Alla småföretagare: Stöd Videomix i kampen mot fackligt förtryck

I strid mot svensk lag håller Handels på att döda ett framgångsrikt företag, Videomix. Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) är svensk lag (SFS 1994:1219). Av vår grundlag Regeringsformen framgår det att lagar som strider mot denna konvention inte gäller. De mänskliga rättigheterna är därmed samma ställning som svensk grundlag.

Europadomstolen har fastställt (i ett mål rörande Island) att rätten att inte vara medlem i en facklig förening är inbegripen i föreningsfriheten.

I de mänskliga rättigheterna, artikel 29 står det: ”Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person endast underkastas sådana inskränkningar som har fastställts i lag och enbart i syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras rättigheter och friheter samt för att tillgodose ett demokratiskt samhälles berättigade krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd.” Det måste innebära att myndigheter inte har rätt att överlåta rätten att stifta lagar till arbetsmarknadens parter.

Fackförbundet Handels är en del av den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Man ger ekonomiskt och personellt stöd till det socialdemokratiska partiet så väl mellan som under valrörelser. Genom sitt medlemskap i LO är man också representerad i Socialdemokratins ledning.

Det är alltså en partipolitisk organisation som tar sig rätten att tvinga företag att teckna avtal i syfte att påverka villkoren för anställda som inte är medlemmar i facket. Det bryter också mot de mänskliga rättigheterna, artikel 2 och är därmed ett brott mot svensk lag.

Ett avtal mellan en facklig organisation och ett företag är ett civilrättsligt avtal. Sådana avtal är reglerade i avtalslagen. Enligt denna lags 3 kap, 28 § gäller inte avtal som ingåtts under tvång: ”Rättshandling, den någon blivit rättsstridigt tvungen att företaga, vare, där tvånget utövats genom våld å person eller genom hot, som innebär trängande fara, icke gällande mot den tvungne.”

Det finns alltså mycket goda skäl för att se Handels agerande mot Videomix som lagstridigt. De använder sig av samma typ av metoder som Hells Angels, dvs utpressning. Betalar ni inte så dödar vi verksamheten.

Handels aggressivitet är av ganska nytt datum. Det var först år 2005 som Handels beslöt ”att alla arbetsplatser skall ha kollektivavtal.” ”Förbundets beslut att alla arbetsplatser ska ha kollektivavtal väckte stor uppmärksamhet. Kollektivavtalen är den viktigaste hörnpelaren i den svenska modellen och ska därför omfatta hela arbetsmarknaden och inte bara de arbetsplatser där det finns medlemmar.”

De har en stor uppgift framför sig. 2005 hade Handels bara 1511 lokala klubbar och 10.000 avtal. Bara Svensk Handel har ca 13 000 medlemsföretag med sammanlagt 21 000 arbetsplatser, där 275 000 människor är verksamma i olika branscher inom parti- och detaljhandel. Dessutom finns det en rad företag som handels betraktar som ”sina” som inte är med i svensk Handel. Antalet sysselsatta inom handeln är 536.000 st (SCB).

Handels är alltså i dag bara representerade på några få procent av de arbetsplatser som de ser som sina. Nu tänker de alltså att tvinga alla handelsföretag att skriva avtal. ”Kollektivavtal – Fackets affärsidé, vårt guldägg” skriver Handels avslöjande. Deras medlemsantal ökar inte om de inte sätter in tvångsåtgärder. Företagen ska tvingas skriva på, personalen ska få veta att deras rättigheter tas över av facket och därmed måste de anställda gå med får att i vart fall någon grad få påverka facket.

De företag som ännu inte har gått med på att betala till Handels står på fackets lista ”Företag vi ska sätta dit”. Det blir alltså väldigt många småföretagare som den närmaste tiden kommer att utsättas för samma utpressning som Videomix.

Var står LO och arbetarpartierna?

Det finns nästan en miljon företag i Sverige. LO hade 1 831 385 medlemmar 2006. Antalet sysselsatta är enligt SCB 4.264.000 st (sept 2007). Den fackliga anslutningsgraden är alltså 43 %. Kommer LOs övriga fackförbund att använda samma metoder som Handels? Byggnads gör det redan. Hur arbetar de andra förbunden?

Hur ser Arbetarpartiet Socialdemokraterna på de mänskliga rättigheterna? Svaret är enkelt, som LO. För inom (s) är det LO som bestämmer över arbetsmarknadspolitiken.

Men hur ser Arbetarpartiet Moderaterna på de mänskliga rättigheterna? Också den frågan är enkel att besvara: Det avgör LO. ”Rätten att vidta stridsåtgärder är grundlagsskyddad och en del av den svenska traditionen. Även sympatiåtgärder kan användas för att få till stånd ett kollektivavtal med en enskild arbetsgivare, som inte är medlem i någon arbetsgivarorganisation.”

Men så enkelt är det inte. Som framgår ovan gäller rätten till negativ föreningsfrihet inom EU. Skulle Europadomstolen komma fram till något annat i Sveriges fall, måste denna grundläggande rättighet ges juridiskt stöd.

Det är utomordentligt sorgerligt att moderaterna övergivit sin liberala ideologi där den enskildes frihet är hög värderad och i stället blivit ett parti som arbetar för stärka de stora systemens rättigheter gentemot individen. Måtte alliansens liberala partier, Centerpartiet och Folkpartiet, bjuda hårt motstånd.

---

DN: ”Handels befarar lång videokonflikt”
SvD: ”Videokonflikt trappas upp igen”
Sydsvenskan: ”Videomixkonflikt trappas upp igen”
Taggar: Arbetsrätt, Facket, Videomix, Alliansen, Moderaterna, Handels, Politik
Andra bloggar om: Arbetsrätt, Facket, Videomix, Alliansen, Moderaterna, Handels, Politik
Intressant
”Reinfeldt är brukspatron och Littorin hans rättare”
”Hans Iwan Bratt om arbetsrätt”

Varför är Gert Gelotte, Göteborgsposten så arg?

Det är ganska märkligt att vissa kristna blir så väldigt arga när humanister, som t.ex. Christer Sturmark, argumenterar för ett sekulärt samhälle, motiverar sin uppfattning att det inte finns några gudar och förklara vad humanism är.

Gert Gelotte på Göteborgs-posten är ett bra exempel på en ilsken kristen. Christer Sturmark är en ”framträdande fundamentalist”, är ordförande för en förening med ”fyrkantiga” medlemmar som använder humanism som en ”knölpåk”, är löjlig och har ”väckelsepredikantens glödande ögon”.

Vad säger man om sådant? Först är det bäst att förklara de begrepp som Sturmark använder. Och sedan fundera över vad det är som får Gelotte att bli på så dåligt humör.

Ett sekulärt samhälle är neutralt visavi olika livsåskådningar. Alternativet är att en livsåskådning ska ha en prioriterad ställning. Vilken skulle det vara i så fall? Det verkar vara få som argumenterar för återinförandet av statskyrkosystemet. Sverigedemokraterna är ett sådant undantag. Svenska Kyrkan har säkerligen svårt att tänka sig en sådan utveckling.

En del tycker att samhället inte ska prioritera en viss, utan en grupp livsåskådningar, t.ex. de kristna eller möjligen de judokristna. Varför ska den tredje stora abrahamitiska religionen lämnas utanför? Och hur ska alla olika trosriktningar kunna ena sig om regler kring friskolor, kvinnliga präster, synen på homosexuella, etc. Det finns ju ett politiskt parti i riksdagen och regeringen som företräder den kristna människosynen, fast det verkar som om inte alla religiösa sympatiserar med detta parti. Därför tycker Humanisterna att samhället ska vara neutralt i förhållande till olika livsåskådningar. Det är väl inget att bli upprörd över?

Christer Sturmark tror inte att det finns några gudar. Gelotte, som är katolik, tror att det finns en gud. Många andra tror också på en gud, men som ställer helt andra krav på sina följeslagare. En del tror att det finns flera gudar, att en gud har funnits men nu är död eller att allting är en del av gud. Varför är Gelotte så arg på just den som inte tror att det finns någon gud?

Gelotte gillar inte att Sturmark och många andra kallar sig för humanister. Han skriver ”Humanism är en lärdomstradition, öppen för att det ständigt finns något att lära, något att förstå. I sina bästa stunder förmedlar den tolerans mot oliktänkande, respekt för vårt vetandes ofullkomlighet och ödmjukhet inför tillvarons mysterier.” Här har Gelotte helt rätt.

Humanismen återföddes under renässansen då människor började söka svar på livets frågor genom att studera livet och inte gamla religiösa texter. Gudstron härskade i början helt men försköts alltmer i bakgrunden till följd av ökade kunskaper om verkligheten.

Det finns även idag de som kallar sig för kristna humanister. De har en bra förklaring av humanism:
”Människan hade blivit alltings mått. Det goda är det som vi efter en förnuftig kalkyl finner vara nyttigt för människan. Tänkare med detta grundkoncept började anta beteckningen humanister. Ibland presenterade de sig som ”fritänkare”. Självklart uppfattades denna omvälvning i tänkandet som mycket problematisk eller direkt hotfull av kyrkan. Lika begripligt är att många humanister snart började dra ateistiska slutsatser av sin grundsyn. Humanism och kristendom blev i 1800-talets språkbruk konträra storheter. De som presenterade sig som humanister markerade därigenom att de ställt sig utanför den kristna kyrkans sfär.”

Så det kan knappast finnas någon anledning att bli upprörd för att Sturmark kallar sig för humanist, när även förbundet Kristen Humanism har ungefär samma synsätt som Sturmarks organisation Humanisterna.

Kan det finnas någon helt annan förklaring till Gelottes vredesutbrott? Här är några hypoteser:

1. Som katolik måste Gelotte föra ut samma budskap som påven som uppenbarligen ser ateismen som en huvudfiende. Så här säger Påven ”Atheists and the proud have a good life, they are fat and well-nourished, they laugh at us and say: But where is God? They are not concerned with us and we have been sold like sheep for slaughter.”
2. Religiösa talar ofta om tvivlet på tron. Gelotte skriver ”Varför finns något över huvud taget? Varför lever vi?” Sitt svar söker de i kontakt med Gud, men många får inget svar. Gud är tyst.  Moder Teresa, saligförklarad av påven, säger: ”tystnaden och tomheten så stor, att jag tittar men ser inte, att jag lyssnar men hör inte” Men rationella humanister slipper ställa frågor till gudarna utan vänder sig till sakkunniga eller kanske konstaterar att något svar inte finns.
3. Ett vanligt trick i debatter är att höja rösten när argumenten är svaga. Inte kan väl det vara orsaken till Gelottes val av formuleringar.
4. Kanske tvivlar inte Gelotte på sin Gudstro men vantrivs i det auktoritära katolska tron. På det tyder hans engagemang för Katolsk Visions Manifest: prästerna ska väljas demokratiskt, påven utses av en mer representativ valförsamling, kvinnor ska kunna bli präster, församlingarna ta beslut i demokratisk ordning, avskaffande av celibatet, homo- likställs med hetrosexualitet, etc. Där står även ”kyrkans närvaro i sekulariserade samhällen [kännetecknas] av värme och uppmuntran och en sakligt välunderbyggd diskussion”. Gelottes irritationen över den katolska kyrkan kanske spiller över på annat.
5. Religioner är till sin natur auktoritära. Ledarnas makt bygger på att deras rätt att tolka guden. Församlingsmedlemmarna ska lyda. Sådan organisationer måste angripa dem som minskar ledarnas auktoritet. Gelotte för en intensiv debatt med vällovlig agenda inom katolska sfären, men kanske inte tål kritik som kommer utifrån.

Det finns säkert fler tänkbara förklaringar till Gelottes utbrott. Det är en angelägen uppgift att fundera vidare på vad det är som skapar aggressiviteten hos kristna när de möter synpunkter som strider mot deras lära.

Tilläggas kan att inte alla katoliker delar Gelottes förakt för Sturmark. Det katolska läkaren och bloggaren Bengt Malmgren skriver: ”För det första är Sturmark ingen fanatisk religionsmotståndare, även om han är tydlig med att han själv inte tror på Gud, och för det andra visade kvällens debatt att det fanns många beröringspunkter där en konstruktiv religionskritik kan vara positiv också för Kyrkan. Dawkins bok tar i sina senare kapitel upp hur religion kan missbrukas och vara upphov till mycket elände, och även om man som kristen inte kan hålla med Dawkins om att religionen är upphov till allt elände, så finns det en sund religionskritik, och där är, menade Sturmark, kyrkorna ofta dåliga på självkritik och vågar inte riktigt säga ifrån när det dyker upp avarter inom de egna leden. Man är ofta för hänsynsfulla mot varandra.”

---

Göteborgsposten: Humanismen som knölpåk
Taggar: Göteborgsposten, Gert Gelotte, Påven, Christer Sturmark, Humanisterna, Religion
Andra bloggar om: Göteborgsposten, Gert Gelotte, Påven, Christer Sturmark, Humanisterna, Religion
Intressant

Det är klart att man måste slå sin fru ibland

– En man har inte en karateklubb med sin fru. Dessutom får inte slag leda till brutna ben, blödningar eller sår och får inte ge några märken. Däremot är det rätt att ge lättare slag som gör att frun känner mannens ilska eller sorg. En del säger att det är ociviliserat att slå sin fru. Till dem säger jag att det står i Koranen – och man ska akta sig för att trotsa det som står i Koranen.

– Stryk är oundvikligt. Stryk är inte begränsat till fruar. Profeten Mohammed berättade för oss att en son… Han sa: ”Lär din son hur man ber tills sju års ålder och slå dem sedan upp till tio om de inte ber.”

– Vad är syftet med att slå? Om det inte hade funnits någon anledning skulle inte profeten Mohammed ha nämnt det för han talar inte utifrån sitt eget förstånd utan allt han säger är en uppenbarelse. Det står så i en Hadith, som en del anser är opålitlig – även om det är äkta – men vad sägs om det även står i självaste Koranen? Koranen är en bok som sänts ned från Allah och falskhet finns inte ens i närheten av denna bok. I denna bok förklarade Allah livets regler för oss alla och i den sa han ”och slå dem”.

Sheik Jum’a Tawfiq Jum’a, Iman i Bahrain

---

Taggar: Religionsmissbruk, Barnens rätt, Kvinnomisshandel, Islam, Religion
Andra bloggar om: Religionsmissbruk, Barnens rätt, Kvinnomisshandel, Islam, Religion
Intressant

Jehovas Vittnen bryter upp familjer när någon utesluts

En medlem i Jehovas Vittnen har skrivit ett vänligt brev med anledning av texten Jehovas Vittnen missbrukar religionen. Tyvärr vill han inte att brevet ska publiceras. Det är synd för det är ett välformulerat brev som många säkert skulle anse ge en positiv bild av samfundet. Jag ska därför försöka att så gott det går redovisa det centrala innehållet i hans brev på ett sätt som han förhoppningsvis skulle kunnat godkänt det.

I korthet skriver Vittnet att hot om uteslutning inte är något som medlemmarna tänker på än mindre känner sig hotade av. De som känner tveksamhet till samfundets tro ges råd av församlingen, men accepterar inte medlemmen denna tro eller samfundets livsstil får inte vara med. Den som utför avskyvärda icke-kristna handlingar utesluts. De uteslutna har också möjlighet att återinträda. Den som lämnar eller utesluts vända ryggen till sina vänner. Vittnets beskrivning stämmer väl med vad som skrivs i Wikipedia om uteslutning.

Vittnet avslutar med att han gärna besvarar frågor från mig men bara en i taget och den möjligheten tänker jag ta tillvara.

Det mest intressanta i Vittnets kommentar är det han inte nämner nämligen vad det innebär att vara utesluten. I Wikipedia står det:
”Jehovas Vittnen tar, med hänvisning till Bibeln, avstånd från personer som varit med (genomgått dop) men senare lämnat organisationen. Uteslutna och avhoppade familjemedlemmar som lever i samma hushåll får de dock ha kontakt med, men inte samtala med om andliga eller moraliska frågor. Vanligast att man avstår från all kontakt med sådana personer även inom nära familjen.”

Den enda frågan till Vittnet blir därför
– Innebär inte avståndstagandet till tidigare medlemmar att det blir extremt svårt för medlemmar, speciellt yngre barn, som inte längre tror på samfundets lära att lämna samfundet och att de därmed förvägras rätten till den lagstadgade religionsfriheten?

---

Taggar: Religionsmissbruk, Barnens rätt, Jehovas Vittnen, Religion
Andra bloggar om: Religionsmissbruk, Barnens rätt, Jehovas Vittnen, Religion,
intressant

Är religion en privatsak?

”Religion är personlig, men inte privat”, skriver professorn i systematisk teologi i Lund Werner G Jeanrond i Svenska Dagbladet störd över att vissa vill förvisa religionen från den politiska arenan.

Det är en angeläget ämne Jeanrond tar upp. Förbundet Humanisterna skriver på sin webb ”Religionen är en privatsak och skall inte blandas in i det offentliga samhället. Den internationella humaniströrelsen slår vakt om det sekulariserade samhället som en omistlig grund för demokratin. ”

Med vad menas då ”privatsak”? Det kan inte innebära att den privata sfären isolerar sig från samhällets regler. Familjelivet anser de flesta vara en privatsak, men det får t.ex. inte innebära att föräldrar förvägrar sina barn den lagstadgade religionsfriheten eller andra mänskliga rättigheter. Ett annat exempel är att även kvinnan ska tillförsäkras samma rättigheter som mannen även inom det privata familjelivet.

Motivet för att samhället ska vara sekulärt är att alla dess medborgare ska ha samma grundläggande rättigheter och skyldigheter. Myndigheter får inte ta hänsyn till olika religioners regelsystem i sitt handlande, som t.ex. till Sharia. Det är bara det sekulära samhället som ger en gemensam grund för samarbete mellan människor med olika livsåskådningar.

Werner G Jeanrond skriver ”Istället har en sekulär enhetsmoral etablerats som har intagit den tidigare enhetskyrkans plats. Denna ideologi, som gärna presenterar sig som vetenskaplig, vill skapa ett enhetligt sekulariserat samhälle med en enhetlig värdekanon. Att utmana denna repressiva enhetsföreställning är en av religionernas viktigaste uppgifter i dagens Sverige.”

Det är en märklig formulering från en professor teologi. Det finns ingen ”sekulär enhetsmoral”, begreppet sekulär har ingen koppling till vetenskap och det sekulära samhället har förvissa ingen enhetlig värdekanon. I det sekulära samhället fastställs de gemensamma reglerna i demokratiskt ordning av medborgare med vitt skilda livsåskådningar.

Däremot håller jag med Werner G Jeanrond om att religionerna måste få delta i den politiska debatten. Det är ofta nödvändigt för att den som för fram en idé ska bli begriplig även redovisar sina grundläggande värderingar och ideologiska källor. Sedan är det en annan sak att de som har ett bokstavstroende på källor i konflikt får svårt att delta i demokratins nödvändiga kompromissande.

---

SvD: Religion är ingen privatsak
Taggar: Werner G Jeanrond, Teologi, Sekulär, Religion
Andra bloggar om: Werner G Jeanrond, Teologi, Sekulär, Religion
Intressant

Morgonbönen måste vara frivillig

Kd gillar Jan Björklunds förslag om att stoppa religiösa skolor. Socialdemokraterna också. Även ansvariga för religiösa friskolor är positiva. Har Björklund lyckats lösa den gordiska knuten? Eller finns djävulen i detaljerna?

Klart är att själva undervisningen, dvs lektioner, skolböckerna, uppgifter som ska lösas enskilt eller i grupp, inte får ha förkunnande karaktär. Lärarna får tala om sin religiösa hemvist men de får inte inom undervisningen försöka övertyga andra om dess riktighet.

Men hur blir det då med ”morgonbönen” – detta trätoämne från 1950-talet? Björlund säger att den får vara konfessionell. Och det är ok under den absoluta förutsättningen att deltagandet är verkligt frivilligt. I annat fall är det ett brott mot de Mänskliga rättigheterna.

Faktum är att många religiösa får problem om de inte får utlopp för sin religiositet. De vill få utöva sin religion tillsammans med likasinnade under skoldagen. Det är ett rimligt önskemål. Det är bättre att de får göra det i ordnade öppna former än att det sker i det fördolda.

Inte bara rätten, utan också den praktiska möjligheten, för elever med gemensam livsåskådning att träffas under skoldagen måste också finnas i alla skolor.

Humanisterna, liksom andra livsåskådningsorganisationer, bör ta vara till denna möjlighet och erbjuda material till sina proselyter så att varje elev får en reell möjlighet att göra sitt eget val.

---

DN: Kd står bakom Björklunds förslag, Religiösa inslag förbjuds i skolornas undervisning
SvD: Religiös undervisning förbjuds
Dagen: S kräver snabbstopp av religiösa friskolor
Taggar: Al Mustafa-skolan, Friskolor, Friskola, Religion, Skolan
Andra bloggar om: Al Mustafa-skolan, Friskola, Friskolor, Religion, Skolan
Intressant

Äntligen stoppas de religiösa friskolorna

Tack Jan Björklund för att du sätter ned i foten och ger barn i skolan religionsfrihet. Och tack till Humanisterna och inte minst dess ordförande Christer Sturmark för den aktiva medverkan till att beslutat nu tagits. Humanisterna har kämpat för detta under flera decennier. Det är sällan som framgång i opinionsbildning är så tydlig som denna dag.

Men givetvis är Humanisternas insatts bara marginell. Den avgörande insatsen har gjorts av de religiösa friskolorna som så tydligt demonstrerat de nuvarande reglernas orimlighet. Ett litet tack också till (s) som strax före Björklunds besked uttalande ungefär samma uppfattning.

Sverige råder skolplikt. Det innebär att föräldrarna inte har rätt att förvägra sina barn utbildning. Då kan det inte heller vara föräldrarnas sak att bestämma vari denna utbildning ska bestå. Det svenska samhället har i demokratiskt ordning bestämt vad barnen ska lära sig i den offentliga skolan.

Barn ägs inte av sina föräldrar. De har samma mänskliga rättigheter som vuxna, inkl religionsfrihet. Föräldrarna ska ge sina barn vägledning i livets alla frågor, men det innebär inte någon rätt att kränka sina barns mänskliga rättigheter. Om de inte respekteras, inkl religionsfriheten, så är det ett lagbrott. Mänskliga Rättigheter är svensk lag.

Jan Björklunds besked är att ”förkunnelse” inte får ske inom den offentliga skolan. Det betyder att lärare, annan personal inom skolan eller andra som bjuds in att tala till eleverna det inom ramen för undervisningen inte får tala om för barnen vad de bör tro.

Med utökad kontroll ökar möjligheterna att stoppa den pågående offentligt sanktionerade religiösa indoktrineringen av barn. Det är speciellt bra att det även ägandet och finansieringen av friskolorna ska granskas. Det bör innebär att skolor som bekostas av religiösa samfund eller religiösa länder som Saudiarabien kommer att granskas extra noggrant. De offrar inte sina pengar på undervisning som inte propagerar för den egna tron.

Rätten för Skolverket att stoppa skolor när man anser det uppenbart att undervisningen strider som bestämmelserna är alldeles utmärkt. Därmed bör Skolverket snabbt kunna hjälpa barnen i skolor som Al-Mustafaskolan över till en normal skola.

Förhoppningsvis ges i framtiden ämnet religionskunskap, namnändrat till livsåskådningskunskap, en starkare ställning. Barn behöver får veta att det finns många helt olika uppfattningar om gudar och att de därför själva får ta ställning till om de ska tro på en, flera eller ingen.

---

DN: Religiösa inslag förbjuds i skolornas undervisning
SvD: Religiös undervisning förbjuds
Dagen: S kräver snabbstopp av religiösa friskolor
Taggar: Al Mustafa-skolan, Friskola, Religion, Skolan
Andra bloggar om: Al Mustafa-skolan, Friskola, Religion, Skolan
Intressant