (§1 1 st)

Låter bra. De får nog något stöd. Men nej. De som uppfyller lagens alla krav får INGET stöd. (§1 2 )

Utlänningar som omfattas av lagen har INTE rätt till det stöd som socialtjänstlagen ger. Inte heller stöd till bostadskostnader.  (1 § stycke 2)

Trots att stöd inte ska utgå, så är kommunen ändå skyldig  att ge bistånd (§3 4 st)!! Betyder det att kommunen kan ge stöd om den har lust till det, men utlänningen med behov inte har rätt att kräva stödet?

Men den 3§ upphör vid årsskiftet. Ok lagstiftarna har insett att så kan det inte vara.

I den nya paragrafen (§3) så ska utlänningar enligt punkt 1 och 2 ovan få plats på förläggning och dessutom bistånd av Migrationsverket. (§3 + 3 st)

Men också i den nya paragrafen ska ska kommunen ge bistånd till grupp 3 som inte har rätt att kräva bistånd.

En nyhet i den kommande paragrafen är att grupp 2 ovan är att kommunen ska lämna bistånd till utlänningar i den egna kommunen till dess att Migrationsverket börjar ge bistånd.

Lite klokare är jag kanske, men nästan alla frågor återstår. Och massor av lagtext.

Vilket stöd har en svensk medborgare rätt att kräva av kommunen när det mest har gått snett? Lagen säger ju att ”enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver”

Vilket stöd får den utlänning som inte faller inom de tre angivna grupperna. EU-medborgare har rätt att vara i landet i tre månader utan uppehållstillstånd OM inte biståndssystemet belastas. Efter de tre månaderna har EU-personen inte rätt att stanna om vederbörande är utan  arbete eller aktivt söker jobb. Det finns ytterligare några skäl för att få stanna.

Men vad händer sedan? Är det polisen som vänligt och bestämt följer dem som inte får stanna till gränsen efter en utredning av skälen för och emot? Finns det tillräckligt med poliser för detta?

Hur många är det som kommer utan förmåga eller vilja att skaffa sig ett jobb?

Hur hanterar kommunerna sin skyldighet att ge stöd? Vad kostar det kommunerna?


Vad ska vi göra åt tiggandet?

2013-12-06

Jag har tagit upp ämnet tiggandet på gatorna i två facebookgrupper: Socialliberalerna och Humanisterna. Gensvaret blev starkt i den första av grupperna.

Mitt första inlägg:

Jag antar att alla i den grupper tycker synd om dem som sitter och tigger på gatorna eller sover filtar och kartonger i T-banestationer och på andra ställen. Men vad är en socialliberal åsikt om det.
1. Det finns inget att göra åt saken.
2. De bör tas om hand av polisen och utvisas.
3. Kommunerna bör vara skyldiga att ta hand om dem och erbjuda dem mat, husrum och försörjningsstöd.
4. Eget förslag.

Ett exempel som kan belysa problemet.
För några vintrar sedan, en mycket kall dag, gick jag förbi en grupp människor på Drottninggatan i Stockholm. Det var mycket kallt. De som stod i gruppen frågade varandra om mannen som låg framför dem var död eller ej. Några böjde sig fram, tittade noga och sa han lever och gick sedan vidare. Men det kom hela tiden nya människor till gruppen. De konstaterade samma sak och gick vidare. Det upprepades flera gånger under den tid jag var en i gruppen.

Jo, mannen levde, men risken måste vara stor att han snart skulle avlida. Jag gick till kontoret och ringde polisen. De sa att de hade ingen att sända. Det var inte illegalt att ligga på en trottoar. Jag ringde till kommunen och fick veta att de inte hade någon att sända.

När jag gick hem var mannen inte kvar.

Blir det några uteliggare, tiggare, fulla som fryser ihjäl denna vinter? Kanske ska frågan ställas hur många de blir?

Vad tycker socialliberaler att det ska göras?

Sedan kollade jag vad rikdagens partier har för uppfattning och bad gruppens deltagare att välja.

Jag har kollat vad företrädare för alliansen (och s) tycker om tiggeriet. Det finns påtagliga skillnader såväl vad gäller problem som lösning. Vilket parti röstar du på?

Först en FAQ i DN: Frågor och svar, tiggarna i Stockholm,

Valsedel:
1. Förbjud det organiserade tiggeriet på våra gator”, (m)
2. Tiggeri varken kan eller bör förbjudas (Kd)
3. Björn Andersson (s) 
4. Romska tiggare är en europeisk angelägenhet (fp)
5. C: gör det straffbart att organisera tiggeri (c)

James Brocka tog upp frågan om vad en tiggare är. Mitt nästa inlägg blev

James har givetvis rätt i att det inte är möjligt att avgränsa ”tiggeri” på ett vettigt sätt. Därför kan inte det vara en utgångspunkt för någon form av åtgärd. Detsamma gäller att vara i landet och finansiera sin vistelse med egna pengar eller gåvor. Nog tycker jag att det är svårt att se tiggeri, vad det nu är, som en yrkesverksamhet.

Kommunens ansvar verkar vara ganska långtgående. Lite fakta från Wikipedia:
– Både svenska medborgare samt utländska medborgare med uppehållstillstånd eller uppehållsrätt kan, om förutsättningar i övrigt finns, beviljas ekonomiskt bistånd.
– Det ekonomiska biståndets uppgift är att se till att sökanden får en skälig levnadsnivå. Det ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.
– Det ekonomiska biståndets uppgift är att se till att sökanden får en skälig levnadsnivå. Det ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv
– Enligt 4 kap. 3 § SoL lämnas försörjningsstöd för skäliga kostnader för: 1) livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV- avgift. (riksnormen) 2) boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. (”skäliga kostnader utanför riksnormen”)

Betyder det att kommunen ska svara för detta om det kommer t.ex. en familj från Rumänien? Bör det vara kommunens ansvar? När blir det ett immigrationsärende?

Bäst att kolla migrationsguiden. Där framgår det att man måste ha PUT innan medborgarskap är aktuellt. PUT är lika med fem års vistelse i landet.

Frågan blir vad som händer med familjen från Rumänien som vill att kommunen ska uppfylla lagens krav? Någon som vet?

Nytt inlägg från mig

Jag antar att det är vår EU-ministers uppgift att verka för en lösning. Vad har hon gjort hittills? Var finns dokumentation? Kanske är det bara att skriva och fråga. ..

Det brådskar. Snart är det kallt som attan på nätterna.

Det är inte bara ett romskt eller rumänska problem. Eller EU-problem. Det gäller även svenskar och utomeuingar. Vilka är det som ska få ändarna ur vagnarna? Nu. Eller mycket snart.

Ett till

Kanske är den bästa lösningen att dela ut en lapp med denna text till rumänier av olika etnicitet:
Tu nu cerșesc. Du-te la Brännkyrkagatan 123. De unde ai ajuta cu cazarea, hrana și niște bani. Dacă ei nu doresc să ajute, astfel se referă la serviciile sociale (2001:453), capitolul 4. Dreptul la asistență.

Ännu ett:

När jag berättade om den obehagliga händelsen på Drottninggatan fick jag frågan: Varför ringde du inte efter ambulansen? Och jag förstår inte det själv heller. Möjligen berodde det på att jag så länge pratade i telefon med olika personer i Stockholms kommun.

Tack för alla synpunkter. Slutsatsen är uppenbarligen att kommunen ska erbjuda sig att ta hand om dem som tigger på allmän plats. Stockholms kommun har en socialjour (Telefon: 08-508 400 00, dygnet runt) och en Tryggsjour (Telefon: 08-508 40 700). Nog kan vi vara överens om att tala om det för dem som tigger i kylan och blötan. 

Flera i min omgivning har spontant sagt att de gärna delar ut informationsblad till dem som tigger. En del tiggare har ju faktiskt mobiltelefon så de kan ringa själva. Det jag saknar nu är lite mer information om vilken hjälp de faktiskt får. Hjälper du till med utdelningen?

Jag har skrivit följande till Stockholms socialförvaltning

”Vi är några som funderat över vilken hjälp kommunen kan ge till dem som tigger på Stockholms allmänna platser. Tanken är att dela ut informationsblad till tiggarna med uppgift om att de kan kontakta er för att få mat, en säng och annat som de kan behöva. Information ska ges på flera språk, t.ex. rumänska.

Jag är tacksam för synpunkter från er innan vi utformar informationsbladet och börjar med utdelningen.”

Det ska blir intressant att ta del av deras svar.

Och så kom svaret från socialförvaltningen

Jag har nu fått svar Socialförvaltningen i Stockholm

” Jag har fått din fråga om informationsmaterial vidarebefordrad. Sedan något år delar staden ut egna informationsblad på ett antal språk, bland dem rumänska, till utländska medborgare som våra uppsökare träffar på. Den mest spridda varianten på informationsmaterial är” visitkort” med information om de verksamheter som finns för gruppen, framför allt Crossroads och Vinternatt. Frågan, och regelverket, kring denna grupp är komplicerad och det gör att det är en utmaning att formulera informationen på korrekt sätt. Önskar ni gå vidare med eget material som kompletterar stadens, kan jag se till att hänvisa er till personer som kan lämna mer detaljerade synpunkter. ”

På det svarade jag
”Tack för snabbt svar. Jag tar gärna emot de texter som staden använder i kontakt med tiggare. Det minskar ju risken för att vi säger något felaktigt. Mitt första utkast till text är
Du behöver inte tigga. Gå till Brännkyrkagatan 123. Där får du hjälp med bostad, mat och lite pengar. Om de inte vill hjälpa så hänvisa till Socialtjänstlag (2001:453), 4 kap. Rätten till bistånd. ”

Förhoppnings kommer det några synpunkter från socialen. Sedan kan var och en ta fram egna texter. Eller använda den som jag säkerligen publicerar här.

Visst känns det skönt att gå från ord till handling. Och göra en konkret insats för människor som behöver hjälp!

Såg en notis i DN

Följande nyhet levererade DN idag:

”Följ de hemlösa genom nattjouren

I december kan den som vill i realtid följa Stadsmissionens Nattjour. I dag lever runt 8600 människor i hemlöshet i Stockholms län. Livet på gatan är, naturligtvis, extra tufft under vintern och på natten.

–Vi vill skapa förståelse för hur vardagen för dem som lever i hemlöshet ser ut, säger Yvonne Borg på Stadsmissionen.

Nattjouren finns på twitter under ”@Nattjouren” och på ­webben, nattjouren.se.”

Kolla http://www.nattjouren.se/ – INTRESSANT

Info från nattjouren

Efter att ha läst om Nattjouren skrev jag detta till Stadsmissionen:

”Jag har just fått vetskap om Nattjouren. Vilken fin verksamhet! En sak förbryllar mig dock. Ni skriver

Under kvällar och nätter söker Nattjouren upp och ger stöd åt dem som lever i hemlöshet på Stockholms gator. Om det finns möjlighet skjutsar de den som behöver till akutboende och sjukvård.

Menar ni att det inte alltid är möjligt att för dem som är utan bostad en kall natt inte alltid kan få komma till ett akutboende? Eller att de som behöver sjukvård inte får det?

Eller beror det på att de hemlösa inte vill?

Jag är mycket tacksam för ett svar.

Lycka till med verksamheten”

Det är trevligt att se att det i alla finns några som gör något åt hemlösheten. Jag undrar vad de gör för dem som tigger.

Och svar från Nattjouren

Jag har nu fått ett mycket vänligt svar från Stadsmissionen om deras Nattjour. Jag publicerade det brev jag fick från Stockholms socialförvaltning (är offentligt!), men gör inte med brevet från Stadsmissionen (privat).

Stadsmissionens brev föranleder dock några frågor möjligen till såväl socialförvaltningen som Stadsmissionen.

1. Det verkar som om att socialen ställer vissa krav på dem som vill rum, mat, mm. Ett krav kan vara drogfrihet.
2. Det kan också vara platsbrist som gör att de avvisas.
3. Den som behöver hjälp kan vara från en annan kommun eller land.
4. Personer som är tredjelandsmedborgare eller EU-migranter kan ev inte få hjälp av det sociala.

Frågan är närmast vilka krav som lagen ställer på kommunen. Tur nog så finns det andra som hjälper till, inte bara Stadsmissionen utan även McDonalds.

Så nästa steg blir att studera lagen. Är det någon i gruppen som vet vad som gäller eller har synpunkter på hur vi kan gå vidare?

Svar från Socialen

Jag har fått ett nytt svar från Stockholms socialförvaltning

”När det gäller ditt utkast till text är det förstås bra och vällovligt med ditt/ert engagemang, men sakläget är tyvärr inte så enkelt att beskriva. Det finns ingen automatisk rätt till bistånd i socialtjänstlagen, utan de insatser vi gör bygger alltid på en prövning. Kommer en person till socialjouren på Brännkyrkagatan utreder vi alltid om behovet kan tillgodoses på annat sätt, först sedan vi bedömt att man är i en nödsituation som inte kan lösas på annat sätt kan bistånd ges i form av enstaka bidrag till mat, logi eller hemresa. ”

Med brevet följde också en broschyr. Den tänker jag nu jämföra med relevant lagstiftning, i första hand Socialtjänstlagen. Det är inte helt lätt. Denna lag är uppbyggd som andra med vackra principiella regler och sedan ett stort antal undantag.

Men det handlar ju inte bara om hur lagar tillämpas idag, utan – än viktigare – hur vi liberaler vill att det ska vara. Vad säger du?

Nästa steg blir att studera relevanta lagar och fundera över vad som bör göras politiskt åt för att skapa en rimligare situation för dem tigger på gatorna och ibland är utan bostad och mat.


Skapa demokratiernas förbund (men kanske finns det redan…)

2013-11-20

Timbro inbjuder till ett panelsamtal 3 december, kl 18:00-19:00 hos Timbro, Kungsgatan 60, Stockholm om behovet att ett demokratiernas förbund. Mannen bakom det utomordentliga förslaget är Mattias Sundin, folkpartist i Östergötland. Så här skriver Timbro i inbjudan:

Det finns ett starkt stöd för idén om ett brett internationellt samarbete, den idé som FN vilar på. Men samarbetssvårigheter med diktaturer och ineffektivitet hindrar FN från att fungera som det är tänkt. Rapporterna om korruption och ledningsproblem har varit många.
Finns det något alternativ? Hur skulle det se ut? I rapporten ”Demokratiernas förbund – de kommande hundra årens världssamfund” argumenterar rapportförfattaren Mathias Sundin för bildandet av ett Demokratiernas förbund. Denna internationella organisation skulle enbart bestå av demokratier och Sundin hävdar att denna har en mycket större potential till att säkra fred, välstånd och demokrati i världen, än FN.
Mathias Sundin har tidigare varit riksdagsledamot för Folkpartiet och motionerade då om införandet av ett Demokratiernas förbund.
Den tanken har jag varit inne på många gånger, t.ex. när man ser vilka länder som sitter i säkerhetsrådet och kommittén för de mänskliga rättigheterna. Men kanske finns det en sådan organisation Community of democracies där Maria Leissner är generalsekreterare.
Mathias Sundin kandiderar till riksdagen för Fp. Fler sådana kandidater och jag får gå med i Fp igen. Ett viktigt skäl är hans engagemang för personlig integritet. Se gärna hans utmärkta anförande i Riksdagen för en tid sedan.


Nu har jag lämnat Folkpartiet.

2013-11-20

2013-11-13

Efter åtskilligt funderande har jag beslutat att utträda ur Folkpartiet. Det känns inte så lätt. Jag gick med redan 1961 och har periodvis varit mycket aktiv. Men till slut känns avståndet för stort mellan mina ståndpunkter och Folkpartiets. Då finns bara alternativen att stanna kvar och kämpa eller att gå vidare. Möjligheten att påverka folkpartiet är minimalt, så valet blev självklart.

Att jag går ur Fp betyder inte att jag anser att Fp är det värsta som hänt Svea rike. Det finns många kloka, trevliga och kunniga personer i Fp. Ändå är det mycket som går så väldigt fel. En del av vad jag tycker är åt pipan kommer nog framgå här och på andra ställen.

Med mitt politiska intresse är det knappast möjligt att vara utan ett politiskt umgänge där tankar kan brytas mot andra som har i väsentlig grad gemensamma politiska värderingar. Ett tag tänkte jag ett Centerpartiet kunde vara ett nytt ”hem” inte minst med tanke på deras engagemang för företagande. Men klimatextremismen gjorde det omöjligt.

Så valet föll på Piratpartiet. Jag är inte övertygade om att jag kommer att känna mig hemma där heller men de har flera ståndpunkter som jag uppskattar. Dessutom verkar de har en fungerande interndemokrati. Av det jag kan om Fp och C så vet jag att de har mycket att lära av piraterna.


%d bloggare gillar detta: